Medverkande fotografer

Yngve Baum
f 1945, Sverige

Yngve Baum är en socialt engagerad fotograf som i sina bilder intresserar sig för kulturella förändringar och blottlägger missförhållanden i samhället. Baum har ägnat sig åt humanistisk dokumentärfotografi liksom åt personliga porträtt, bland annat i serierna Om mamma (2005). Baums samhällsreportage kan bland annat ses i hans fotoböcker Människor vid hav – Lofoten (1966) och Ujamaa – Människor i Tanzania (1970). Serien Varvsarbetare skildrar arbetare på Eriksbergsvarvet i Göterborg och visades första gången i en utställning på Fotografiska Museet/Moderna Museet 1974.

Martin Bogren
f 1967, Sverige

Martin Bogren började fotografera i början av 1990-talet och gav ut sin första bok, The Cardigans: Been It, 1996 efter att ha turnerat i flera år med bandet. Bogrens bildskapande blev känt med boken Ocean (2008), i vilken han skildrar den förvåning och lekfulhet som en grupp män från Rajasthan i Indien ger uttryck för av när de första gången badar i havet. År 2011 publicerade Bogren Lowlands, som belönades med Coup de Cour på fotofestivalen i Arles i Frankrike. Hans senaste projekt är serien Tractor Boys (2013), där han följer en grupp tonåringar som ägnar sin fritid åt att tävla med EPA-traktorer, ombyggda Volvobilar, i utkanten av en småstad i södra Sverige. Bogren fick Scanpix Stora Fotopris 2011.

I serien Lowlands återvänder Bogren till sin barndoms Skurup i ett försök att förstå staden han så gärna ville fly ifrån när han växte upp. Under fyra år besökte Bogren Skurup för att skildra invånarna, miljöerna och atmosfären där. Genom att dokumentera livet i Skurup återupplevde Bogren sin barndom och skapade en bild av sitt förflutna.

Stina Brockman
f 1951, Sverige

Stina Brockman uppmärksammades i slutet av 1970-talet för sina inträngande och psykologiska porträttstudier. Brockman använder storformatskameror och äldre fotografiska tekniker. Influerad av de tidiga fotograferna leker hon med fokus och mångtydighet. I serien Interiörer (1978) porträtterar hon gamla människors hem på Södermalm i Stockholm, som de lite i taget byggt upp genom åren. Serien Sexy Eyes, som visar människokroppar i skarpa och oskarpa kompositioner visades första gången på Moderna Museet 2001.

Anna Clarén
f 1972, Sverige

Anna Clarén har studerat vid Nordens Fotoskola Biskops-Arnö och arbetat som fotograf sedan 1997. Hon har varit pressfotograf för Aftonbladet och Icakuriren och även medverkat i tidskrifter och böcker. Sedan 2006 är hon en av huvudlärarna på Nordens Fotoskola och har även undervisat på fotoskolan vid Gamleby Folkhögskola och på Mittuniversitetet i Sundsvall. Claréns genombrott kom med serien och boken Holding 2006, som valdes till årets fotobok av Svenska Fotografers Förbund. Holding följdes av Puppy Love (2009) och hennes senaste serie, Close to Home (2013).

Titeln Holding kommer från en term inom psykoterapin som beskriver barnets behov av att känna sig älskad och omhändertagen. Serien har formen av en bilddagbok från en fyramånadersperiod i Claréns liv som präglades av känslor av förvirring, ensamhet och längtan tillbaka, men även iver och hopp inför framtiden. I Holding skildrar Clarén människor och platser i sin närhet i bleka färgbilder som gradvis mörknar när serien fortskrider.

