Black Box/Chambre Noire

Verket består av en mekaniserad teater med två projektioner, sex stycken figurer och ett femtiotal teckningar. Teaterföreställningen är 23 minuter lång och följs av att rummet tänds upp under 12 minuter och publiken får möjlighet att se det övriga innehållet i installationen. Det tillåter oss att bearbeta föreställningen och återuppleva teckningarna som använts till animationerna i stillbildsform. Vi kommer närmare, kan läsa och undersöka detaljer. Precis som med de ständiga metamorfoserna i hans animationer är det ett sätt för Kentridge att införliva produktionsprocessen i verket och öppet redovisa sitt arbetssätt. Man börjar ana att det som skildras även är ett sätt att poängtera hur vi som mottagare skapar mening av det vi ser. Att uppleva och förstå världen är också det en lång och slitsam process där ingenting är statiskt. Förutom att titeln anspelar på det svarta rummet i en teater- eller biosalong och den så kallade svarta lådan i ett flygplan refererar den också till en kameras innandöme, den apparatur som översätter verkligheten till bild och därmed skapar historia. Genom detta maskineri strömmar tusentals potentiella bilder varav en väljs ut och fixeras – en ganska godtycklig sanning.

Själva föreställningen inleds med att en megafon kliver in på scenen likt en presentatör och annonserar det som skall följa som ett ”Trauerarbeit” [sorgearbete]. Termen är hämtad från Sigmund Freud och är hans beskrivning av ett nödvändigt och oändligt bearbetande för att undvika förnekelsen av till exempel en stor förlust. Den innehållsmässigt viktigaste utgångspunkten för verket, katastrofen och det som åsyftas i detta sorgearbete, är den bortglömda massakern på Hererofolket i Tyska Sydvästafrika (nuvarande Namibia) 1904 -1907. År 1885 blev Sydvästafrika ett tyskt protektorat varpå bosättare började inkräkta på och exploatera den afrikanska ursprungsbefolkningens marker. I frustration revolterade Hererofolket 1904 mot kolonisatörerna som slog tillbaka upproret med våld som fullkomligt saknade proportioner – trots protester slutade inte brutaliteterna förrän 1905, men vid det laget hade 75% av Hererofolket redan utplånats. Händelsen benämns ofta som förra seklets första folkmord.

Föreställningen är dock inte linjärt berättande utan förmedlar sig främst genom våra sinnesintryck. Den är ömsom vacker, våldsam, hemsk och sorglig. Och precis som i 7 Fragments for Georges Méliès refererar Kentridge till andra konstnärer och tänkare i gestaltningen av verket. Under förberedelserna för produktionen av Black Box/Chambre Noire arbetade han parallellt med att färdigställa en uppsättning av Mozarts Trollflöjten (1791), ett verk som i många hänseenden tangerar de koloniala frågor som Kentridge reflekterar över. I operan låter Mozart Sarastro (den förnuftiga härskaren som symboliserar ljuset och regerar med sin visdom) kidnappa Nattens drottnings dotter, med avsikt att befria henne från irrationalitet och okunskap. På samma sätt som Europa ockuperade Afrika med förevändningen att lysa upp ”den mörka kontinenten”. Kentridge refererar också till Platons metaforer kring ljus och skugga. I synnerhet grottliknelsen ur dialogen Staten (374 f.Kr.) där det antyds att vi har ett moraliskt ansvar att befria okunskapens fångar och föra ut dem i ljuset mot den sanna kunskapen om världen.

Miniatyrteatern som form härstammar således från den modell Kentridge arbetade med inför uppsättningen av Trollflöjten och stora delar av Philip Millers soundtrack referar till musiken från operan. Projektionen över våra huvuden och det ljus som skapar de rörliga bilderna påminner vidare om Platons beskrivning av ljus som flödar in i grottan. Men där både Mozarts och Platons positiva anda kring upplysningen som projekt präglar deras arbeten kan man säga att Kentridges verk undersöker och reflekterar kring dess baksida, skuggorna som kunskapens ljus har kastat över världen. Finns ens den sanning Platon skrev om? Vad har historien lärt oss? Trots att Black Box/Chambre Noire utgår från kärnfrågor ur den koloniala historien belyser verket nödvändiga frågeställningar i världen just nu.