Carl Fredrik Reuterswärd, Kilroy II, 2000 © Carl Fredrik Reuterswärd / Bildupphovsrätt 2019
Om några av verken i utställningen Alias: CFR
Kilroy II
2000
Segelduk, rep, trä, metall, sten, plast, snöre, glas, kol
1962, året innan semesterannonsen publicerades i ”New York Herald Tribune”, hade Carl Fredrik Reuterswärd i New York läst ”Kilroy was here” klottrat på en vägg.Frasen kan härledas till andra världskriget då de amerikanska trupperna skrev detta där de för tillfället befann sig. Reuterswärd såg Kilroy som alla och ingen, en text skriven för vem som helst. Ett existentiellt och symbiotiskt tillstånd kan läsas in i det komplexa ”Kilroy”-projektet och de nio objekten som är placerade på en spegelskiva efter de två sidorna, ”Du” och ”Jag”. I mitten pekar laserljuset rakt ned på Kilroys hjärta – det belyser mötet mellan dig och mig och blir en immateriell personifiering av detta mellanrum.
Kilroyalty
1963
Krita, tidningspapper
Det är inte helt uppenbart var det omfattande och svårfångade projektet ”Kilroy” börjar och slutar, varken i tid eller form. En trolig tidsrymd för projektet antyds dock i den annons Carl Fredrik Reuterswärd lät sätta in i ”New York Herald Tribune” i januari 1963. Under sin deklarerade ”semester” hade Reuterswärd som ambition att skapa nio objekt med den sammanhållande titeln ”Kilroy”. Vid denna tid uppfattade Reuterswärd det rådande konstlivet som nedslående och semestern bör kanske bland annat ses som ett önskvärt avbrott från ett alltmer kommersiellt inriktat och anpassligt konstklimat.
Laser
1971
Färgfotografi
Carl Fredrik Reuterswärd var tidig med att använda nya tekniker som laser och hologram. Med hjälp av laser kunde han utvidga skulpturobjektet och dess krafter till att bli något både materiellt och immateriellt, både beständigt och flyktigt. Redan 1962 använde Reuterswärd laser som ett verktyg för att skapa mer bestående poetiska verk i serien. Däribland kan nämnas de plexiglasskivor där ”KILROY” har graverats med hjälp av laser. Det var ingenjören Billy Klüver som visade Reuterswärd hur det gick att arbeta med laser. ”Min uppfattningsförmåga förändrades. Här fanns ett verktyg som bröt med all tradition!”*, skrev Reuterswärd senare. I utställningen visas Hans Hammarskiölds fotografier, samt laser och ett hologram relaterat till ”Kilroy”.
*Originalcitat: “My mental perception changed. Here was the tool that broke with all traditions!”
Non-Violence
1982
Brons
Ett av Carl Fredrik Reuterswärds mest välkända projekt är ”Non Violence” – revolvern med den knutna pipan. Den första skulpturen placerades utanför FN:s högkvarter i New York, 1988. Den knutna revolverpipan kan tolkas som ett pacifistiskt motstånd med humoristiskt inslag, och även, med skjutvapnet förvandlat till ett mjukt och böjligt organ, som ett hån mot en typiskt hård manlighet. Knuten kan också läsas som en uppmaning att minnas – att komma ihåg att inte bruka våld, att inte föra krig. Efter sin stroke fortsatte Reuterswärd teckna versioner av revolvern, men formerna och linjerna är mjukare, mer fragila och samtidigt komplexa.
Dr Arnold Forel Pratt-Müller
1973 grundade Dr. Arnold Forel Pratt-Müller sitt företagsimperium som bland annat bestod av ord, objekt, brev, inventarier, och flygbiljetter. Dr. Pratt-Müller insåg tidigt vikten av ikoner i den västliga konst- och kulturvärlden och hävdade att vi bör koncentrera oss på konstens viktigaste beståndsdel: signaturen. Dr. Pratt-Müller och hans imperium är föga förvånande en humoristisk och illa dold kritik av den kommersiella konstmarknaden – iscensatt och orkestrerat av Carl Fredrik Reuterswärd själv. I utställningen visas bland annat verken ”The Complete List of Invented Artists” (1973), ”Zwei Fliegen auf einen Schlag” (1975) och ”Jesus Christie’s Halleluja Sotheby-Parke Bernet!” (1973–74) som kan härledas till Dr. Pratt-Müllers imperium.