Dawid
f 1949, Sverige

Dawid är känd för att experimentera med fotografi som medium och på så sätt upphäva skillnaden mellan fotografi och måleri. Mellan 1969 och 1970 studerade Dawid på Fotoskolan men han hoppade av och försökte hitta alternativa användningar av det fotografiska mediet. Den skapande processen spelar en central roll i hans bilder och konstnärskap, där funna objekt blir till bilder av kända och okända föremål. I serien Rost (1984), som visades på Fotografiska Museet/Moderna Museet, för metallbitar tankarna till föremål, uttryck och mänskliga former, men titlarna utgörs endast av datum och negativnummer. Dawid är även framgångsrik mode- och reklamfotograf.

Ann Christine Eek
f 1948, Sverige

Ann Christine Eek utbildade sig hos Christer Strömholm på Fotoskolan i Stockholm mellan 1968 och 1971, och undervisade senare där. Hon var medlem av Saftra från 1969 till 1979 och var med om att starta Fotograficentrum i mitten av 1970-talet. Tillsammans med den norska antropologen Berit Backer (1947–1993) reste Eek 1976 till byn Isniq i det forna Jugoslavien. Hon dokumenterade det isolerade livet på landsbygden i både Jugoslavien och Albanien från 1975 till 2009. Under 1980-talet började hon fotografera på landsbygden i Dalarna och att uttrycka sig genom en mer poetisk landskapsfotografi. Eek har varit frilansfotograf och bildjournalist sedan 1971, och har även varit anställd som fotograf på Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.

Agneta Ekman
f 1942, Sverige

Agneta Ekman gick i den först årskullen på Christer Strömholms Fotoskola 1962 där hon senare också undervisade. Ekman gav 1967 ut fotoboken Tall-Maja, vilket skulle bli hennes mest välkända projekt. Denna serie med iscensatt fotografi är inspirerad av folksagor om skogsrån i Värmland. Bilderna är gjorda genom dubbelexponeringar och överlagringar för att skapa en mystisk och kuslig stämning. Vid sidan av fotograferandet har Ekman även arbetat som dokumentärfilmare och lärare.

JH Engström
f 1969, Sverige

JH Engström växte upp i Värmland men tillbringade stora delar av barndomen och ungdomen i Paris och andra delar av Frankrike. Han var fotoassistent åt Mario Testino 1991 och för Anders Petersen i Stockholm 1993. Engström gick ut Högskolan för fotografi och film vid Göteborgs universitet 1997 och avslutade sina studier i dokumentärfilm på Dramatiska institutet i Stockholm 2006. Engström gav ut sin första bok, Härbärge, 1997, ett treårigt projekt i vilket han fotograferade de hemlösa kvinnor han mötte på Klaragården i Stockholm. Engström har publicerat flera fotoböcker, bland annat Trying to Dance (2004), Haunts (2006) och From Back Home (2009), ett projekt om Värmland som han gjorde tillsammans med Anders Petersen.

Serien Tout va bien är ett pågående projekt som ska publiceras som en monografi våren 2015. Tout va bien är en bilddagbok bestående av porträtt av Engstöms vänner och familj, självporträtt och stilleben från hans omgivning. Serien, som inte är ordnad kronologiskt eller är geografiskt begränsad, bildar en självbiografi genom bilder från fotografens sociala och fysiska omgivning. Engström presenterar sina bilder i sekvenser och rutnät, där en kombination av snapshots och planerade fotografier i olika format, tekniker och färger sätter rytmen i bildberättelsen.

Nan Goldin
f 1953, USA

Nan Goldin är född i Washington DC och studerade bland annat vid School of the Museum of Fine Arts i Boston. Goldin kom tidigt i karriären att intressera sig för städernas subkulturer, vilket ledde till hennes internationella genombrott på 1980-talet med projektet The Ballad of Sexual Dependency (1979–2007) som består av närmare 700 diabilder vilka visas under drygt 40 minuter tillsammans med musik. Många av Goldins fotografier är självbiografiska och skildrar kärlek, missbruk, sex och våldsamma förhållanden. För närvarande bor och arbetar hon i New York, Paris och Berlin.

