Verk i utställningen

Emma Goldman (1967)

Porträttet föreställer den politiska aktivisten, anarkisten och författaren Emma Goldman (1869–1940). Hon kämpade för social rättvisa, arbetarnas rättigheter, kvinnors jämställdhet och tillgång till preventivmedel. Under Goldmans tid var spridning av publikationer om preventivmedel förbjuden och hon åtalades flera gånger. Goldman var en produktiv skribent och en stark förkämpe för yttrandefriheten. Mellan 1906 och 1917 gav hon ut tidskriften Mother Earth.

Monica Sjöö identifierade sig som anarkafeminist och Goldman kom att betyda mycket för hennes politiska engagemang. I protester och kampanjer för abort och sexuell frigörelse citerade Sjöö ofta Goldmans ord ”Kvinnor måste inte alltid hålla munnen stängd och livmodern öppen” och ”Kvinnor är den verkliga vänstern ” på affischer som fick stor spridning.

God Giving Birth (1968)

Födande Gud

Flera av Monica Sjöös verk skildrar hennes tolkningar av urgamla matriarkala samhällen, där religionen var där centrerad kring Den stora modern.

Efter att ha fött sitt första barn på sjukhus bestämde sig Sjöö vid sin andra graviditet för en naturlig förlossning hemma. Det kom att bli en omvälvande erfarenhet, som gav inspiration till att måla ”God Giving Birth”. Hon har beskrivit upplevelsen som övernaturlig och att hon kände Den stora moderns gudomliga kraft inom sig. Den stora modern, som även är verkets centralgestalt, tolkade Sjöö som källan till allt liv.

När verket ställdes ut i England på 1970-talet möttes det återkommande av starka reaktioner. Vid ett tillfälle polisanmäldes Sjöö och anklagades för blasfemi och obscenitet, men åtalet lades ner. Målningen har blivit ett av Sjöös mest kända verk och betraktas idag som en feministisk ikon.

Hör mer om ”God Giving birth” i audioguiden.

Past and Present (1969)

Då och nu

I ”Past and Present” visar Monica Sjöö på ett universellt systerskap över tid och rum och synliggör andra kulturer än sin egen. Måleriet gjorde det möjligt för henne att lyfta fram erfarenheter och förmedla historier som annars var dolda eller bortglömda. På så vis ville hon utmana patriarkala och västerländska narrativ.

Redan som ung var Sjöö politiskt aktiv. Hon rörde sig i anarkistiska kretsar, engagerade sig mot rasism och förtryck av marginaliserade grupper och var aktiv inom olika freds- och kvinnorörelser. Sjöö upplevde att det moderna samhället var förtryckt av patriarkatet och ville därför genom sin konst framställa alternativa gemenskaper baserade på matriarkala strukturer.

Our Bodies Ourselves (1974)

Våra kroppar våra jag

Monica Sjöös målning är en hyllning till sexuell frigörelse och ett propagerande för kvinnors rätt till sin egen kropp. Målningen delar titel med läroboken ”Our Bodies, Ourselves” som behandlar kvinnohälsa, sammanställd av Boston Women’s Health Book Collective. Den publicerades kommersiellt 1973 och fick snabbt stor spridning, samtidigt som den översattes till flera språk.

Boken ger upplysningar om sexualkunskap, sexuell läggning, könsidentitet, preventivmedel, menstruation, abort, graviditet och förlossning, våld och övergrepp samt klimakteriet. Den ansågs revolutionerande för sin tid eftersom den uppmuntrade till sexuell frigörelse, användandet av preventivmedel, lesbisk sexualitet och till att leva sexuellt oberoende. Sedan 70-talet har den utkommit i flera upplagor och uppfattas idag som en feministisk klassiker.

House-Wives (1973)

Hus-fruar

I verket syns tre gestalter: en naken, erotiserad kvinna, en städande kvinna och en förskönad: den arketypiska modern. Alla instängda bakom ett galler. Monica Sjöö visar tidens hemmafruar som fängslade i då traditionella kvinnoroller.

På 1970-talet startade gräsrotskampanjen Wages for Housework, som Sjöö kom att delta i. Rörelsen grundades av en grupp radikala feminister i Italien och fick stor spridning både i Europa och USA. De ifrågasatte det kapitalistiska systemet, sociala konventioner, stereotypa kvinnoroller och oavlönat hemarbete. I samband med deras protestmarscher använde de sig ofta av parollen ”Darra, darra, häxorna återvänder – inte för att brännas, utan för att få betalt!”.

Mot tidens rådande konstnärsideal skapade Sjöö figurativ och representativ konst för att förmedla sina budskap. Detta var för henne en revolutionär handling eftersom den visade på kvinnors verkliga situation – på deras liv, arbete och kamp.

