Biografi Ivan Aguéli

1869 John Gustaf Agelii föds den 24 maj i Sala. Fadern är veterinären Johan Gabriel Agelii (1821–1896) och modern Anna Stina (1838–okänt), född Nyberg.

1879-88 Dåliga skolresultat gör att han flyttas runt mellan olika skolor i Sala, Västerås, Falun och Visby.

1888 Vill måla, men fadern motsätter sig. Går på Praktiska Arbetsskolan vid Brunkebergstorg i Stockholm.

1889 Återvänder till Gotland under sommaren. Målar landskap och gatumotiv. Träffar Richard Bergh (1858–1919) och Karl Nordström (1855–1923) och vänskapen med dessa båda konstnärer varar livet ut. Återvänder till Stockholm efter sommaren. Läser ryska författare och Emanuel Swedenborg.

1890 Tillbaka på Gotland målar han första porträttet av en ung kvinna som han kommer att avbilda flera gånger, exempelvis i Flickporträtt. Får tillåtelse av familjen att ge sig ut på en resa i februari. Börjar använda sitt konstnärsnamn – Ivan Aguéli. Stiger den 15 april i land i Le Havre. Bosätter sig i Paris. Ser verk av Vincent van Gogh (1853–1890) och Paul Cézanne (1839–1906). Får kontakt med konstnären Émile Bernard (1868–1941), som utvecklar ett syntetistiskt måleri.

1891 Bernard introducerar Aguéli till teosofiska kretsar. Aguéli är utled på det patriarkala förtrycket och längtar efter genomgripande förändringar i samhället. Umgås med anarkister. Återvänder till Sverige och tillbringar sommaren på Gotland.

1892 Skriver in sig vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm och undervisas av bland andra vännen Richard Bergh. Studerar egyptisk konst och österländsk filosofi på Kungliga Biblioteket i Stockholm, där han också lånar Koranen. Besöker Georg Pauli (1855–1935) och Hanna Pauli (1864–1940) för att få se Ernst Josephsons (1851–1906) sjukdomsteckningar. Efter ytterligare en vistelse på Gotland under hösten återvänder han till Frankrike.

1893 Hamnar mitt i den anarkistiska mobiliseringen i Paris. Riktar in sig på att skriva snarare än på måleri, och hoppas tjäna pengar på sina artiklar och rapporter från den franska konstscenen. Längtar bort från Europa till värme och klarhet. Skriver in sig vid École spéciale des langues orientales vivantes för att studera orientaliska språk. Träffar Marie Huot (1846–1930) mot slutet av året. Hon är poet, anarkist, djurrättsaktivist, teosof och gift med grundaren av tidskriften L’Encyclopédie Contemporaine Illustrée. Deras relation blir intensiv och varar i närmare tjugo år.

1894 Arresteras i april under anarkistrazziorna och hamnar i Mazasfängelset i centrala Paris. Läser under den fyra månader långa fängelsevistelsen religionshistoria och religionsfilosofi, samt språk och konsthistoria. Hänförs av den islamiska kulturens poesi. Läser Tusen och en natt. Reser när han blir fri med båt till Alexandria i Egypten, dit han anländer i mitten av september. I Kairo, dit han flyttar i oktober, träffar han återigen Émile Bernard.

1895 Målar landskap och porträtt i blått, ockra och blyvitt, bland annat i Asyut, ca 30 mil söder om Kairo. Bland målningarna finns Staden bland kullarna (Landskap från Egypten) och Kalifgravarna. Återvänder på Marie Huots inrådan till Paris, där han ägnar sig åt språkstudier. Träffar Carl Wilhelmsson (1866–1928) i Paris under hösten.

1896–97 Skriver konstkritik i tidskriften L’Encyclopédie Contemporaine Illustrée parallellt med språkstudierna. Den 22 december 1896 avlider fadern. Reser i början av sommaren 1897 hem till Sverige för att hälsa på sin mor.

1898 Möter Carl Eldh (1873–1954) och Fritz Lindström (1874–1962) i Paris. Antar det arabiska namnet Abdalhâdî, vilket betyder vägledarens tjänare. Beslutar sig någon gång under detta år eller det följande för att konvertera till islam.

1899 Reser till Ceylon (dagens Sri Lanka) på uppdrag från L’Encyclopédie Contemporaine, som publicerar tio resebrev av Aguéli där han redogör för islams inflytande på andra folk än det egyptiska. Reser därefter vidare till Madras i Indien för att sedan återvända till Paris.

1900 Förhållandet till Marie Huot börjar bli besvärande och hon kräver bevis för hans kärlek. Som protest mot djurplågeriet avlossar Aguéli, med Marie vid sin sida, skott mot två matadorer i samband med en tjurfäktning i franska Deuil. En av matadorerna blir lindrigt skadad och Aguéli fängslas men släpps snart fri igen. Debatten som följer på attentatet bidrar till att tjurfäktning förbjuds i Frankrike. Efter denna händelse isolerar sig Aguéli och koncentrerar sig på studier och konstkritik och det ska dröja mer än tio år innan han målar igen.

1902–1909 Andra vistelsen i Egypten.  Upptas i början av denna vistelse i ett sufiskt brödraskap. Fördjupar sina esoteriska studier och ägnar sig åt bön och andliga övningar. Samarbetar med språkmannen, anarkisten och läkaren Enrico Insabato (1878–1963) i Kairo kring den kulturellt och politiskt gränsöverskridande italiensk-arabiska tidskriften Il Convito. Grundar tillsammans med likasinnade ett sällskap, El-Akbariyah, vars mål är vetenskapliga studier av sufi-mästaren Ibn Arabis liv och verk.

1907 Det politiska klimatet hårdnar. Insabato lämnar Egypten och Il Convito och Aguéli blir kvar utan försörjning och tvingas be om ekonomiskt stöd från sin mor.

1909 Återvänder under hösten till Europa. Dramatisk uppgörelse med Marie Huot. Beger sig till Genève.

1911 Uppsatsen L’Art pur publiceras i januarinumret av La Gnose, som hade grundats 1909 som ett sammanhållande och kritiskt organ för ”den gnostiska universella rörelsen”. Reser under sommaren till Sverige för första gången på nio år. Går sporadiskt på Carl Wilhelmssons målarskola i Stockholm.

1912 Ställer ut fyra målningar på Konstnärsförbundets utställning. Detta är enda gången under sin livstid som han visar målningar offentligt. Reser tillbaka till Paris samma dag som utställningen öppnar.

1913–14 Reser till ett oroligt Egypten i december som tolk och guide åt affärsmän. Är utfattig. Målar bland annat Egyptiskt kupolhus och Afrikansk stad.

1916 Avvisas från Egypten av den brittiska kolonialmyndigheten. Avreser i februari till Spanien. Inleder sin sista målarperiod.

1917 Ivan Aguéli dör den 1 oktober i en tågolycka utanför Barcelona.