Fotografer

f 1941, USA
Bor och arbetar i Gualala, CA

1902–2002, Mexiko

1923–1971, USA
Arbus Model Strömholm 1.10.2005 – 15.1.2006

Diane Arbus skapade under sin relativt korta karriär bilder där hennes möten med människor resulterade i en djupt personlig porträttstil.

Arbus föddes i New York och växte upp i en judisk familj på Manhattan. Under några år på 1950-talet kom hon och maken Allan Arbus att arbeta tillsammans med mode- och reklamfotografi och de fick så småningom uppdrag för tidskrifterna Vogue och Glamour. Tack vare två Guggenheimstipendier 1963 och 1966 kunde hon genomföra egna projekt och reste under flera somrar runt i USA och fotograferade på temat ”amerikanska riter”. Det är från dessa resor som några av hennes mest kända porträtt av människor i mer eller mindre ovanliga situationer och miljöer härstammar. Arbus liv fick ett tragiskt slut genom hennes självmord 1971. Året efter visade Museum of Modern Art i New York en utställning med hennes verk och hon har sedan dess blivit en av efterkrigstidens mest kända fotografer.

f 1945, USA
Bor och arbetar i Paris

f 1945, Sverige
Bor och arbetar i Göteborg

Yngve Baum är född i Bjärnum, Skåne. Baum är en socialt engagerad fotograf som gjort sig känd för att i sina bilder intressera sig för kulturella förändringar och blottlägga missförhållanden i samhället – i synnerhet på arbetsplatser.

Detta märks exempelvis i fotoböckerna Människor vid hav – Lofoten (1966), Ujamaa – Människor i Tanzania (1970) och i utställningen Varvsarbetare som visades på Fotografiska Museet i Moderna Museet 1974. Då Baum ägnar sig åt ett humanistiskt dokumentärt fotografi har det alltid varit viktigt för honom att leva nära inpå de personer och miljöer han porträtterar. Genom detta tycker han sig förstå dem bättre och ge människor en möjlighet att komma till tals.

1904–1983, Storbritannien

Bill Brandt arbetade i början av sin karriär som assistent till Man Ray i Paris. Förmodligen kom förebilden till de surrealistiska undertoner som präglar många av Brandts fotografier från tiden hos Man Ray.

I början på 1930-talet flyttade Brandt till London där han skildrade det brittiska klassamhället och förödelsen av London under andra världskriget. Efter kriget ägnade sig Brandt åt landskapsfotografering och nakenstudier, i vilka han specialiserade sig på att arbeta med skuggspel. Han har också fotograferat för diverse tidskrifter såsom Liliput, Harper’s Bazaar och Picture Post. Brandt har haft separatutställningar på Museum of Modern Art 1948 och 1969.

1899–1984, Ungern

Den ungerskfödde Guyla Halasz, mer känd under pseudonymen Brassaï, var utbildad konstnär i Budapest och i Berlin innan han 1924 kom till Paris. Där verkade han som journalist och målare innan han först i början av 1930-talet kom att ägna sig åt fotografi.

Redan 1933 publicerades hans epokgörande fotobok Paris de nuit med text av Paul Morand. Han samarbetade med surrealisterna men var inte renlärig, eftersom han inte helt kunde acceptera deras ideologi. Han gjorde även många konstnärsporträtt, där porträtten av Picasso kanske är de mest kända. Dessa samlades i boken Conversations avec Picasso (1961) där Brassaï även fotograferat och tolkat många av Picassos skulpturer. På sina strövtåg genom staden upptäckte han också gatans graffiti, vilket låg i tiden, med inspiration från konstnärer som Jean Dubuffet och Henri Micheaux.

1912–1999, USA

1908–2004, Frankrike

Henri Cartier-Bresson var tidigt intresserad av måleri och umgicks i surrealistkretsar. Under en resa till Elfenbenskusten 1931 började han fotografera.

Vid andra världskrigets utbrott blev han inkallad, men redan efter några månader blev han internerad av tyskarna. Krigsåren förändrade inställningen till arbetet och han blev nu en medveten fotojournalist där människan, inte konsten, stod i centrum för hans fotografi. Under 1947 var han med om att grunda den legendariska bildbyrån Magnum. Därefter reste han under mer än tjugo år världen runt och fotograferade och hans reportage blev stilbildande. Från mitten av 1970-talet ägnade han sig helt åt att måla. Cartier-Bressons berömda bok Images à la sauvette (The Decisive Moment ) publicerades 1952. I detta verk, som har blivit en bibel för generationer av fotografer, presenterade Cartier-Bresson sin metod och sina tankar kring fotografin. Henri Cartier-Bresson har blivit symbolen för den fria fotografen som med sin småbildskamera lyckades fånga de avgörande ögonblicken.

f 1943, USA
Bor och arbetar i New York och Los Angeles

Larry Clark är född 1943 i Tulsa, Oklahoma och bor och arbetar i New York och Los Angeles. Han studerade fotografi vid Layton School of Art, Milwaukee och började snart därefter arbeta som assistent i New York.

Efter krigstjänst i Vietnam återvände Clark till Tulsa där han mellan 1963 och 1971 försörjde sig som frilansfotograf, men under denna tid drogs han allt mer in i vännernas eskalerande drogmissbruk och kriminella vardag. Alltid rustad med sin småbildskamera dokumenterade han sitt eget och vännernas liv i hemstaden.

Clarks kontroversiella bilder ofta balanserandes mellan frånstötande och vackra ställer frågor om vad det innebär att vara tonåring, sexualitet, droger och våld. Bilderna som publicerades i debutboken Tulsa (1971) gjorde Clark till ett namn, om än ett omdiskuterat sådant. Han har sedan dess konsekvent skildrat sociala frågor i anslutning till inträdet i vuxenvärlden, bland annat i böckerna Teenage Lust (1983), The Perfect Childhood (1992) och den uppmärksammade spelfilmen Kids (1995).

Larry Clark, Speedy and Barb. Ur serien ”Teenage Lust”, 1968/1986 © Courtesy of the artist and Luhring Augustine, New York

1940–1990, Sydafrika

f 1941, USA
Bor och arbetar i Palo Alto, CA

Judy Dater föddes i Hollywood, Los Angeles. Efter studier i konst vid University of California flyttade hon till San Fransisco.

