Introduktion Arthur Jafa

Till utställningen har Arthur Jafa bjudit in fotografen Ming Smith och bildkonstnären Frida Orupabo, och inkluderat material från Missylanyus Youtube-kanal, för att bygga en upplevelse i ljud och bild som är både politiskt reflekterande och visionär.

Jafas berättelser går långt tillbaka i amerikansk historia, till de spår som den transatlantiska slavhandeln har satt på kulturen och på människorna. I sina verk vill han lyfta fram och frigöra den kraft som ligger dold i afrikan-amerikansk estetik, genom filmer, fotografier och upphittat material. Utifrån sina egna djupa kunskaper och med referenser till andra konstnärer, författare och forskare, som exempelvis John Akomfrah, Toni Morrison och Fred Moten, gör Arthur Jafa nya och utmanande tolkningar av dagens samhälle.

Svart visuell intonation

Arthur Jafa har utarbetat det han kallar Black Visual Intonation (BVI) – svart visuell intonation. Idén utgår från en analys av musik, där det inom svart kultur finns en rik och komplex tradition och ett stort självförtroende. Jafa refererar till styrkan i en kultur som människor bär med sig i huvudet och kroppen. Musik som jazz, konstmusik och världsmusik använder ofta lägen mellan tonerna, lägen som vibrerar eller rubbar tonernas exakthet. På ett liknande sätt menar Jafa att en viss kraft uppstår när ljud och bild står i ett slumpartat istället för fixerat förhållande till varandra.

BVI handlar om att söka en filmisk praktik där montaget inte bara är en ström av bilder utan också skapar en visuell rörelse som synkroniserar med denna vibrerande tonalitet. Tillsammans med nära vänner och medarbetare arbetar Jafa med målsättningen att göra svart film med samma kraft, skönhet och alienation som svart musik.

Jonathan

I ”Jonathan” (2017) ser vi Jonathan P. Jackson under den omskrivna händelsen den 7 augusti 1970 i Marin County, San Raphael i Kalifornien. Jackson tog sig in i domstolen för att kräva frigivning av den grupp som kom att kallas Soledad Brothers, efter fängelset där de var intagna. Gruppen bestod av tre fångar som anklagades för att ha mördat en vit fångvaktare i samband med ett fängelsebråk där tre svarta fångar skjutits till döds tre dagar tidigare. George Jackson, Jonathans bror, var en av de åtalade fångarna. Han var aktivist, marxist, författare och medlem av Svarta pantrarna.

Under frigivningsförsöket kidnappades domaren Harold Haley vilket ledde till en skottlossning med fyra döda, däribland Jonathan och domaren. Arthur Jafa har här återanvänt en arkivbild från tidningen ”Marin Independent Journal” för att skapa en uppförstorad och fragmenterad återgivning av förloppet. Detta arbete visar på Jafas intresse för att undersöka historiska händelser, där den afrikan-amerikanska befolkningen varit utsatt för diskriminering och falska anklagelser.

Flaggan

Flaggan för Amerikas konfedererade stater med 13 stjärnor, den så kallade Sydstatsflaggan, har länge uppfattats som en symbol för rasdiskrimineringen i USA. Sydstatsflaggan började användas under det amerikanska inbördeskriget som utkämpades 1861–1865 mellan Nordstaterna och Sydstaterna. Även om den inte blev officiellt erkänd som nationsflagga kom den att bli ett kännetecken för den amerikanska Södern. I protest mot medborgarrättsrörelsen som växte sig stark i USA under 1950- och 60-talen använde Ku Klux Klan flaggan för att markera vit överhöghet.

För utställningen har Arthur Jafa skapat ”Black Flag” (2017), men sytt verket i svart tyg, så att flaggan blivit inbäddad i den blackness som den historiskt är en symbol mot. Han har på ett liknande sätt skapat ”Black American Flag 1.0” (2017) där det klassiska stjärnbaneret har svärtats och hängts in bakom Sydstatsflaggan.

Trohetseden

Verket ”Pledge of Allegiance, 1899” (2017) refererar till den amerikanska trohetseden. Trohetseden till den amerikanska flaggan och republiken USA skrevs av baptistpastorn Francis Bellamy år 1892. Eden läses vanligen stående med höger hand på hjärtat. Jafas verk är en fototapet där han använt ett fotografi daterat cirka 1899–1900 från Library of Congress i Washington. På bilden står en grupp afrikan-amerikanska barn vid lärarhögskolan Whittier Primary School i Hampton, Virginia, uppställda och gör trohets-hälsningen med handen riktad mot flaggan.

Likheten med Tredje rikets Hitlerhälsning gjorde att denna gest försvann 1942 efter ett beslut i USA:s högsta domstol. Följande år beslutades även att det strider mot grundlagen att tvinga elever att läsa Troretseden. Ändå läses den i skolor fortfarande. Frågan kom upp så sent som i februari 2019 och blev en nyhet. En afrikan-amerikansk sjätteklassare i Florida vägrade läsa trohetseden då han menade att den symboliserar förtryck av svarta i USA.