The Goddess at Avebury and Silbury (1978)

Gudinnan vid Avebury och Silbury

Landskapet runt Bristol i England – där Sjöö bodde nästintill hela sitt vuxna liv – rymmer flera uråldriga lämningar som Stonehenge, Glastonbury Tor och Avebury. 1978 besökte Monica Sjöö fornlämningarna vid Avebury och Silbury Hill. Där hade hon en psykedelisk och djupt andlig upplevelse, och sitt första möte med Den stora modern.

Sammankomsten blev ett uppvaknande för Sjöö. Den etablerade hennes livslånga förbindelse till platserna, vilka hon ansåg vara heliga lämningar från forntida matriarkat. Upplevelsen inspirerade henne att måla ”The Goddess at Avebury and Silbury”. Målningens mittpunkt symboliserar Silbury Hill, i Sjöös tolkning: Den stora moderns livmoder. Därefter blev hennes andliga, ekofeministiska och konstnärliga praktiker alltmer sammanflätade.

Hör mer om ”The Goddess at Avebury and Silbury” i audioguiden. 

Rebirth From the Motherpot (1986)

Återfödelse ur Moderskruset

Några sommardagar i augusti 1985 var Monica Sjöö, tillsammans med sonen Leif, på semester i Pyrenéerna. Leif blev påkörd av en bil och avled av skadorna några dagar senare, endast 15 år gammal. Efter denna tragiska händelse hamnade Sjöö i en djup depression och förlorade under en längre period både lust och förmåga att skapa. Ett av de få verk hon gjorde var sorgemålningen ”Rebirth from the Motherpot”. I klara och starka färger föreställer sig Sjöö att sonen pånyttföds ur en lotusblomma i en uråldrig kruka, vilken symboliserar Den stora moderns livmoder.

Bara en kort tid efter Leifs bortgång drabbades Sjöö av ännu en tragedi. Hennes son Sean diagnostiserades med lymfom. Hans sjukdom gick inte att bota och han avled några månader senare.

Meeting the Ancestors at Avebury (1993)

Möte med urmödrarna vid Avebury

I verket ”Meeting the Ancestors at Avebury” väcks naturens väsen runt fornlämningen till liv. Stenar och sädescirklar vävs samman med det förgångnas andar – gudinnor, shamaner och prästinnor. Monica Sjöö uppfattade sig själv som ett medium som kunde kommunicera med andliga väsen över tid och rum.

Efter sin första upplevelse vid Avebury och Silbury Hill 1978 gjorde hon flera återbesök till platserna, som kom att bli heliga för henne. Där utförde hon olika ritualer för att komma i kontakt med Den stora modern, som för Sjöö var fullständigt levande – en andlig kraft som gav liv, näring och själ till hela vår planet. Sjöös själsliga sökande hämtade också inspiration i hennes forskning om gudinnor och matriarkala kulturer.

Hör mer om ”Meeting the Ancestors at Avebury” i audioguiden.

Mother Earth in Pain, Her Trees Cut Down, Her Seas Polluted (1996)

Moder Jord lider, hennes träd har fällts, hennes hav förorenats

Här gestaltar Monica Sjöö Den stora moderns lidande och den miljöförstöring hon utsätts för. Målningen gjordes 1996 efter att Sjöö besökt den enorma skogsmarken nära staden Newbury i England, där en ny förbifart höll på att byggas. Trots att flera protesterande klimataktivister var på plats förstördes hundratals hektar skog. Ungefär samtidigt pågick ett gigantiskt oljeutsläpp utanför Milford Haven i södra Wales. Detta ledde till att Pembrokeshires kustlinje blev svårt förorenad och tusentals fåglar dog.

Sjöö oroades över det tilltagande klimathotet och engagerade sig ständigt i olika proteströrelser mot människans övertramp mot jorden. I sitt måleri ville hon förena ekofeministiska, politiska och andliga budskap.

Hör mer om ”Mother Earth in Pain, Her Trees Cut Down, Her Seas Polluted” i audioguiden.

AMA MAWU (efter 1993)

AMA MAWU var en feministisk, antirasistisk och andlig grupp som Monica Sjöö var en av grundarna av. Ama står för ”amma”, ”mor” och ”mormor”, och Mawu är namnet på en västafrikansk gudinna. Gruppen var baserad i Bristol och organiserade evenemang, seminarier, workshops och manifestationer. De tog avstånd från våld och deras aktioner präglades främst av sång och dans, där kärnan i budskapet ofta handlade om avskaffandet av patriarkatet.

En av de mer kontroversiella aktionerna som genomfördes av AMA MAWU var demonstrationen i katedralen i Bristol 1993. En grupp kvinnor samlades utanför kyrkan för att sedan gå in och stillsamt sjunga sånger om häxprocesserna i Europa. Sjöö var en av de medverkande och i handen höll hon ett plakat med sin målning ”God Giving Birth”.

Hör mer om AMA MAWU och verket ”Början på patriarkatets slut” i audioguiden.