Francis Frith, Pyramiderna i Dashoor, från öster, 1857 © Moderna Museet

Att resa med kamera

Under samma period som fotografin växte fram som teknik accelererade den arkeologiska och historiska utforskningen av Orientens kulturer. Bilder av de mest kända platserna spreds via påkostade bilderböcker, men också via den exploderande vykortsindustrin och turismen. Den fotografiska tekniken blev ett av de främsta redskapen i 1800-talets stora vetenskapliga projekt: att ”återupptäcka”, dokumentera och analysera de gamla världskulturerna och deras samhällsliv.

Fotografier från förra sekelskiftet visar hur starkt orientalismen dominerade tidsandan. Konstnärsateljéerna är fyllda med exotiska föremål, orientaliska mattor och kinesiskt måleri. Man umgås runt divaner och dricker te i glas. Den romantiska föreställningen om Österlandet levde stark. Väst stod för det moderna, rationella och upplysta och öst betraktades som dess sinnliga motbild – det andliga, ursprungliga och på samma gång erotiska Orienten.

Guillaume Berggrens liv är en fascinerande historia om en äventyrslysten ung man från Stockholm som under 1880- och 90-talen kom att driva en av Konstantinopels mest populära fotoateljéer. Här ville alla låta sig porträtteras, gärna iklädd fez eller liggande på en divan som odalisk.

Pascal Sébah och bröderna Zangaki är exempel på fotografer som framställde exotiska genrebilder för en europeisk marknad. Pittoreska landskap, färggranna folkdräkter och gatuscener lade fast bilden av den främre Orienten. Under samma period reste Lotten von Düben norrut på en forskningsresa för att dokumentera samebefolkningens traditionella livsmönster. På ett skrämmande sätt tycks människor och föremål vara registrerade med samma vetenskapliga blick.

Mer om utställningen