Manliga kroppar, fascism och fantasier

Baselitz var endast 27 år gammal då han 1965/1966 skapade den serie av målningar som kom att benämnas Hjältarna och Nya typer. Här möter vi mansfigurer vars kroppar och själar tycks lika trasiga som de stridskläder de bär. Konstnären, som är född 1938, säger själv att hans målningar är sprungna ur en tysk erfarenhet. Han fick uppleva en tid av förstörda landskap, människor och ett kollapsat samhälle.

Klaus Theweleit, tysk sociolog och författare, utkom 1977 med boken Männerphantasien (Mansfantasier 1995). I två band undersöker Theweleit en fascistisk maskulinitet så som den framträdde i romaner, brev och självbiografier skrivna av ett antal män som tillhörde den tyska Freikorpsrörelsen; ett slags frikårer som strax efter första världskriget, med brutala medel, ville skydda Tyskland mot tidens kommunistiska strömningar. Han utgår från sociologi, psykologi och litteraturstudier för att på ett associativt och personligt sätt beskriva hur unga tyskar formades till soldatmän. I fokus står soldaternas kroppsliga erfarenheter och deras sadistiska fantasier. Idealet är krigaren som inte kan besegras; en osårbar kropp.

Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola har studerat den fascistiska personligheten bland annat i sin och Sara Ahrrenius bok Ensam och pervers (1995). Det är en kulturhistorisk studie av perversionen och hur den kommer till uttryck i konst, litteratur och populärkultur. I boken behandlar hon den armerade manskroppen och låter Theweleit beskriva den fascistiska soldatens psyke: ett jag som upplever sig som hotat och som måste skyddas bakom en armerad kroppsyta. Cecilia Sjöholm kopplar de manliga hårda kropparna till mer samtida hjältar som Terminator och Robocop.