Neil Goldstein
1939–2001, USA

Neil Goldstein växte upp i New York men flyttade till Sverige via Danmark i slutet av 1960-talet. Goldstein ingick i bildbyrån Saftra och var en av drivkrafterna bakom Fotograficentrum. Han var även en av initiativtagarna till utomhusutställningen Planket 1982 tillsammans med Irene Berggren, Lars Hall, Bror Karlsson, Gunnar Smoliansky och Rebecka Tarschys. Planket var under 12 år en årligt återkommande utställning i Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm. Goldstein bodde i Naisheden i Överkalix kommun mellan 1975 och 1978 där han dokumenterade kronotorpares liv. Goldstein publicerade sina bilder i boken Slutdikat. Kronotorpare i byn Naisheden, Norrbotten 1978, med texter av Carl Eichwurzel och Mona Larsson.

Catharina Gotby
f 1955, Sverige

Catharina Gotby har sina rötter i dokumentärfotografin, men har på senare år gjort projekt som har kretsat kring sociala situationer och psykoanalys. Gotby gav ut sin första bok, Evigt brinnande tid, 1992, där hon dokumenterade mentalpatienters liv på institutioner i Sverige och Nicaragua. Serien gjordes 1985−89 och ackompanjeras av texter om de porträtterade personerna. Gotby gav ut fotoboken Med kroppen som slagfält 2004, i vilken bilder av platser, människor och landskap ställs samman med intervjuer om ilska och destruktivitet. Fem år senare publicerade hon Sång, en serie självporträtt och landskapsbilder. Catharina Gotby har varit verksam som författare och filmskapare förutom som fotograf.

Denise Grünstein
f 1950, Finland

Denise Grünstein gjorde sig bemärkt i slutet av 1970-talet efter att ha studerat fotografi i USA och har varit verksam som mode- och reklamfotograf. Kännetecknande för Grünsteins konstnärskap är bilder av natur och människor där frågor om sexualitet, kön och identitet utforskas. Serien Figur i landskap (2001) består av storskaliga fotografier av naturen med människor som är gömda fast ändå fullt synliga. I bilderna kringgärdas den romantiska föreställningen om naturen av en känsla av ett upptornande och samtidigt dolt hot. Figur i landskap visades på Moderna Museet 2001.

Kenneth Gustavsson
1946−2009, Sverige

Kenneth Gustavsson studerade på Fotoskolan i Stockholm mellan 1964 och 1967 och grundade därefter bildbyrån Saftra tillsammans med Anders Petersen. I slutet av 1960-talet gjorde Gustavsson och Petersen uppskattade reportage, bland annat en serie bilder från nedgångna kvarter i Stockholm som de visade i utställningen Staden i retur på Stockholms stadsmuseum 1969. Efter en paus från fotograferandet på 1970-talet återkom Gustavsson 1983 med ett uppslag i ETC och en utställning på galleri Gauss. På 1980-talet skildrade han stadsliv, bland annat under resor till Belfast, Chicago, New York och andra städer. År 1984 belönades Kenneth Gustavsson med Stora fotografipriset, som instiftats av tidskriften Foto.

Walter Hirsch
1935−2012, Ryssland

Walter Hirsch föddes i S:t Petersburg och flyttade tidigt till Sverige. Han började sin karriär inom filmen men gick vidare och blev frilansfotograf i Stockholm från 1965. Hans genombrott kom med serien Midsommar, som publicerades 1967 och var en personlig dokumentation av midsommarfiranden. Följande år visades hans serie London 13 april, 09:00–23:00 på Moderna Museet, en samling om totalt nästan 700 fotografier som alla tagits samma dag i staden. Serien Bilder Dagbok är en dokumentation i bild av hans liv från den 18 mars 1981 till den 18 mars 1982.