Under 1970-talet arbetade Dater tillsammans med Jack Wellpot – 1975 publicerade de tillsammans boken Women and other visions. Dater har tagit starka intryck av Imogen Cunninghams konstnärskap och 1979 gav hon ut Imogen Cunningham: A Portrait, vilken innehöll fotografier av Cunningham och Dater samt intervjuer med Cunningham och hennes samtida. Judy Dater fascineras framför allt av människors ansikten och kroppar, varför hon till största del kommit att ägna sig åt porträttfotografi. På senare år har Dater varit verksam i Italien där hon fotograferat romerska skulpturer.

f 1949, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Björn Dawidsson är född i Örebro. Dawidsson, med artistnamnet Dawid, är känd för att experimentera med fotografiet som medium och på så sätt upphäva gränsen mellan fotografi och måleri.

Den skapande processen spelar en central roll i hans bilder och konstnärskap. Dawid är väl representerad på svenska institutioner och samlingar. I samband med utställningen Mot fotografiet (1989) på Thielska galleriet i Stockholm publicerade Ulf Linde en omskriven katalog där Linde menar att Dawid upphöjer fotografin till måleriets nivå. Under 2000-talet har han haft separatutställningar på Centre Culturel Suédois (2002) i Paris, Millesgården (2005) och Liljevalchs (2008), samt medverkat i ett stort antal grupputställningar. Dawid har även arbetat som framstående reklam- och modefotograf.

f 1938, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Carl Johan De Geer, född i Kanada, har varit verksam som fotograf, filmare, musiker, författare, bildkonstnär, scenograf och textildesigner.

Carl Johan De Geer är utbildad vid Konstfackskolan i Stockholm 1959–63 och tillhörde senare kretsen kring tidskriften Puss. Från mitten av 1960-talet började han försörja sig som fotograf och hade bland annat många modeuppdrag. Han var också under en tid lärare vid den legendariska Fotoskolan, vilken leddes av fotografen Christer Strömholm. På Moderna Museet visades 1979 utställningen Med kameran som tröst där Carl Johan De Geer samlat 412 bilder från 1958–79. Året efter gavs bilderna ut som bok, och 2004 kom det en uppföljning men nu i formen av en film. Här presenterade De Geer sitt på många sätt känslomässiga och personliga förhållande till kameror och till fotograferandet. Kameran var ett sätt att komma nära människor, att förstå och att tolka omvärlden.

f 1950, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Lennart Durehed föddes i Göteborg. Durehed utbildade sig till fotograf i Göteborg och arbetade därefter som reportagefotograf och var 1973–76 assistent till modefotografen Irving Penn i New York.

När han kom tillbaka till Sverige startade han galleri Camera Obscura i Stockholm tillsammans med art directorn Lars Hall. Durehed har medverkat i utställningar på Fotografiska Museet i Moderna Museet 1981 och 1990 samt i ett flertal grupputställningar, bland annat vid Brandts Klädesfabrik i Odense, Danmark och Walker Art Center i Minneapolis, USA. Han har även haft separatutställning på Kulturhuset i Stockholm 1991 och är publicerad i ett flertal fotoböcker. Durehed arbetar idag som frilansande fotograf.

f 1948, Sverige
Bor och arbetar i Oslo

Ann Christine Eek bor och arbetar i Oslo, Norge. Hon är född 1948 i Falun. Mellan 1968 och 1971 studerade hon för Christer Strömholm vid Fotoskolan I Stockholm där hon senare också blev lärare.

Från 1975–2007 reste Eek under långa perioder i forna Jugoslavien och Albanien där hon, i följe med den norska antropologen Berit Backer, dokumenterade det då avskärmade livet i byarna och på landsbygden, en tillvaro som förändrades drastiskt efter kriget. I senare serier fotograferar hon landskap i Skandinavien. Eek har arbetat som frilansfotograf och fotojournalist sedan 1972 men har också arbetat som fotograf vid Norsk Folkemuseum i Oslo.

f 1939, USA
Bor och arbetar i Memphis

William Eggleston föddes i Memphis, Tennessee. Efter att ha studerat vid Vanderbuilt University, Delta State College och University of Mississippi flyttade Eggleston till New York.

Han kom där att bli en pionjär när det gällde att använda färgfilm till konstfotografi. I New York mötte han Diane Arbus, Garry Winogrand och Lee Friedlander – alla tre lämnade avtryck i hans konstnärskap. Museum of Modern Art i New York visade 1976 hans första utställning med färgfotografier – Photographs of William Eggleston. Utställningen turnerade sedan i USA. Eggleston är en stilist som ägnar sig åt ett vardagsnära fotografi, han menar att inga motiv är för triviala för att avbilda.

f 1935, Sverige
Bor och arbetar i Göteborg

Monica Englund, född i Sundsvall, är utbildad vid Berghs School of Communication i Stockholm. På 1970 och 80-talen arbetade hon som fotograf vid Göteborgs stadsteater.
Englund är kanske mest känd i Sverige för sina tidiga fotografier från förlossningar.

Dokumentationen av födslar resulterade i hennes första separatutställning på Galleri 54 i Göteborg (1979) och i böckerna En födelse (1982) och Bilderbok om kejsarsnitt (1983). Internationellt är dock Englund mest uppmärksammad för sina bilder av växter som hon bland annat ställt ut i Mexiko, Nicaragua, Norge, Polen och USA. Monica Englund har blivit belönad med Anna Riwkin-priset.

1903–1975, USA

Walker Evans var född i St Louis, Missouri. Efter ett år i Paris med intentionen att slå igenom som författare flyttade Evans istället till New York och började fotografera.

I början på 1930-talet reste han till Kuba för att dokumentera revolten mot Gerardo Machado. Evans var efter detta verksam som fotograf i det amerikanska projektet Farm Security Administration (FSA), vilket var en del i Franklin D. Roosevelts politiska program New Deal. Inspirerad av Eugène Atget, arkitektur och den moderna världen kom exempelvis annonspelare och skyltfönster att bli vanliga motiv i Evans bilder. Evans var även skribent för tidskriften Time och undervisade 1964–74 i fotografi vid Yale University School of Art.

1916–2001, USA

f 1939, Nederländerna
Bor och arbetar i Los Angeles, CA

f 1924, Schweiz
Bor och arbetar i New York och Mabou, CA

f 1932, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Jan Fridlund är utbildad vid Schule für Kunst und Handwerk i Saarbrücken, Tyskland, under Otto Steinerts ledning. Han påbörjade sin professionella karriär som elev till hovfotograf Walter Olson.

Fridlund har varit verksam som pressfotograf vid Aftonbladet, arbetat som assistent åt William Klein i Paris samt assisterat Irving Penn i New York. I slutet av 1970-talet och fram till tidigt 1980-tal hade Fridlund en egen studio i Stockholm som arbetade med reklamfoto. Under 1980 började han arbeta som lärare i fotografi vid Konstfack där han sedermera blev professor. Fridlund har ett analytiskt synsätt på sitt fotograferande – han har i sitt arbete undersökt den fotografiska processen, exempelvis hur ljus skapar skuggor och reflexer samt den diskrepans som finns mellan svart och vitt.

f 1934, USA
Bor och arbetar i New York

Lee Friedlander studerade fotografi vid Art Center College of Design i Pasadena, Kalifornien.