Rwanda

Fotografiet är taget av Arthur Jafa på Murambi Memorial Site i Rwanda 1999. Under inbördeskriget i Rwanda (1990–94) mördade huturegeringen mellan 800 000 och 1 miljon tutsier och hutuer som ansågs ha varit på tutsiernas sida. Folkmordet skedde koncentrerat på olika platser i Rwanda och en av dem var Murambi, där tutsier försökte fly genom att gömma sig i en kyrka. De uppmanades av biskopen och den lokala borgmästaren att istället ta skydd i en teknisk skola som höll på att byggas. Över 50 000 människor tog sig dit, men istället för att räddas låstes de in för att göra mindre motstånd. Därefter mördades de av hutumilis och kropparna kastades i en massgrav ovanpå vilken man anlade en volleybollplan för att dölja dådet.

Murambi Memorial Site öppnade 1995 och skolbyggnaden är nu ett museum över massmordet, där man kan se mumifierade kroppar och efterlämnade kläder. Verket återspeglar Jafas studier av artefakter och andra lämningar efter den svarta historien, och hur dessa föremål och bilder genom att lyftas ut och presenteras i nya sammanhang får vidare betydelser.

Porträtt

Flera verk fokuserar på Arthur Jafas intresse för olika former av porträtt och för hur en vit blick dominerar produktionen av fotografi och film. Jafa menar att det inte spelar någon roll om en svart person befinner sig bakom kameran eller inte, eftersom själva kameran fungerar som verktyg för den vita blicken. Detta begrepp formulerades ursprungligen av teoretikern Frantz Fanon i början av 1950-talet. När ljus hud betraktas som norm skapar detta en syn på personer med hud i mörkare färger som ”den andre”, i meningen främmande och annorlunda. I utställningen förekommer flera porträtt av kända och okända personer samt självporträtt där Jafa i vissa av dem använt Facetime.

Hortense Spillers (född 1942) är en amerikansk litteraturkritiker, expert på afrikan-amerikansk feminism och professor på Vanderbilt University. Spillers är mest känd för ”Mama’s Baby, Papa’s Maybe: An American Grammar Book” (1987), en av de mest citerade essäerna inom afrikansk-amerikansk litteratur. Det är en text om genuskonstruktion, i vilken Spillers drar paralleller mellan den matriarkala form som familjelivet tog under slaveritiden, och hur detta manifesterar sig i familjer idag.

Harriet Tubman (cirka 1820–1913), även känd som Moses, var frihetskämpe och slaverimotståndare. Hon flydde från ett liv som slav i Maryland år 1849 och anslöt sig till abolitionisterna (slaverimotståndarna) i Philadelphia. Harriet Tubman lyckades frige hundratals slavar genom den så kallade underjordiska järnvägen. Detta var ett täcknamn för en organiserad flyktväg för slavar som gick från norra sydstater som Kentucky till fria stater i norr, mellan åren 1850 och 1860. Närmare 100 000 slavar kom i frihet tack vare frivilliga som riskerade sina liv, bland dem Harriet Tubman. USA:s riksbank föreslog 2016 att Harriet Tubman ska finnas på framsidan av 20-dollarsedeln från och med år 2020.

Ex-slave Gordon

Ex-slave Gordon (avled 20 juli 1907, födelsedatum inte känt, Gordon möjligen efternamn), även kallad Whipped-Peter, var en slav som flydde från plantagen i Louisiana i mars 1863. Barfota gick han 64 km på tio dagar, tills han nådde lägret för Unionens armé i närheten av Baton Rouge där han fick en fristad. Detta var under det amerikanska inbördeskriget (1861–65) då Unionen stred för att nord och syd skulle återförenas i en nation, fri från slaveri.

Gordon och många andra före detta slavar blev senare under inbördeskriget soldater i USA:s ”Colored Troops”. Ett fotografi som visade Gordons av piskrapp svårt misshandlade rygg fick stor spridning, också genom den populära veckotidningen ”Harper’s Weekly” där det publicerades samma år som han flytt. Slaveriets vidrigheter blev tydliga för en större allmänhet vilket stärkte slaverimotståndet både i Nordamerika och internationellt. I utställningen visas en relief skapad med bilden som förlaga.

APEX

I verket ”APEX” (2013) matas 841 bilder fram under 492 sekunder. Bilderna projiceras till ett hypnotiskt technoliknande bakgrundsljud och vi dras in i Arthur Jafas explosiva och råa bildvärld. Det är en värld i svartvitt, en värld av svarta och vita, med några få inslag av bilder i färgerna blått, gult och blodrött. Brutala, onaturliga dödsorsaker såsom stympning, stening, och bränning syns i bildströmmen. Den blodiga Kristusgestalten på korset med sin törnekrona ingår, och en stor mängd vapen. Vi möter skådespelare som exempelvis Nicole Kidman i rollen som Virginia Woolf, minstrel-sångare målade i black face, berömda personer som Dalai Lama och Michael Jackson. Musse Pigg, Disneyfiguren som är en svart mus i vit mask, passerar förbi. King Kong och Alien dyker upp, monster och mutanter, heliga föremål, afrikanska masker, änglar och maskiner. I detta audiovisuella collage har Arthur Jafa minutiöst sammanfogat bilder till hisnande konstellationer. Här möts allt från gigantiska havsvidunder till förstorade mikroorganismer, och skapar en tankeväckande helhet.