Installationsvy över rummet "Jazz", ett mörkt rum med en stor säng centrerad

Installationsvy, "Jazz" Henri Matisse, Jazz, serigrafi © Succession H Matisse/Bildupphovsrätt 2024. Foto: Mattias Lindbäck/Moderna Museet

Filmprogram

Under utställningsperioden för ”Sju rum och en trädgård” visades filmer inspirerade av Henri Matisses konstbok ”Jazz” från 1947. Filmprogrammet var indelat i nio olika kapitel och byttes ut löpande. Här nedan kan du läsa om programmets olika kapitel.
Filmprogram

Rummets politik

30 september–16 november 2023

Det första kapitlet i filmprogrammet tar upp centrala frågor om tillhörighet och självrepresentation genom konstnärer som arbetar eller har arbetat i Stockholm. Konstnärerna undersöker det offentliga rummet: hur vi skapar dess mening, vem det ”tillhör” och hur vi på olika sätt kan aktivera det.

Om hemmet är, likt Rashid Johnson uttrycker i utställningen, ”ett inre rum” som man får ”forma och definiera”, är det offentliga rummet istället ett yttre rum som vi alla äger, skapar och fyller med mening.

Sense and Sense (15 min, 2010)
av Every Ocean Hughes

Delay (4 min, 2014)
av Santiago Mostyn

If you could speak Swedish… (23 min, 2001)
av Esra Ersen

Paralyzed (3 min, 2003)
av Klara Lidén

Space is the place

14 november–17 december 2023

Kapitel två presenterar platser när och fjärran genom arvet efter jazzlegenderna Sun Ra (1914–1993) och Alice Coltrane (1937–2007). Först ut är konstnären Cauleen Smiths (f. 1967) film ”Space is the Place (A March for Sun Ra)”. Detta projekt utgår ifrån den banbrytande musikskaparen Sun Ras arbete, i vilket afroamerikansk historia, science fiction och poesi kanaliseras till en ny vision om framtiden. Ra var en nyckelfigur inom afrofuturismen, som genom fantasy och science fiction gestaltar historien om slaveriet och förtrycket av svarta.

Smith visar när Rich South High Schools marschorkester gör ett spontant framförande av Sun Ras komposition ”Space is the Place”. De unga musikerna låter sig inte avskräckas av ösregnet och de påtagligt förvirrade åskådarna, utan spelar, sjunger och dansar med stor entusiasm till Sun Ras alltjämt mäktiga trumbeat.

Space is the Place (A March for Sun Ra) (11 min, 2011)
av Cauleen Smith

Space is the Place (85 min, 1974)
av Sun Ra

Pilgrim (2017)
av Cauleen Smith

Tony Cokes

19 december 2023–28 januari 2024
Filmprogrammets tredje kapitel djupdyker i den amerikanske konstnären och filmskaparen Tony Cokes (f. 1956) verk. Cokes började under 1980-talet att arbeta med videoessäer utifrån ett starkt intresse för våra känslomässiga upplevelser av färg och ljud.

Han kombinerar befintligt material från olika källor som dokumentärfilm, akademiska texter om svartas historia, och elektronisk musik och popmusik.

I sitt arbete ifrågasätter Cokes representationer av ras och undersöker housemusikens framväxt inom afroamerikanska samhällen under slutet av 1970-talet i Chicago, men också musikens roll i att etablera vår gemensamma kulturhistoria.

Black Celebration: A Rebellion Against the Commodity
av Tony Cokes (17 min, 1988)

Mikrohaus, or the black atlantic?
av Tony Cokes (31 min, 2006–2008)

1!+: a dubstep primer
av Tony Cokes (37 min, 2001)

Ljus – kamera – rörelse!

30 januari–10 mars 2024
I den anda av improvisation och dialog som utmärker denna utställning visas två filmer ur Moderna Museets samling som lyfter leken konstnärer emellan – kollektiva experiment som kameran tycks ha fångat i stunden. De båda filmskaparna har gemensamt att de behandlar kameran som en engagerad deltagare snarare än en neutral observatör.

Charles Atlas (f. 1949) är en pionjär inom dans och performance för kameran. I ”From an Island Summer” följer han koreografen Karole Armitage och hennes dansare under ett par augustidagar längs strandpromenaden på Coney Island och genom gatorna kring Times Square.