Friedlander flyttade 1956 till New York där han till en början försörjde sig som fotograf för diverse tidskrifter. Han har senare gjort sig känd för att fotografera det som kommit att kallas det sociala landskapet, en typ av återgivning som strävar efter att fånga bilden av det moderna samhället. I Friedlanders fall innebar det bilder av den urbana miljön såsom exempelvis skyltfönster, anvisningsskyltar och arkitektoniska strukturer. Friedlander mottog 2005 Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi och samma år visade Museum of Modern Art i New York en stor retrospektiv utställning med Lee Friedlanders fotografier.

f 1939, USA
Bor och arbetar i Columbus, OH

Gretchen Garner är född i Minneapolis. 1973-75 utbildade hon sig till fotograf vid School of the Art Institute i Chicago.

Efter studierna var hon en tid verksam som pressfotograf på Chicago Daily News. Utanför fotografin har Garner också varit verksam som curator, författare och lärare – hon har undervisat i fotografi och fotohistoria vid Michigan Grand Valley State University och vid University of Connecticut. Under 1980-talet fotograferade Garner mycket utomhus. Naturen i trakterna kring Chicago inspirerade henne att under ett decennium resa runt i USA och Europa för att fotografera landskap, bland annat i Danmark, Sverige och Frankrike.

f 1942, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

f 1939, USA
Bor och arbetar i New York

Ralph Gibson föddes 1939 i Los Angeles, USA. Han bor och arbetar i New York.
Han tog upp fotografiet under en tid i flottan, studerade senare vidare vid the San Fransisco Art Institute (1960-62) och assisterade både Dorothea Lange och Robert Frank.

Gibsons bilder rymmer ofta drömska, psykologiserande inslag där blicken spelar en viktig roll. Särskilt betydande är hans insatser som redaktör genom det egna förlaget Lustrum Press. Förlaget har producerat ett antal stilbildande fotoböcker och publicerade tidigt fotografer som Robert Frank och Larry Clark.

Ralph Gibson, Titel saknas, ur serien Quadrants, 1975 © Ralph Gibson

f 1942, USA
Bor och arbetar i Ashland, MA

f 1953, USA
Bor och arbetar i New York och Paris

Nan Goldin, född 1953 i Washington DC, är utbildad vid School of The Museum of Fine Arts i Boston. Hon är idag verksam i New York och Paris.

Goldin blev tidigt intresserad av subkulturer i storstäderna, vilket i mitten på 1980-talet kom att leda till hennes internationella genombrott med verket The Ballad of Sexual Dependency (1979–86). Många av Goldins fotografier, som ofta är självbiografiska, skildrar kärlek, droganvändning, sex och våldsamma relationer. 2002 visade Centre Pompidou en stor retrospektiv utställning av hennes verk. Nan Goldin tilldelades 2007 Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi.

Nan Goldin, Couple in bed, Chicago, 1977. Färgfotografi typ R, Cibachrome © Nan Goldin

f 1946, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Kenneth Gustavsson är bosatt i Stockholm. Från 1964 till -67 studerade han vid Fotoskolan i Stockholm, där Christer Strömholm var rektor.

Gustavsson grundade tillsammans med Anders Petersen bildagenturen Saftra. 1984 belönades han med Stora Fotografpriset av tidskriften Foto. Under 1980-talet medverkade Gustavsson i en rad utställningar, bland annat i New York, Houston och Prag. Han är representerad med en permanent utsmyckning på Sundsvalls museum. Kulturhuset i Stockholm visade 1996 utställningen Indicer, där Gustavssons fotografier ställdes ut tillsammans med verk av Christer Strömholm och Anders Petersen.

f 1950, Finland
Bor och arbetar i Stockholm

Denise Grünstein föddes i Helsingfors, men bor och arbetar i Stockholm. Kännetecknande för Grünsteins konstnärskap är romantiska bilder av natur och människor.

Länge förknippades hon med sina porträtt av kulturpersonligheter. På senare tid har hon allt mer kommit att utveckla en högst personlig stil vilken påminner om fotografen Cindy Sherman, som också ägnar sig åt att skapa självbiografiska verk genom att använda sig av rollgestalter för att utforska frågeställningar kring sexualitet, kön och identitet. Grünstein har bland annat haft separatutställningar på Moderna Museet med Figurer i landskap (2001) samt Malplacé på Hasselblad Center i Göteborg (2005) och Millesgården (2006).

f 1939, USA
Bor och arbetar i New York

f 1941, Storbritannien
Bor och arbetar i Derbyshire

Paul Hill föddes 1941 i Storbritannien. Han bor och arbetar i Derbyshire, Storbritannien.

Hill började tidigt som frilansande bildjournalist och publicerade bilder i publikationer som The Guardian och The Observer. Tillsynes vardagliga motivval hämtade ur Hills direkta närvaro blir i bilderna till emblematiska, abstrakta porträtt och stilleben. Ofta står dottern Sam modell. Han mottog 1990 ett stipendium från the Royal Photographic Society och är författare till flera böcker om fotografi och fotohistoria, däribland White Peak, Dark Peak (1990). Hill är idag professor i fotografi vid De Montfort University.

Paul Hill, Girl In Swimsuit and Cricketers, Ashbourne, 1977. Gelatinsilverfotografi © Paul Hill

f 1935, Ryssland
Bor och arbetar i Stockholm

Walter Hirsch föddes 1935 i St Petersburg, Ryssland men kom redan som barn till Sverige. Han bor och arbetar i Stockholm.

Han började tidigt med film men övergick 1965 till att arbeta som frilansfotograf i Stockholm. 1967 publicerades den omtalade serien Midsommar och 1968 visade Moderna Museet serien London 13 april, 9:00-23:00 som innehåller närmre 700 bilder, alla tagna under en och samma dag i staden.

f 1933, Japan
Bor och arbetar i Tokyo

f 1935, Frankrike
Bor och arbetar i Paris

Irina Ionesco, född i Paris, separerades tidigt från sina föräldrar och växte därför upp hos släktingar i Rumänien. I vuxen ålder flyttade hon tillbaka till Paris där hon började måla och fotografera.

