Biografi Hilma af Klint

1862

Hilma af Klint föds den 26 oktober på Karlbergs slott i Stockholm. Hon är dotter till kommendör Fredrik Victor af Klint och Mathilda Sontag och är det fjärde barnet av fem syskon.

Fadern var lärare för sjökadetterna på Karlbergs slott och i släkten fanns flera sjöofficerare. Hans stora intresse för natur och matematik skulle komma att delas av Hilma af Klint, och fick stor betydelse för hennes konstnärliga arbete.

1868

Familjen flyttar till Norrtullsgatan i Stockholm. Om somrarna bor familjen på släktgårdarna Tofta och Hanmora på Adelsö i Mälaren.

1872

Hilma af Klint börjar i Normalskola för flickor.

1879

Börjar delta i spiritistiska seanser.

1880

Studier i teckning vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) och i porträttmåleri vid Kerstin Cardons målarskola.

Systern Hermina avlider och förlusten förstärker troligtvis Hilma af Klints intresse för det andliga.

1882–1887

Studier vid Konstakademien i Stockholm för bland andra Georg von Rosen och August Malmström. Kurskamraten Anna Cassel blir hennes nära vän livet ut. Hilma af Klint examineras med goda omdömen.

Hilma af Klint målar under 1880-talets slut porträtt och landskap i naturalistisk stil.

1889

Den svenska sektionen av Teosofiska samfundet bildas i februari, på initiativ av bland andra författaren Viktor Rydberg. Hilma af Klint blir medlem senare samma år. Viktor Rydbergs roman ”Singoalla”, som innehåller teosofiskt tankegods, studerades senare av Hilma af Klint.

Året innan publicerades ”Den hemliga läran: sammanfattning av vetenskap, religion och filosofi” av Helena Petrovna Blavatsky, medgrundaren av Teosofiska Samfundet i New York.

1896

Träffar regelbundet Anna Cassel, Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman och Mathilda Nilsson för att utforska andliga dimensioner. En första anteckningsbok från dessa sammankomster är daterad redan 1892.

Gruppen, som från 1897 kallar sig De Fem, upplever sig få kontakt med en andlig dimension och tycker sig ledas av andar vid namn Gregor, Clemens, Esther, Amaliel och Ananda. Meddelanden från dessa och upplevelserna under sammankomsterna dokumenteras i anteckningsböcker. De Fem skriver och även tecknar automatiskt. Hilma af Klint fortsätter genom hela sitt liv att föra noggranna anteckningar.

August Strindberg påbörjar ”Ockulta dagboken”.

1898

Fadern avlider.

1899

Flyttar tillsammans med sin mor till Brahegatan 52 i Stockholm. Gör studieresor till Norge, Nederländerna, Belgien och Tyskland.

1900

Arbetar som tecknare vid Veterinärinstitutet. Hennes illustrationer publiceras 1901 i Grunddragen af hästens operativa speciella kirurgi av John Vennerholm.

1902-1908

Hyr ateljé på Hamngatan 9 vid Kungsträdgården i Stockholm. Kungsträdgården är tidens konstnärskvarter och här ligger också Blanchs konstsalong där många av den nya tidens konstnärer presenteras.

1904

Under en seans med De Fem meddelas att Hilma af Klint ska få i uppdrag att utföra målningar på det astrala planet. Verken ska gestalta det oförgängliga hos människan.

1905

Hilma af Klint uppmanas att förbereda sig på det stora arbetet. Under ett års tid ska hon ställa sig till Amaliels förfogande, genomgå prövningar och avhålla sig från allt annat måleri. Detta innebär en vändpunkt i Hilma af Klints liv och konstnärskap.

1906

I november påbörjas arbetet med ”Målningarna till templet”, som kommer att bestå av flera olika serier och grupper av målningar med olika teman. Den första förberedande gruppen kallas ”Urkaos” och består av 26 relativt små bilder. Målningarna skapas enligt Hilma af Klint mediumistiskt.

Arbetet hålls hemligt och visas endast för några få invigda.

Hilma af Klints naturalistiska verk visas på Konst- och industriutställningen i Norrköping, sida vid sida med verk av hennes tidigare lärare vid Konstakademien. Året därpå visas hennes verk också på Konst- och industriutställningen i Lund.

1907

I maj inleds arbetet med ”De stora figurmålningarna”. I oktober påbörjas gruppen ”De tio största”, vilken på ett andligt plan skildrar människans fyra åldrar: barnaåldern, ynglingaåldern, mannaåldern och ålderdomen.

Målningarna utförs i en ateljé på Hamngatan 5, där Lotten Rönnqvist och Alma Arnell arbetar sedan tidigare. Efter Lotten Rönnqvists bortgång 1912 delar Hilma af Klint ateljén med Alma Arnell.

