100 år av kvinnlig rösträtt

Christina Florin, professor emeritus i kvinnohistoria (Stockholm)

Att vara kvinnohistoriker innebär ofta att man får presentera en dyster bild av kvinnors liv, möjligheter och villkor i historien. Men något händer under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. Perioden innebar en historisk brytpunkt för kvinnor som, ofta själva, och ibland med hjälp av reformsinnade män, lyckades vända historiens blad. Florin belyser i sin presentation de bidragande orsakerna till att kvinnor lyckades förändra samhället och sina egna liv.

Carla Zaccagnini, konstnär (Malmö)

Elements of Beauty. Ett konstprojekt om Suffragetternas våldsamma aktioner mot museer och gallerier i Storbritannien 1913–1914. Aktionerna genomfördes som ett sätt att dra uppmärksamhet till bristande jämställdhet och kampen för kvinnlig rösträtt.

Språk: engelska.

Ulrika Knutsson, kulturjournalist och författare (Stockholm)

Med utgångspunkt i sin bok Den besvärliga Elin Wägner, 2020, beskriver Ulrika Knutsson i sin föreläsning hur Elin Wägner alltid utmanade sin samtid, hur hon krävde det omöjliga av sin omgivning och hur kampen för rösträtten, freden, kärleken och miljön gick före allt annat.

Emma Severinson, historiker och lektor i modevetenskap (Malmö)

Om hur föreställningar om modernitet, femininitet och svenskhet formade bilden av den moderna kvinnan.

Olivia Plender, konstnär (Stockholm)

Om visionära feministiska praktiker under tidigt 1900-tal och vad vi kan lära oss av dessa politiska och pedagogiska experiment idag.

Språk engelska.

Rafaela Stålbalk Klose, journalist (Malmö)

Vad vi kan hitta i arkiven påverkar hela vår historieskrivning. Arkivism är därför en viktig satsning initierad av Stockholms Kvinnohistoriska för att lyfta fram och synliggöra gårdagens kvinnor – och samtidigt se till att dagens kvinnor säkras plats i framtida historieskrivning. Ett betydande exempel på Arkivism är synliggörandet av Mazahr Makatemele och hennes tidiga och viktiga vittnesmål om svarta svenska kvinnors livssituation.

Temi Odumosu, konsthistoriker och forskare (Malmö)

Om hur kampen för att både män och kvinnor skulle betraktas som fullvärdig människor och medborgare inte gällde alla.

Språk engelska.

Jessica Sjöholm Skrubbe, konsthistoriker och forskare (Stockholm)

Hur såg möjligheterna ut att verka som konstnär och kvinna under 1900-talets första decennier? Vilka nätverk och strategier utvecklades för att navigera i den manligt dominerade konstvärlden? Föredraget belyser kvinnornas möjligheter till konstnärlig utbildning i Sverige och vidareutbildning internationellt, liksom deras förutsättningar att delta i utställningar och konkurrera på konstmarknaden.

Konstnär född i Buenos Aires, baserad i Malmö. Kombinerar i sin konsthistoriska forskning en mängd olika medier och tekniker, såsom teckning, installation, performance, text och video. Hennes uppmärksammade projekt Elements of Beauty handlar om de brittiska Suffragetternas våldsamma aktioner mot museer och gallerier i Storbritannien 1913–1914, som en del av kampen för kvinnlig rösträtt.

Senare arbeten har utforskat nationella symboler (både visuella och audiella) i ett slags jämförande studier av ord, färger och ljud. Zaccagnini arbetar idag som professor i Conceptual and Contextual Practices vid Kongelige Danske Kunstakademin i Köpenhamn, samt är aktuell som en av curatorerna för årets Sao Paulo-biennal.

Historiker och lektor i modevetenskap vid Lunds universitet som disputerat på 1920-talets moderna kvinna i Sverige. I boken ”Moderna kvinnor” undersöker hon hur idén om den moderna kvinnan (ett globalt fenomen under 1920- och 30-talen) tog sig uttryck i ett svenskt sammanhang. Samtidigt som Sverige framhölls som jämställdhetens förlovade land ansågs det viktigt att sätta gränser för den moderna femininiteten, för att värna och bevara svensk traditionell kvinnlighet.

Kulturjournalist och författare. Har bland annat skrivit boken “Den besvärliga Elin Wägner”, 2020, om en av kvinnorörelsens och fredsrörelsens portalfigurer, samt boken ”Kvinnor på gränsen till genombrott: ett grupporträtt av Tidevarvets kvinnor, 2021. Den senare handlar om Fogelstadsgruppen och den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, vilken hade som syfte att träna kvinnor i aktivt och ansvarsfullt medborgarskap.

Konstnär baserad i Stockholm och London. Utforskar olika sociala rörelser och deras historier, bland annat 1800- och 1900-talets arbetarrörelse och kvinnorörelse. Nyligen samarbetade hon med kvinnliga gräsrotsorganisationer i ett projekt om East London Federation of the Suffragettes, vilka hade som mål att skapa en modell för ett nytt socialistiskt feministiskt samhälle i ett av de fattigaste områdena i Storbritannien. Liksom i andra projekt intresserar sig Plender för vad detta politiska och pedagogiska experiment från början av 1900-talet kan lära oss idag.

Journalist som 2018 gjorde den uppmärksammade dokumentären ”En värdig grav åt Svarta Sara” för Sveriges Radio P1. Reportaget handlar om sydafrikanska Mazahr Makatemele som kom till Kalmar, 1862 – en tidig och viktig berättelse om svarta kvinnors livsvilkor i Sverige. Stålbalk Klose är även aktuell med radiodokumentären om sambadrottningen Elza Soares. Hon är också en av skribenterna i “Arkivism: en handbok” som gavs ut av Stockholms Kvinnohistoriska och Volante 2020.

Konsthistoriker, curator och universitetslektor i kulturvetenskap. Inom projektet Living Archives på Malmö Universitet har Odumosu forskat på de-kolonialism och arkiv – Hur återupprättar vi före detta koloniserade och avhumaniserade människors röster och värdighet? Hennes forskningsintressen inkluderar koloniala visuella kulturuttryck, hantering av arkiv, minnesmärken och etikfrågor kopplade till representation. Odumosu är medlem i forskningsnätverket The Art of Nordic Colonialism: Writing Transcultural Art Histories.

Docent i konsthistoria vid Stockholms universitet. Har tidigare arbetat som universitetslektor i både konsthistoria och genusstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det kvinnliga konstnärskapet ur ett historiskt perspektiv. År 2015 utkom hon med boken Nell Walden & Der Sturm.

Museolog och folkbildare på sociala medier som driver Instagramkontot och podden ”Kvinnohistoria”. Föreläser och skriver om kampen för rösträtten vid sidan av arbetet som verksamhetsledare för Doc Lounge Sverige.

Arbetar med program och kommunikation på Stockholms Kvinnohistoriska.