Många av Ionescos motiv är erotiska skildringar av kvinnor. Utställningen Eloge de Ma Fille, som kom att bli Ionescos stora genombrott, visades på Nikon Gallery i Paris 1974. Ionesco fick ta emot stark kritik för denna hyllning till sin dotter, som porträtterar Eva i åldern 5 till 10 år, eftersom bilderna av vissa uppfattades som barnpornografiska. Irina Ionesco har publicerat ett tjugotal fotoböcker.

f 1942, Mexico
Bor och arbetar i Coyoacán

Graciela Iturbide föddes i Mexico City. Mellan åren 1969 och 1972 studerade hon filmvetenskap och senare fotografi vid Universidad Nacional Autónoma de México.
Där kom hon i kontakt med Manuel Álvarez Bravo och blev senare elev till denne.

Iturbide är kanske mest känd för en serie bilder av de självständiga kvinnorna i den mexikanska byn Juchitán, ett projekt hon påbörjade 1979. Människan, kanske främst kvinnorna, är de huvudsakliga motivet, medan omgivningarna och vardagen närmast utgör scenografin. Hon har fått ett stort inflytande över senare generationers fotografer i Latinamerika och har erhållit flera utmärkelser för sina bilder, däribland Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi 2008.

f 1946, Sverige
Bor och arbetar i Göteborg

Jens S Jensen är född i Stockholm. Jensen är verksam som både fotograf och författare. Han är även utbildad arkitekt vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Jensen har publicerat flera böcker där han både skrivit och fotograferat. Flera av hans böcker har sin utgångspunkt i Göteborg: Hammarkullen (1974), Dom kallar oss bilbyggare – en berättelse om arbete och arbetare vid Volvo Torslandaverken i Göteborg (1978) och Ljuva drömmar – Hammarkullen åtta år senare (1982). Det är framför allt de återkommande skildringarna av förorten Hammarkullen som gjort Jensen känd. Arkitekturmuseet i Stockholm visade 1998 en utställning med samma titel som boken Tänk om allting vore underbart – Hammarkullen 20 år senare (1995).

f 1945, Sverige
Bor och arbetar i Höganäs

Gerry Johansson föddes i Varberg. Redan i tonåren började han intressera sig för fotografi och under en vistelse i New York under tidigt 1960-tal påbörjade han sin dokumentation av urbana miljöer.

Han studerade grafisk design vid Konstindustriskolan i Göteborg från 1965 till 1969 och arbetade därefter, under femton års tid, som grafisk formgivare. Sedan mitten av 1980-talet har Johansson varit verksam som fri fotograf. Han har nyligen avslutat en trilogi av böcker där han skildrat Amerika (1998), Sverige (2005) och Tyskland (2007). Hans bilder dokumenterar platser, landskap och städer med en finstämd exakthet. Johansson arbetar i en dokumentär tradition och representerar den klassiska svartvita fotografin.

f 1940, USA
Bor och arbetar i Tucson, AZ

1930–2009, Sverige

Sune Jonsson inledde sin karriär som fotograf i början av 1950-talet. Under tidigt 1960-tal blev han anställd som programtjänsteman vid Sveriges Radio i Umeå och fick 1968 en fast tjänst som fältetnolog vid Västerbottens museum. Där kom han under sin fortsatta karriär att göra ett stort antal fotografiska projekt och arbetade senare även med film.

Det stora genombrottet kom med fotoboken Byn med det blå huset (1959), där han berättar om sin hemort Nyåker. Sune Jonsson gav ut ett tjugotal böcker, exempelvis Prag augusti 1968 (1968), under sin långa karriär och var till skillnad från många fotografer även en flitig skribent. Han har erhållit flera utmärkelser för sina bilder, däribland Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi 1993. Med åren kom en förskjutning av tolkningen av hans bilder mot det mer konstnärliga, eftersom hans verk alltid på ett intressant sätt befinner sig mellan reportagebilden och konstfotografin.

f 1932, USA
Bor och arbetar i Chicago

Kenneth Josephson föddes 1932 i Detroit, USA. Han bor och arbetar i Chicago.

Han började tidigt att fotografera med familjens automatkamera och 1960 examinerades han, som del av den första generationen som examinerats i fotografi, vid the Illinois Institute of Design där han studerade för Harry Callahan. Josephson som kanske är mest känd för serierna Images within Images, tar ofta mediet självt som ämne och genom ett spel mellan verklighet och reproduktion kommenterar han skickligt fotografiets förhållande till sanning och illusion. Josephson var 1972 mottagare av ett Guggenheim stipendium.

1894–1985, Ungern

f 1928, USA
Bor och arbetar i Paris

f 1946, Storbritannien
Bor och arbetar i Boston, MA

Chris Killip är född 1946 i Douglas, Isle of Man. Han bor och arbetar i Boston, MA, USA.

Killip flyttade 1964 till London för att arbeta kommersiellt med reklamfotografi. Redan efter några månader övergick han till att frilansa och flyttade tillbaka till Isle of Man där han istället skildrade invånarnas traditionsbundna tillvaro. 1975 flyttade sedan Killip åter igen, då till nordöstra England där han inledde sitt arbete med att dokumentera samhällen och människor i den avtagande industralismens och Thatchers förändrade England. Bilderna sammanställdes först 1988 i boken In Flagrante men ett bredare erkännande dröjde fram till 1989 då han blev den första mottagaren av Henri Cartier-Bresson Award.

f 1947, Sverige
Bor och arbetar i Brämhult

Eva Klasson, född 1947 i Borås, bor och arbetar i Brämhult. Hon gjorde en internationellt uppmärksammad karriär i Paris i mitten av 1970-talet med en serie intima närbilder av sin egen kropp, som hon ställde samman 1976 i en artist’s book med titeln Le troisième angle [Den tredje vinkeln].

Titeln anspelar på de tre nivåer eller tillstånd som hon ville uttrycka genom bilderna. Den första var den fysiska, den andra den mentala/psykiska och den tredje vinkeln var kameraögats. I sina projekt befinner hon sig både bakom och framför kameran. Klasson hade kort varit verksam vid Hasselblads kamerafabrik innan hon 1969 flyttade till Paris för att arbeta som frilansfotograf med uppdrag för arkitektbyråer, reklamvärlden och diverse tidningar. Klasson skapade ytterligare två serier som utforskade olika känslotillstånd. Under några år hade hon flera utställningar i Paris, Rom, Genève och Stockholm, men lämnade sedan fotograferandet och flyttade till USA.

Eva Klasson, Ur serien Parasites, 1978 © Eva Klasson

f 1938, Tjeckien
Bor och arbetar i Paris

f 1943, USA
Bor och arbetar i Berkeley, CA

1918-2009, USA
Bor och arbetar i New York

Helen Levitt började 1931 arbeta som assistent åt porträttfotografen Florian Mitchell i Bronx. Hon kom att ta starka intryck av Walker Evans, Ben Shahn och Henri Cartier-Bresson, som hon träffade i New York i mitten av 1930-talet. Även författaren och kritikern James Agee var viktig för Levitt.