Gerry Johansson
f 1945, Sverige

Gerry Johanssons intresse för fotografi väcktes i tonåren och han började dokumentera stadsmiljöer under en vistelse i USA i början av 1960-talet. Han studerade grafisk form på Konstindustriskolan i Göteborg mellan 1965 och 1969, varefter han arbetade som grafisk formgivare i femton år. Sedan mitten av 1980-talet har Johansson arbetat som fri fotograf. Han har publicerat över tjugo böcker, däribland Amerika (1998), Sverige (2005) och Deutschland (2012). I sina finstämda och detaljrika bilder skildrar han platser, landskap och städer. Johansson arbetar i en dokumentär tradition och är en representant för den klassiska svartvita fotografin.

Moment – Gerry Johansson (2012)

Udda veckor: Gerry Johansson (2003)

Rune Jonsson
1932–2010, Sverige

Rune Jonsson började arbeta som fotograf på 1950-talet och inledde på 1970-talet sina studier av brittisk fotografi, särskilt Billy Brandt och fotografer verksamma på 1930-, 40- och 50-talen. Han publicerade ett stort antal böcker om fototekniker, fototeori och fotografer och var redaktör för Fotografisk Årsbok 1967−70. Jonsson undervisade på Christer Strömholms Fotoskola, Teckningslärarinstitutet och Konstfack. Bilderna här kommer från serien Fotografier från England och Wales från början av 1970-talet, som han gjorde under en av sina många resor till Storbritannien för att fotografera natur och kulturlandskap.

Eva Klasson
f 1947, Sverige

Eva Klasson gjorde en internationellt uppmärksammad karriär i Paris i mitten av 1970-talet med en serie intima närbilder av sin egen kropp, som hon ställde samman 1976 i en artist’s book. Titeln Le troisième angle [Den tredje vinkeln] anspelar på de tre nivåer eller tillstånd som hon ville uttrycka genom bilderna. Den första var den fysiska, den andra den mentala/psykiska och den tredje vinkeln var kameraögats. I sina projekt befinner hon sig både bakom och framför kameran. Klasson hade varit elev till Christer Strömholm och flyttade 1969 till Paris för att arbeta som frilansfotograf med uppdrag för arkitektbyråer, reklamvärlden och diverse tidningar. Klasson skapade ytterligare två serier som utforskade olika känslotillstånd. Under några år hade hon flera utställningar i Paris, Rom, Genève och Stockholm, men lämnade sedan fotograferandet och flyttade till USA.

Nina Korhonen
f 1961, Finland

Nina Korhonen är född i Tammerfors och flyttade till Stockholm 1981 där hon har varit verksam sedan dess. Korhonen studerade fotografi på Nordens Fotoskola 1987−90 och var medlem av Mira Bildarkiv, som grundades 1979. I serien Minne, Muisto, Memory (1997) återvänder Korhonen till barndomens Finland och tar upp ämnen som identitet, relationer och närheten till naturen. I sin uppmärksammade serie Anna Amerikan mummu (2004) berättar hon om sin mormor Anna som vid fyrtio års ålder uppfyllde en barndomsdröm och utvandrade till USA. Annas man besökte henne i New York varje vinter och fotograferade mycket under deras tid tillsammans där, något som Korhonen fortsatte med under åren 1993−99.

Tuija Lindström
f 1950, Finland

Tuija Lindström började arbeta med fotografi efter att ha flyttat från Finland till Stockholm på 1970-talet. Hon gick ut Konstfack i Stockholm 1984, där hon hade börjat arbeta med storformatskameror och avancerade mörkrumstekniker. I hennes konceptuella serie Kvinnorna vid Tjursjön (1991) visas porträtt av kvinnor som flyter i mörkt vatten sida vid sida av monumentala bilder av strykjärn, så att en spänning skapas mellan de mjuka kropparna och strykjärnens skarpa konturer. Lindström var professor på Högskolan för fotografi och film vid Göteborgs universitet 1992−2002, en period då kursplanen gavs en större inriktning på teori och konst.

