Dick Bengtsson, Hitler och Drömköket, 1974 Bildupphovsrätt 2024

Dick Bengtsson

Det finns inte många svenska 1900-talskonstnärer som i sådan grad som Dick Bengtsson fortsatt att vara levande och aktuell och ständigt väcka känslan av att säga något livsviktigt. Trots att hans bilder är lätta att ta till sig, vägrar de låta sig dechiffreras. Motiven är ofta hus, men det är inga trygga boningar, utan snarare auktoritära och ointagliga kroppar.

En av de mest frapperande omständigheterna med Dick Bengtssons måleri är hans användande av hakkorset. Utan kommentarer förekommer de, liksom ditsatta ovanpå motivet. Vad menade han? Med tanke på de dystopiska landskapen och kanske framförallt, hans egenhändiga ”förstörelse” av verken som gav dem en sargad och skrovlig yta, anar man en djup misstro mot idyll, välvilja och förlösning.

De sista åren i hans liv präglades av självdestruktivitet. Dessutom förstördes ett okänt antal av hans verk i en brand i hans hem i Voxnan 1982. Han vägrade, eller snarare var oförmögen, att inordna sig i konstnärsrollen. Länge kombinerade han sitt måleri med arbete på posten och någon ateljé hade han inte, utan de flesta av hans verk är gjorda på det egna köksgolvet. Detta sätt att skapa och förhålla sig till konsten fick många kritiker att tolka hans konst som ironiskt intellektuell, och hans konst rymmer onekligen en skarp kritik av tron på konstens frihet och obundenhet av samhället. Samtidigt är hans konst djupt känslomässig.

Själva utförandet av hans målningar hör också till egenheterna. Motiven, som han ofta hittade i tidningar och uppslagsverk, kalkerade han mödosamt på millimeterrutat papper och själva den målade ytan strök han med strykjärn, som gav den typiska ”antika” patinan. Avslutningsvis lackade han ytan vilket gav målningarna en hög glans.

Moderna Museets utställning, som cureras av Mårten Castenfors, visar ett femtiotal av Dick Bengtssons verk, främst från hans mest lysande period på 1960- och 1970-talen av vilka Hatt & Mössfabrik (1969), Richard in Paris (1970) och Demonstrationståget (1972) hör till de mest kända. Dessutom visas hans märkliga installation Möbelräls i museientrén. Med denna breda presentation får publiken möta ett av det svenska 1900-talets intressantaste konstnärskap.

Mer om utställningen