Tidskriften Fortune publicerade 1939 hennes fotografier för första gången och fyra år senare visade Museum of Modern Art Levitts första separatutställning. San Francisco Museum of Modern Art producerade 1991 en stor retrospektiv utställning tillägnad Levitt som sedan turnerade i USA. Helen Levitt är mest känd för att ha skildrat New Yorks gatuliv – hon intresserade sig i synnerhet för de fattigare områdena i staden och barnens vardag och lek.

Helen Levitt, New York, 1971 © Helen Levitt. Material: Dye Transfer

Leif Wigh om Helen Levitt

Sedan sent 1930-tal är fotografen Helen Levitt en kultfigur i New Yorks konstvärld, beundrad av bildkonstnärer, filmare och musiker. Hennes europeiska debut skedde 1985 i Moderna Museet och utställningen väckte stort intresse, något som förstärktes av att hennes klassiska film In the Street, samtidigt visades.

Helen Levitt var bildintresserad redan i tidiga tonår och anställdes som 18-åring av en porträttfotograf i Bronx. Efter att ha skaffat sig fotografutbildning blev hon medlem i sammanslutningen Pictorial Photographers of America. I föreningens galleri kom hon i kontakt med fotografisk bildkonst av ett slag som hon tidigare inte sett och inspirerades att själv finna en väg till personligt uttryck. Hon kom även i kontakt med organisationen Film and Photo League vars samhällskritiska grund passade henne väl.

Efter att i sent 1930-tal blivit bekant med både Walker Evans och den franske fotografen Henri Cartier-Bresson, genomgick hennes bildskapande en omvälvande förändring. Hon sökte sig ut på New Yorks gator och började osedd skildra livet där. Kameran bar hon i en korg i vars ena sida ett hål var utskuret anpassat till kamerans objektiv. Samtidigt var hon verksam som teckningslärare vilket i sin tur ledde till att hon började fördjupa sig i barnens lekar och upptåg. Även grafittiteckningar på trottoarer och husväggar fångade hennes intresse. Hon sökte sig också till New Yorks tunnelbana där hon färdades runt i labyrinterna och fotograferade resenärerna i smyg utan att själv bli upptäckt. Hon fångade ansikten med drömmande, inåtvända miner, med aggressiva maner, eller uttryck av sorg, lust och glädje. Hon inspirerade även Walker Evans att börja fotografera i tunnelbanan vilket ledde till hans berömda bok Many are Called.

Helen Levitt är en av de första fotografer vars bilder kallats ”street photography”. Hennes bildkonst är en djupdykning ned i livet på New Yorks gator och reflekterar över betingelserna för barn och vuxna. Hon ringade in områden som sällan fångats i bild och skildrade barnens fantasi där de med maskens hjälp antar andra identiteter hämtade ur matinéfilmens eller seriemagasinets värld.

Text: Leif Wigh, fotointendent på Moderna Museet mellan 1977 och 2004.

f 1942, USA
Bor och arbetar i Ulster County, NY

1925–1972, USA

f 1932, USA
Bor och arbetar i New York

Duane Michals bor och arbetar i New York. Han föddes 1932 i McKeesport, Pennsylvania.

Michals som var utbildad och verksam som grafisk designer började arbeta med fotografi först under sent 1950-tal. Redan 1970 visade Museum of Modern Art hans första soloutställning. Michals bilder utgår ofta från litterära förlagor och ett sekventiellt berättande, inte olikt filmmediets bildmanus. Därtill infogar Michals text till bilderna, men istället för att utgå från motiven blir de handskrivna raderna istället motsägande påståenden. Ofta antyder han genom dubbelexponeringar och skuggspel en närvaro av något utanför bilden. Michals bildberättelser reflekterar över existentiella teman såsom död, sexualitet och drömmar.

f 1944, USA
Bor och arbetar i Danville, CA

f 1945, USA
Bor och arbetar i Boston, MA

f 1943, Kanada
Bor och arbetar i Toronto

1900–1992, USA

1942–1999, Sverige

1920–2004, Tyskland

f 1938, USA
Bor och arbetar i Hayward, CA

Bill Owens är född i San José och bor och arbetar i Hayward, Kalifornien. Efter att ha lämnat college lärde han sig att fotografera på egen hand.

Då han efter en tid utomlands återvände till Kalifornien fick Owens arbete som bildjournalist vid the Livermore Independent. När många fotografer gav sig ut för att skildra de sociala miljöerna i städerna kom Owens istället att bli uttolkare av det amerikanska medelklasslivet i de idylliska förorterna. Bilderna ställdes samman i debutboken Suburbia (1972), och serien visades bland annat på Museum of Modern Art. Ofta tycks bilderna parodisera den materialistiska tillvaron men samtidigt är Owens förhållande till denna amerikanska dröm än mer komplicerat.

Bill Owens, Ur serien Suburbia, 1968–72 © Bill Owens

f 1940, USA
Bor och arbetar i New Haven, CT

f 1917, USA
Bor och arbetar i New York

Irving Penn, född i New Jersey, har sedan mitten av 1940-talet varit knuten till modetidningen Vogue. Hans mode- och reklambilder präglas av en ren och avskalad form.

Penn har nästan enbart arbetat i studio för att kunna ha fullständig kontroll och utveckla en teknisk fulländning i sina bilder. Tillsammans med Richard Avedon (1923–2004) har Penn varit en av de ledande fotograferna inom genren och en central aktör i uppbyggandet av modefotografins konventioner. Många fotografer har inspirerats av deras bilder och försökt efterlikna deras stilar. Irving Penn donerade 1995 en kollektion av ett hundra fotografier till minne av hans svenskfödda hustru Lisa Fonssagrives-Penn till Moderna Museet.

f 1942, Sverige
Bor och arbetar i Borås

Hasse Persson föddes 1942 i Borås. Efter några år som fotograf vid landsortstidningar följde fast anställning vid Göteborgs-Posten och senare Expressen. Under 1967 kom Persson till USA där han etablerade sig som pressfotograf.

Hans numera klassiska fotobok Amerikabilder publicerades i samband med en utställning vid Fotografiska Museet i Moderna Museet 1974. Boken sammanställer bilder från alla Perssons resor och uppdrag och skildrar många av de händelser och fenomen som präglade det amerikanska 1970-talet såsom protesterna mot Vietnamkriget. Han har som intendent vid Hasselblad Center och Kulturhuset i Stockholm producerat flera betydande fotoutställningar under 2000-talet, däribland en utställning med fotografen Sally Mann 2007. Persson är idag chef för Konstmuseet i Borås.