Anders Petersen
f 1944, Sverige

Anders Petersen blev intresserad av fotografi efter att ha sett en bild från Montmartrekyrkogården av Christer Strömholm, som skulle bli hans mentor och vän i 40 år. Petersen studerade fotografi under Strömholm från 1966 till 1968, då han påbörjade sitt treåriga projekt på Café Lehmitz i Hamburg, där han fotograferade de nattliga stamgästerna. I sina fotografier dokumenterar Petersen livet i samhällets marginaler. Petersen ser sina arbeten som en dagbok där han strävar efter att fånga sociala möten mellan människor. I serien City Diary syns Petersens fotografiska engagemang i urbana subkulturer i städer som Stockholm, Paris och Rom.

Håkan Pieniowski
f 1948, Sverige

Håkan Pieniowski utbildade sig på Christer Strömholms Fotoskola 1971−74 och arbetade som fotograf på Stockholms stadsmuseum under fem år efter examen. År 1983 gav Pieniowki ut serien Rzeszów. Bland polska bönder, en dokumentation av bönders liv på den polska landsbygden. År 1985 började Pieniowski sin karriär som dokumentärfilmare och gjorde tillsammans med filmaren Kåge Jonsson den prisbelönta trilogin Jag älskar dig Natascha! (1999), Jag älskar dig mitt barn (2001) och Vi som älskade (2012) om den ryska familjen Anufrinka.

Marco Plüss
f 1934, Schweiz

Marco Plüss utbildade sig på Christer Strömholms Fotoskola och har medverkat i ett flertal fotoböcker, bland annat Rekonstruktion (1989), Huset (1997) och Hasankeyf – en fästning i Mesopotamien (2001). Serien Poltava med Guds hjälp (1992) är en fotoberättelse om slaget vid Poltava i mellersta Ukraina, där svenska styrkor besegrades av den ryska armén 1709. Bilderna är illustrerade med utdrag ur dagböcker och brev skrivna av dem som slogs i den svenska armén, i vilka de berättar om hunger, sjukdom, förstörelse och anfall. Stillebenen och landskapen är gjorda genom att bilder lagts ovanpå varandra för att återskapa känslan av spänning och förtvivlan i breven.

Inta Ruka
f 1958, Lettland

Inta Ruka inledde sin karriär som fotograf i slutet av 1970-talet och började 1983 arbeta på en serie porträtt, My Country People. I denna serie dokumenterar Ruka en bondekultur som är på väg att försvinna i hennes födelseregion Balvi i Lettland och sätter tonen för sin dokumentation av livet i det postsovjetiska Lettland. Ruka visade serien när hon representerade Lettland på Venedigbiennalen 1991. I serien Amalias Street 5a, påbörjad 2004, dokumenterar hon invånarna i ett flerfamiljshus i utkanten av Rigas gamla stad. Bilderna skildrar förvandlingen av Lettland i det nya årtusendet genom de boendes liv och strävanden. Ruka har haft en lång relation med Sverige, då hon har arbetat som städare på svenska ambassaden i Riga under många år och den svenska filmaren Maud Nycander har porträtterat henne i sin dokumentärfilm Fotografen från Riga. En film om Inta Ruka (1999).

Moderna Museet Nu: Inta Ruka (2008)

Ulf Simonsson
f 1944, Sverige

Ulf Simonsson studerade på Christer Strömholms Fotoskolan i mitten av 1960-talet och arbetade som frilansfotograf i Paris 1967–68. Simonsson var pressfotograf på Aftonbladet 1969–71 och filmfotograf på TV2 i Stockholm på 1970-talet. Åren 1983−84 arbetade han tillsammans med Lars Tunbjörk, Rolf Adlercreutz och Lars Allard för Stockholms-Tidningen. Barnporträtten som visas här gjorde han i Stockholm på 1960-talet och under reportageresor till Dublin och Jordanien på 1980-talet.