1908

Ytterligare tre bildsviter skapas, däribland den ornamentala Sjustjärnan.

Träffar Rudolf Steiner, generalsekreterare i Teosofiska sällskapets tyska sektion och sedermera antroposofins grundare, och bjuder in honom till sin ateljé. Troligen är han kritisk till hennes mediumistiska arbetssätt. Steiner hävdar att det kommer att dröja femtio år innan verket kan komma att förstås.

1908–1912

För att bättre kunna ta hand om sin mor som blivit blind lämnar Hilma af Klint under försommaren ateljén på Hamngatan för ett arbetsrum i fastigheten på Brahegatan. Under fyra år gör hon uppehåll i arbetet med ”Målningarna till templet”. Under dessa år målar hon heller inte naturalistiskt, undantaget ett porträtt från 1910.

1911

Hilma af Klints tidiga naturalistiska målningar visas av Föreningen Svenska Konstnärinnor på Konstakademien i Stockholm. Genom åren visar hon sina icke-andliga verk i över trettio olika utställningar.

1912

I april föreläser Rudolf Steiner vid två tillfällen i Stockholm. Under året bryter Steiner med Teosofiska samfundet och året därpå grundlägger hans anhängare det Antroposofiska sällskapet i Tyskland.

1912–1915

Återupptar arbetet med ”Målningarna till templet”. Flera nya serier och grupper målas under andligt inflytande, men betydligt mer självständigt än tidigare. Här ingår bland annat grupperna ”Svanen” och ”Duvan”.

1913

Föreläser om sin andliga utveckling i Stockholm.

Deltar i juni vid Teosofiska samfundets kongress i Stockholm. Annie Besant, då ordförande för samfundet, var hedersgäst vid kongressen. Besant hade redan 1901 publicerat den inflytelserika teosofiska skriften Thought-Forms tillsammans med Charles W. Leadbeater.

Köper med egna medel Villa Furuheim på Munsö i Mälaren. Tillbringar framgent sina somrar där.

1914

Ställer ut naturalistiska målningar på Baltiska utställningen i Malmö. I utställningen deltar konstnärer från de nordiska länderna men också från Baltikum, Tyskland och Ryssland. I den ryska avdelningen visas verk av Wassily Kandinsky. Tre år tidigare hade Kandinsky, påtagligt influerad av teosofin, publicerat ”Om det andliga i konsten”.

Hyr ateljé på Eriksbergsgatan 14 i Stockholm.

1915

”Målningarna till templet” avslutas med de tre stora altarbilderna. Samma år lämnar Hilma af Klint Teosofiska Samfundet.

Hyr ateljé på Ynglingagatan 21 i Stockholm.

1916

Fortsätter undersöka världen i bilder. Målar serien ”Parcifal”, bestående av 144 akvareller.

En ateljé för Hilma af Klints målningar börjar byggas vid Furuheim och står klar året därpå. Marken upplåts av familjen Giertta och byggnaden finansieras till stor del av den kvinnliga vänkretsen, särskilt av Anna Cassel.

1917

Utför den geometriskt abstrakta serien Atomen, där hennes naturvetenskapliga intresse är påtagligt. Hon undersöker atomens egenskaper på det fysiska och det andliga planet.

Dikterar sina tankar om själslivet för Anna Ljungberg. Texten renskrivs senare på maskin och uppgår till 2 058 sidor.

Arbetar från och med nu i sin nybyggda ateljé på Munsö.

1918

Flyttar tillsammans med sin mor och moderns sjuksköterska Thomasine Andersson till Furuheim.

1920

Modern avlider.

På nyårsdagen påbörjas en serie målningar som behandlar de stora världsreligionerna och därmed inleds en intensiv skaparperiod.

Reser under hösten tillsammans med Thomasine Andersson till Dornach i Schweiz, där hon återigen träffar Rudolf Steiner.

Blir medlem i det Antroposofiska sällskapet.

Efter sitt första besök i Dornach upphör Hilma af Klint att måla under ett helt år. Hon studerar antroposofisk litteratur och förändrar sitt arbetssätt. Efter uppehållet blir akvarell hennes huvudsakliga teknik och hon strävar efter att motivet ska uppstå ur färgen.

1921–1930

Vistas under längre perioder i Dornach. Studerar antroposofi och närvarar vid en rad föreläsningar av Rudolf Steiner.

År 1925 avlider Steiner. Från perioden mellan 1925 och 1929 finns inga daterade målningar.

1926

Bosätter sig på Skolgatan 17 i Uppsala tillsammans med Thomasine Andersson.