Hasse Persson, Glädjestrålande McGovern-delegat vid röstsammanräkningen som gjorde McGovern till Demokratiska partiets presidentkandidat. Ur serien ”Amerikabilder”, 1972 © Hasse Persson

f 1944, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Anders Petersen är född 1944 i Stockholm. Efter att ha studerat för Christer Strömholm 1966–68 återvände Petersen till Hamburg och de bakgator och dunkla barer nära Reeperbahn där han under flera år och än fler sena nätter fotade bilderna som kom att bli en hyllad debut och hans första bok Café Lehmitz, utgiven av Schirmer/Mosel 1978.

I de intima bilderna skildrar han ömsint den samling av sjömän, prostituerade och luggslitna nattgäster som gästade stället. Sedan dess har Petersen fortsatt att producera serier där nära möten med utsatta grupper i samhället varit återkommande motiv. Petersen är idag en internationellt erkänd fotograf och har haft stor betydelse för en yngre generation nordiska fotografer.

Anders Petersen , Ramona. Ur serien Café Lehmitz, 1967–1970/1986 © Anders Petersen

f 1948, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

f 1941, Litauen
Bor och arbetar i Vilnius

f 1933, Sverige
Bor och arbetar i Cambridge, MA

Birgitta Ralston bor och arbetar i Cambridge. Hon arbetade som modell under 1950- och 60-talen. Som anställd vid Eileen Ford Agency, Dorian Lee samt Jo Somers arbetade hon med bland andra fotograferna Richard Avedon, Henry Clark, Martin Munkacsi och Erwin Blumenfeldt. Inspirerad av deras arbete började hon själv att fotografera.

I början på 1970-talet studerade hon fotografi vid Massachusetts Institute of Technology för Minor White som introducerade henne för österländsk mystik, zenbuddism, amerikansk mystik samt läran om det fotografiska zon-systemet, som det beskrivs av Ansel Adams i dennes läroböcker om fotografi. I kollektionen Masker (1974–77) beskriver Ralston i bilder den omvandling hon genomgick när hon beslöt sig för att fotografera istället för att fotograferas.

f 1922, Tyskland
Bor och arbetar i New York

Lilo Raymond föddes i Frankfurt, men familjen flydde redan 1938 undan förföljelser till USA. Hon bor och arbetar i New York.

Raymond drogs tidigt till den livliga konstscenen centrerad kring Greenwich Village i New York, där hon under en längre tid arbetade som konstnärsmodell. Intresset för fotografi mognade först under 1950-talet då hon studerade för fotografen David Vestal. Raymond uppehöll en tydlig skiljelinje mellan de bilder hon tog som kommersiell fotograf och hennes konstnärliga projekt. Dessa bilder utgår ofta från stillebenmotiv och enklare vardagsföremål som porträtteras i överflödigt ljus och får så närmast skulpturala kvalitéer. En större bok om hennes fotografi, Revealing Light, publicerades 1989.

f 1909, USA
Bor och arbetar i Buffalo

Milton Rogovin bor och arbetar i Buffalo. Han föddes i New York 1909.

1931 examinerades han från Columbia University där han studerade optometri. Några år senare flyttade han till Buffalo där han också köpte sin första kamera. 1952 kallades han inför the House of Un-American Activites Committee för sitt politiska engagemang. De trakasserier som följde tvingade Rogovin att stänga sin mottagning och 1958 valde han att genom fotografin dokumentera de sociala orättvisorna i sin omgivning. Serien Lower West Side från 1972-2001, för vilken Rogovin vann erkännande, skildrar arbetarklassens vardag i Buffalos slumområden och är ett värdefullt tidsdokument där den puertoricanska och afroamerikanska befolkningens liv dokumenterats över 30 år.

f 1953, Norge
Bor och arbetar i Oslo och Paris

f 1939, USA
Bor och arbetar i Chelsea, MA

Melissa Shook är född 1939, hon bor och arbetar i Chelsea, MA. Shook studerade fotografi vid Bards College och intresserade sig tidigt för den egna kroppen och identiteten, något hon utforskade i en serie bilder i dagboksformat.

Självporträtten och en lång serie bilder av dottern Krissy från 1972–73, som först aldrig var menade att visas, kom på omvägar att publiceras i fototidskiften Camera 35 Annual. Publikationen ledde till ett erkännande och möjligheten att försörja sig som fotograf och lärare.

Det dagliga dokumenterandet av tillvaron i New Yorks slumkvarter var för Shook ett sätt att hantera tillvaron, vilken präglades av förlusten av modern och den sorg det innebar. Hennes bilder visades i utställningen Tusen och en bild (1978) och senare i utställningen Se dig om i glädje (1981), båda på Fotografiska Museet i Moderna Museet.

Melissa Shook, May 30, 1973 © Melissa Shook

1935-2009, Sverige
Bor och arbetar i Göteborg

f 1941, USA
Bor och arbetar i New York

f 1933, Sverige
Bor och arbetar i Stockholm

Gunnar Smoliansky, i Visby, är utbildad vid Fotoskolan i Stockholm, under ledning av Christer Strömholm. I början av sin karriär arbetade Smoliansky som industrifotograf. Han har gjort sig känd som en mycket skicklig skildrare av stämningar samt som uttolkare av Stockholm, speciellt av stadsdelen Södermalm, där hans bilder fångar spåren av stadens invånare. I detta arbete koncentrerar han sig på de till synes små händelserna och detaljerna i det stora sammanhang som staden utgör. Han var den första personen som erhöll Stockholm stads nyinstiftade fotografipris 2005 till minne av Lennart af Petersens. Smoliansky har medverkat i en rad utställningar och böcker – senast 2008 hade han en stor separatutställning på Kulturhuset i Stockholm med titeln En bild i taget.

1915–1978, Tyskland

Otto Steinert var utbildad till läkare, som fotograf var han autodidakt. Steinert var en av grundarna till gruppen Fotoform, vilken företrädde det som kommit att kallas subjektivt fotografi. Istället för att utforska den fysiska verkligheten försökte den subjektiva rörelsen undersöka individens komplexa känslotillstånd.