Gunnar Smoliansky
f 1933, Sverige

Gunnar Smoliansky arbetade som industri- och reportagefotograf innan han i mitten av 1960-talet blev frilans. I Moderna Museets samling finns ett nittiotal fotografier av Smoliansky med exempel på porträtten av svensk jazzelit, hans så kallade Promenadbilder – naturstudier i närbild – och poetiska bilder av hemmet på Värmdö. Redan i mitten av 1950-talet hade han följt en av Christer Strömholms fotokurser. Smoliansky blev senare en i kretsen runt Strömholm och tillhör den generation av svenska fotografer som under 1970-talet och in i 1980-talet, förde den dokumentära fotografin mot ett mer personligt och konstnärligt sätt att arbeta med mediet. Gunnar Smoliansky tilldelades Stockholms stads Lennart af Petersenspris 2005.

Moment – Gunnar Smoliansky (2013)

Christer Strömholm
1918−2002, Sverige

Christer Strömholm är en stark profil i svensk fotografi. Han kom i slutet av 1940-talet in på fotografin via grafiken. När han periodvis levde i Paris under 1950- och 60-talen närmade han sig street photography som stil, och det är nu han gjorde sina berömda porträtt av de transsexuella vid Place Blanche. Under första hälften av 1960-talet genomförde han flera resor till bland annat Spanien, Japan, Indien och USA. Tidigt började han ge egna fotokurser på Kursverksamheten i Stockholm, en verksamhet som utvecklades till den ryktbara Fotoskolan, vilken examinerade cirka 1 200 elever mellan åren 1962 och 1974. Christer Strömholms bilder och metod har inspirerat flera generationer av svenska fotografer, men för den stora allmänheten slog han igenom först 1986 med utställningen Nio sekunder av mitt liv på Moderna Museet.

Lars Tunbjörk
f 1956, Sverige

Lars Tunbjörk började sin karriär som pressfotograf på Borås Tidning i början av 1970-talet innan han flyttade till Stockholms-Tidningen, där han arbetade 1981−84. Tunbjörk har publicerat flera monografier, bland annat Landet utom sig. Bilder från Sverige (1993), Dom alla (2003), I Love Borås! (2006) och Vinter (2007). Tunbjörks konstnärliga genombrott kom med serien Landet utom sig, som består av fotografier av offentliga platser som han besökte för att dokumentera svenskar på semester. I serien Vinter reste Tunbjörk omkring i Sverige och försökte fånga det mentala tillstånd som vi befinner oss i under den mörka årstiden.

Lars Tunbjörk. Vinter/Hem (2007)

Odd Uhrbom
f 1941, Sverige

Odd Uhrbom utbildade sig 1965–68 på Christer Strömholms Fotoskola i Stockholm. Uhrbom fick sitt genombrott med boken Gruva 1968, som han publicerade tillsammans med författaren Sara Lidman. Boken skildrar gruvarbetarnas villkor i LKAB:s gruvor i Kiruna och Malmberget. Projektet fick stort genomslag och brukar ses som den utlösande faktorn bakom gruvstrejken 1969 som ledde till högre löner och bättre arbetsvillkor för gruvarbetarna. Uhrbom är känd för sin inlevelsefulla fotojournalistik från krigsområden, bland annat skildringar av civilbefolkningens svåra situation i Afghanistan, i Jordanien och på andra platser.

John S. Webb
f 1950, Storbritannien

John S. Webb är född i London, där han började sin karriär och fotograferade stadslandskap. I slutet av 1970-talet flyttade han till Sverige där han arbetade som frilansfotograf och lärare på Högskolan för fotografi och film vid Göteborgs universitet och vid Malmö högskola. Webb har fotograferat Sveriges natur och kulturlandskap, speciellt längs Skånes kuster. Han har publicerat ett stort antal fotoböcker, däribland Still Movements (1977), Bilder från västra Skåne (1986), Woodland (1993) och Gröna platser. Fotografier 1991−1996 (2000).