Nils Dardel, Den döende dandyn, 1918 © Nils Dardel

Nils Dardel, Den döende dandyn, 1918 © Nils Dardel

Paris 1900 – på scen och i konstens salonger

Åren kring sekelskiftet 1900 var en omvälvande tid på många olika områden. Modernisternas ambition att befria konsten från akademierna och 1800-talets konventioner tog sig många olika uttryck. Den rörliga bilden fascinerade såväl bildkonstnärer och pionjärer inom den moderna dansen. Loïe Fullers performance La Serpentine lockade en stor publik med sitt fria dansspråk och sin raffinerade ljussättning i olika färger, här fångad av bröderna Lumières filmkamera.

Paris blev en smältdegel för den ultramoderna konsten, och här utvecklades kontakterna mellan konstnärer från en mängd olika nationer. Men Paris blev också en frizon där homosexualitet och alternativa livsstilar kunde accepteras i relativ hög grad. Två karaktärer som dyker upp i ett antal olika former är dandyn och la garçonne – den feminina mannen och kvinnan i manskläder. En annan är odalisken, den tillbakalutade kvinnan utan namn som hämtats ur haremsmiljö.

Under åren kring sekelskiftet 1800–1900 blev det allt vanligare att röra sig utanför Europas gränser. Konstnärer och intellektuella reste för att söka inspiration i andra kultursfärer, och samtidigt pågick den stora kartläggningen och koloniseringen av världen utanför Europa. Mötet med världsreligionerna blev omvälvande. Lockelsen i ”det främmande”, och i det som många uppfattade som något ”ursprungligt”, hade en bakgrund i den begynnande industrialiseringen i Europa, och resulterade ofta i olika former av exotisering av ”den andre”. I vissa kretsar var benämningen ”oriental” ett skällsord.

Det utomeuropeiska bildspråket fick stor betydelse för konstnärer som Picasso och Matisse under 1900-talets första decennier. I den afrikanska skulpturen menade man sig finna det ”äkta” och oförställda, i motsats till den skolade europeiska kulturen som av många ansågs depraverad. De persiska miniatyrerna och de japanska träsnitten imponerade med sin lysande färgprakt och djärva komposition.

Mer om utställningen