Han var under 1940- och 50-talen verksam som lärare i fotografi vid konsthantverkskolan i Saarbrücken, där han också blev rektor och professor. Steinert hade återupptäckt och vidareutvecklat det fotografiska arvet efter Moholy-Nagy och Bauhaus-skolan och var i hela sin verksamhet påverkad av dessa ideal. Han organiserade tre betydande fotoutställningar under namnet Subjektive Fotografie (1951, 1954, 1958) som presenterades alla former av en personlig, kreativ fotografi. Steinerts fotografier är ofta montagearbeten vilka innehåller mörka silhuetter som tycks sväva. Han fortsatte sin verksamhet undervisa vid universitetet i Essen och byggde också under 1960- och 70-talen upp en av Europas bästa moderna samlingar av fotografi vid Museum Folkwang i Essen.

f 1944, USA
Bor och arbetar i New York

1890–1976, USA

1918–2002, Sverige

Christer Strömholm är en av den svenska fotografins stora personligheter. Han föddes i Stockholm och det var i slutet av 1940-talet han, via grafiken, kom in på fotografin. Bilderna från denna tid består av hårda svartvita kompositioner av murytor, skuggor och avskalade miljöer.

När han periodvis levde i Paris under 1950- och 60-talen utvecklade han en stil som påminner om street photography och det är nu han gör sina berömda porträtt av de transsexuella vid Place Blanche. Strömholm genomförde också flera fotografiska resor under första hälften av 1960-talet till bland annat Spanien, Japan, Indien och USA. Han började tidigt ge fotokurser på Kursverksamheten i Stockholm som så småningom utvecklades till den omtalade Fotoskolan. Mellan 1962 och 1974 examinerades cirka 1 200 elever. Strömholms bilder och metod har inspirerat flera generationer svenska fotografer. Men för den stora allmänheten blev han först känd med utställningen 9 sekunder av mitt liv på Moderna Museet 1986.

”Det är konsten att SE som är utgångspunkten för allt skapande, sen har varje yrke sin speciella matematik och sina materialbegränsningar”

Christer Strömholm. Ur ”Opinions about the modern photography”, Subjektive Fotografie.

Christer Strömholm, Shinohara, ca 1961 © Christer Strömholm

Biografi

1918

Christer Strömholm föddes den 22 juli i Stockholm. Fadern Fredrik Strömholm, var yrkesofficer och familjen flyttade ofta mellan olika orter i Sverige som Eksjö, Lidingö, Boden och Stockholm. Modern, Lizzie, kom ursprungligen från Göteborg.

1934

Fadern begick självmord.

1935

Avslutade sina gymnasiestudier på Enskilda gymnasiet som då låg på Nybrogatan i Stockholm, dit han flyttat från Nya Elementar vid Hötorget. Reste under sommaren till Morungen i Tyskland som utbytesstudent för att studera tyska.

1936-39

Deltog som frivillig i spanska inbördeskriget och genomförde två uppdrag som kurir.

1937

Reste till Dresden och studerade konst för professor Waldemar Winkler, men lämnade snart Tyskland för att resa till Prag, sedan vidare till Paris. Där kom han i kontakt med den svenske konstnären Dick Beer, som blev hans läromästare. De reste tillsammans i södra Frankrike och Christer Strömholm fick undervisning både i konsthistoria och i konstnärliga tekniker. Studerade även måleri på Académie André Lhote i Paris under detta år.

1938

Återvände till Sverige och studerade måleri för Otte Sköld och Isaac Grünewald i Stockholm. Studerade konst i Florens och Rom.

1939

Reste till Monte Carlo, Marseille, Paris och Tunis, men begav sig hem till Sverige i samband med andra världskrigets utbrott. Gjorde sin militärtjänstgöring vid Göta livgardes pansarkompani i Stockholm.

1940

Deltog i pansarvärnet som frivillig i finska vinterkriget vid Sallafronten.

1940-45

Deltog i den norska motståndståndsrörelsen mot den tyska ockupationen. Bildade en frivillig jägarkår ”Grupp Conny” tillsammans med Conny Andersson, en kamrat från pansarvärnet i Finland.

1942

Tjänstgjorde inom den norska motståndsrörelsen, kurirtjänsten, i Stockholm fram till 1945.

1944-45

Gift med Ellen Bergman (f. Lundström).

1945

Dekorerades med norska Krigsdeltagarmedaljen vid en ceremoni på Norges ambassad i Stockholm.

1946-51

Gift med Dagny Lamm (f. Andersson).

1946-56

Bosatte sig i Paris och skrev in sig vid Konstakademien – Académie des Beaux-Arts. Där gjorde han bland annat en serie konstnärsporträtt. Studerade också i Italien vid konstakademierna i Florens och Faenza. Tog artistnamnet Christer Christian.

1946-48

Reste till Atlasbergen och Kartago i Nordafrika, för Etnografiska Museet i Stockholm.

1947

Gick målarskolan på rue de la Grande Chaumière i Paris under vinterhalvåret. Joakim Strömholm föddes, Christer Strömholms och Dagny Lamms son. Han började fotografera redan i tonåren och är i dag yrkesverksam som fotograf.

1948

Fortsatte med konststudier på Académie Libre i Paris och senare under året för professor Lennart Rodhe i Stockholm.

1949-54

Blev medlem i den tyska gruppen Fotoform, ledd av Dr. Otto Steinert i Saarbrücken, Tyskland. Deltog i utställningar med andra medlemmar av Fotoform i Europa och USA. Kom i slutet av 1940-talet via grafiken in på fotografin.

1951-54

Gift med Inga Dyrssen-Ayers (f. Svedberg)

1955

Studerade oljemålning och grafik för professor Ottone Rosai på Konstakademin i Florens.

1956

Gjorde dokumentärfilmen Ansikten i skugga tillsammans med Peter Weiss. Filmen handlade om stamgästerna på de gamla ölkaféerna i Gamla stan, Stockholm. Christer Strömholm arbetade som fotograf och fångade gästerna med en dold 16-mm filmkamera. Övertog fotoundervisningen på en kvällskurs vid Kursverksamheten vid Stockholms högskola. Kursen som från början avsåg fotografisk formgivning utvecklades av Christer Strömholm och Tor-Ivan Odulf till en treårig yrkesutbildning.

1956-64

Fotograferade de transexuella kring Place Blanche i Paris.

1957-68

Gift med Anna-Clara Krusenberg. Hon arbetade som flygvärdinna vid SAS och kunde ibland ta med sin man på flygresor runt jorden utan större kostnader.

1958

Arbetade som reseledare på buss hos Scandinavian Touring fram till 1961. Han reste med turister från Malmö över Paris till Madrid, Valencia, Barcelona och tillbaka hem igen. Under tiden som reseledare tog han en mängd bilder. Började fotografera på allvar och företog de närmaste åren flera fotografiska resor.

1959

Jakob Strömholm föddes, Christer och Anna-Clara Strömholms son. Han arbetar idag som arkitekt. Reste till Palma de Mallorca, Spanien.

1961

Reste till Tokyo.

1962-1972

Arbetade som rektor på Fotoskolan i Stockholm. Utbildningens fokus låg på reportagefotografi och dokumentärfilm. Fotoskolan, som drevs i ytterligare två år efter att Christer Strömholm lämnat skolan, utexaminerade 1228 yrkesfotografer och filmare under åren 1962-74.