1927

Överlämnar sina studier av blommor, mossor och lavar till det naturvetenskapliga arkivet vid Goetheanum i Dornach. Studierna är del av ett större esoteriskt arbete med att förstå och systematisera naturen. Projektet kan ses som en parallell till det arbete som gjordes inom naturvetenskapen vid den här tiden.

1928

Reser till London där hon ställer ut serien ”Altarbilder” (1915) på World Conference of Spiritual Science and Its Practical Applications, som organiseras av det engelska antroposofiska sällskapet.

1931

Flyttar till Helsingborg, där hon bor på två olika adresser fram till 1934.

Noterar en idé om ett tempel på ön Ven i Öresund som ska rymma hennes ”Målningar till templet”. Det realiseras aldrig.

1932

Målar två visionära kartor över Storbritannien och den iberiska halvön som förekommer blitzen över London och sjöslaget vid Medelhavet under andra världskriget.

Skriver i sin anteckningsbok att hennes verk inte ska visas förrän tidigast 20 år efter hennes död.

1934-1944

Bosatt i Lund, på tre olika adresser.

1937

Anna Cassel avlider.

1940

Thomasine Andersson avlider.

1944

Flyttar till sin kusin Hedvig af Klint i Ösby i Djursholm.

Skriver ett sista inlägg i anteckningsböckerna den 9 oktober, det avslutas med följande mening: ”Du har mysterietjänst framför dig och skall nog snart inse vad som fordras av dig.”

Hilma af Klint avlider efter en olyckshändelse den 21 oktober, nästan 82 år gammal. Samma år avlider också Kandinsky, Munch och Mondrian.

Den konstnärliga kvarlåtenskapen om fler än 1 000 verk och över 125 anteckningsböcker testamenteras till brorsonen, Erik af Klint.

1972

Stiftelsen Hilma af Klints Verk konstitueras med uppgift att göra den omfattande kvarlåtenskapen tillgänglig och känd för en större allmänhet.

1986

Hilma af Klints abstrakta måleri visas för första gången för en stor publik i utställningen ”The Spiritual in Art: Abstract Painting 1890–1985”, curaterad av Maurice Tuchman, på LACMA i Los Angeles, USA.

1988

Nordisk Konstcentrum i Helsingfors visar utställningen ”Hilma af Klints hemliga bilder”, som turnerar till P.S.1 Contemporary Art Center (nu MoMA PS1), Queens, New York, Listasafn Íslands, Reykjavik och Galleri F15, Moss, Norge.

1989

Moderna Museet i Stockholm presenterar ”Hilma af Klint – Ockult målarinna och abstrakt pionjär”. Utställningen turnerar till Göteborgs Konsthall, Lunds Konsthall och Fyns Kunstmuseum, Odense, Danmark.

1999

För första gången visas den fullständiga sviten av ”Målningarna till templet” (193 målningar) på Liljevalchs Konsthall i Stockholm.

2013

Moderna Museet i Stockholm presenterar konstnären i en första omfattande retrospektiv med ”Hilma af Klint – Abstrakt pionjär”, initierad och curaterad av Iris Müller-Westermann, assisterad av Jo Widoff.

Utställningen turnerar till olika länder i Europa och besöks av över en miljon människor. I samarbete med Stiftelsen Hilma af Klints Verk avsätter Moderna Museet resurser till katalogisering, konservering och inramning av den del av kvarlåtenskapen som dittills varit okänd, samt till att digitalisera 26 000 anteckningsbokssidor. Därmed möjliggörs framtida forskning och utställningar.

2018

Solomon R. Guggenheim Museum i New York visar ”Hilma af Klint – Paintings for the Future”, curaterad av Tracey Bashkoff med David Horowitz för en rekordpublik.

2019

Filmen om ”Bortom det synliga – Hilma af Klint” av Halina Dyrschka har premiär.

2020

Moderna Museet Malmö visar utställningen ”Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium”.

Den första barnboken om konstnären ges ut: ”Hilma af Klint: Kartor över osynligheten” (text Ylva Hillström, bild Karin Eklund).

2021

Utställningen ”Hilma af Klint: The Secret Paintings” visas på Art Gallery of New South Wales, Sydney, Australien och fortsätter därefter till City Gallery Wellington, Wellington, Nya Zeeland.

Boken ”Mänskligheten kommer att förundras: Hilma af Klint”, en biografi av konsthistorikern Julia Voss publiceras.

2022

Utställningen ”Hilma af Klint – De tio största” visas på Moderna Museet i Stockholm, curaterad av Matilda Olof-Ors.

Spelfilmen ”Hilma” i regi av Lasse Hallström har premiär.

Bokförlaget Stolpe ger ut den sjunde och sista delen i sin catalogue raisonné över Hilma af Klints verk.