1963

Reste till Hiroshima i Japan, till Calcutta, Indien, Nairobi, Kenya och till Los Angeles i USA.

1965

Reste till New York. Utställningen Till minnet av mig själv visades på Galerie Observatorium i Stockholm.

1966

Mottog Agfa-Gevaerts arbetsstipendium. Utställningen Dödsbilder visades på Galerie Observatorium.

1967

Boken Poste Restante publicerades. 2004 blev den utnämnd av en internationell jury till en av världens 175 främsta fotoböcker.

1968-78

Levde tillsammans med konstnären Angelica Julner.

1970-78

Återvände återigen till Paris och bosatte sig där i samband med att Fotoskolan upphörde. Delade sin tid mellan Paris och huset, en före detta ruin, i Fox-Amphoux i Provence.

1976-77

Arbetade med en svit färgpolaroidbilder i storformat.

1978

Utställningen Privata bilder visades på galleri Camera Obscura i Gamla stan, Stockholm. Detta var den första retrospektiva utställningen av hans bilder. Träffade skådespelerskan Ingalill Rydberg som han levde nära med fram till sin död, först som sambo i nio år och sedan som granne och vän.

1979

Mottog tidningen FOTOs ”Stora fotografpriset” i kategorin subjektiv fotografi.

1981

Fick en stroke, men återhämtade sig efter en tid.

1982

Tilldelades statlig inkomstgaranti för bildkonstnärer. Utställningen Privata bilder II, en uppföljare till succén med första utställningen, visades på galleri Camera Obscura.

1986

Den retrospektiva utställningen 9 sekunder av mitt liv, fotografier 1939-86 visades på Moderna Museet i Stockholm. Utställningen sågs av omkring 40 000 besökare.

1993

Blev av regeringen utnämnd till professor i fotografi.

1993-1997

Arbetade med boken Kloka ord, en samling visdomsord och arbetsanteckningar.

1998

Tilldelades 1997 års internationella Hasselbladspris. Utställningen Christer Strömholm. 1997 års Hasselbladspristagare visades på Hasselblad Center i Göteborg.

2002

Christer Strömholm avled den 11 januari.

Utställningen Christer Strömholm 1918-2002. On verra bien visades på Färgfabriken i Stockholm. Den turnerade i Sverige och sedan vidare till Tyskland och Frankrike.

1896–1976, Tjeckien

f 1938, Litauen
Bor och arbetar i Vilnius

Antanas Sutkus bor och arbetar i Vilnius. Han studerade journalistik vid universitetet i Vilnius mellan 1958–1963.

Han var en av grundarna till the Photography Art Society of Lithuania som har spelat en betydande roll i att föra fram litauiska fotografer för en nationell och internationell publik. Bland Sutkus viktigaste arbeten återfinns serien People of Lithuania, ett pågående projekt inlett redan 1976 som dokumenterar den ständigt förändrade tillvaron i Litauen. People of Lithuania har ofta jämförts med den humanistiska fotografi Henri Cartier-Bresson och Andre Kertesz stod för. Antanas Sutkus har arbetat som frilansfotograf i Vilnius sedan 1969.

f 1944, Österrike
Bor och arbetar i Stockholm

Otmar Thorman föddes i Graz, Österrike. Han flyttade till Sverige 1965 och har sedan dess varit verksam i Stockholm. I Thormans fotografi gör sig ofta minnena av hans uppväxt i efterkrigstidens Österrike gällande. Thormann tycks vara inspirerad av katolskt kyrkomåleri men även av den modernistiska bildkonst som uppstod i mellankrigstidens Tjeckoslovakien – i synnerhet förknippas Thormanns fotografier med Josef Sudeks bildestetik. Thormann har bland annat haft soloutställningar på Moderna Museet (2002), Malmö konsthall (1987) och Centre Pompidou i Paris (1984).

f 1940, USA
Bor och arbetar i Cambria, CA

Efter en examen i konst från Bards College 1962 flyttade Tress under en tid till Paris. Fler resor följde, varav många gick till avlägsna platser och kulturer och de kom senare att få stort inflytande över hans konstnärskap. Tress fotografier grundar sig i den surrealistiska inriktning flera fotografer tog till sig under 1960-talet. Han blev en mästare i att konstruera fantasifulla bilder där objekt ställs mot teatrala scenrum och mytiska antydningar.

Athur Tress, Mother and son, Princeton, 1967 © Arthur Tress

f 1934, USA
Bor och arbetar i Gainesville, FL

f 1941, Sverige
Bor och arbetar i Uppsala

Odd Uhrbom, född i Norrköping, är utbildad vid Christer Strömholms fotoskola i Stockholm.

Uhrbom slog igenom stort med boken Gruva (1968) som han publicerade tillsammans med författaren Sara Lidman. I denna skildras gruvarbetarnas förhållanden vid LKAB:s gruvor i Kiruna och Malmberget. Boken fick stort genomslag och anses vara en bidragande orsak till den stora strejk som 1969 bröt ut bland svenska gruvarbetare, vilken resulterade i högre löner och bättre villkor för arbetarna. Uhrbom är internationellt känd för sina empatiska fotoreportage från krigshärjade områden som visar civilbefolkningens situation och kamp för överlevnad, exempelvis i Afghanistan och Jordanien.

f 1938, USA
Bor och arbetar i Wilson, NC

1928–1987, USA

Andy Warhol signerade och skänkte ett fotoalbum till Moderna Museet 1968 i samband med sin första separatutställning i Pontus Hulténs regi. Till utställningen producerades också sju, idag klassiska, affischer med citat av Warhol.

Albumet som består av två volymer innehåller flera hundra svartvita fotografier från Andy Warhols liv under andra hälften av 1960-talet. Personerna på bilderna är Ingrid Superstar, Viva, Gerard Malanga, International Velvet, Nico, Ondine, Taylor Mead, Edie Sedgwick, Billy Name, Valerie Solanas, Henry Geldzahler med flera. De två volymerna kan delas upp i tre delar. Den första delen dokumenterar Andy Warhols produktion, fotograferade av Rudolph Burckhardt, Eric Pollitzer och John D. Schiff. De andra två delarna består av fotograferna Billy Names och Stephen Shores bilder från filminspelningarna och livet på The Factory.

f 1942, USA
Bor och arbetar i Richmond, CA

1886-1958, USA

f 1949, Ft. Wayne, IN, USA
Bor och arbetar i Pena Blanca, NM

f 1946, Schweiz
Bor och arbetar i Basel

b 1936, Estland
Bor och arbetar i Stockholm