Robert Breers (1926–2011) ”Pat’s Birthday” skildrar firandet av poeten Patty Mucha i sällskap av hennes make konstnären Claes Oldenburg och en vänkrets av konstnärer och scenpersonligheter. Oldenburg hade undertidigt 1960-tal arbetat med happenings i New York när han och Breer beslöt sig för att göra en film tillsammans. Han planerade en serie upptåg i anslutning till födelsedagsfirandet i parets sommarhus och gav Breer fria händer med kameran.

Curator: Lena Essling

From an Island Summer
av Charles Atlas (13 min, 1983–1984)

Pat’s Birthday
av Robert Breer (13 min, 1963)

shitfictions

12 mars–7 april 2024
Vad händer om sängen blir en plats för skydd och tillflykt, instängning och lockdown, spekulation och skitfiktioner? Michelangelo Miccolis, performancekonstnär och curator, och nick von kleist, konstnär och performanceproducent, svarar:

”Vi, Michelangelo och jag, har varit fast i karantän och hållit oss sysselsatta genom en uppsjö av filmnostalgi. Vi tyckte att det var tråkigt att bara se om filmer, så vi började titta på dem med undertexter som vi hade laddat ner från andra filmer och tv-program. Ett av våra första experiment var att titta på ”Lost in Translation” (2003) med undertexter från Ingmar Bergmans ”Persona” (1966). När Scarlet Johanssons ansikte dök upp på skärmen med undertexten ’Elisabet Vogler’ pausade vi omedelbart filmen och brast ut i skratt åt den slumpmässiga synkroniciteten och absurditeten i det nya collaget.

Detta blev början på ett ständigt växande arkiv med denna och andra textningar, från ”Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv” (2010), ”Djävulen bär Prada” (2006), ”Inland Empire” (2006), ”Scener ur ett äktenskap” (1973), Crimes of the Future” (2022), och många fler. Även med detta växande oavsiktliga arkiv återvänder vi hela tiden till Elisabet Vogler.

Den här processen handlar om att se, och om att extrahera och blanda det vi väljer att minnas och arkivera, och hur det sätter ramarna för vad vi kan förmedla. Denna slumpvisa fanfiction är egentligen bara det, en omtolkning och registrering av vår upplevelse, medan vi bollade namnet Elisabet Vogler mellan oss.”

shitfictions

av Michelangelo Miccolis och nick von kleist (Slumpmässig och kontinuerlig, 2020-idag)

Bouchra Khalili – Twenty-Two Hours

23 april–16 juni 2024
En nyckelfigur i Bouchra Khalilis filminstallation ”Twenty-Two Hours” är den franske författaren och politiske aktivisten Jean Genet, som besökte USA mellan mars och maj 1970. Han var där på inbjudan av Svarta pantrarna, en marxistisk Black power-organisation som grundades 1966.

I filmen undersöker Quiana och Vanessa, två unga afroamerikanska kvinnor från Cambridge (USA), Genets besök i New Haven. De unga kvinnorna är på samma gång berättare och filmredigerare, och kombinerar fragment av bilder, ljud, historier och filmmaterial för att skildra Genets engagemang i Svarta Pantrarnas parti. Samtidigt berättar Doug Miranda, en framstående före detta medlem av Svarta pantrarna som var med och organiserade Genets turné längs den amerikanska östkusten, om sina möten med den franske författaren och om sin egen roll i partiet.

I ”Twenty-Two Hours” ställs frågan: vem kan vittna om vad som hände? Är det Genet, som sa att han kom till USA för att vittna om den repression som partiet fick utstå? Är det Doug Miranda, som vittnar om den befrielsekamp han vigt sig åt? Eller är det Quiana och Vanessa, som åtar sig att frammana befrielsekampens historiska spöken?

Twenty-Two Hours

av Bouchra Khalili (43 min, 2018)

When you put your hands on my body

18 juni–11 augusti 2024

Vår kropp är både ett intimt och privat rum, något som bara tillhör oss själva, och en yta som andra människor projicerar på, tolkar och i värsta fall inkräktar på. I detta kapitel undersöks denna denna dikotomi i relation till queera kroppar med hjälp av de två filmerna ”When I Put My Hands on Your Body” och ”Anthem”.

Curatorer: Asrin Haidari och Hendrik Folkerts

When I Put My Hands on Your Body

av David Wojnarowicz och Marion Scemama (4 min, 1989)

”When I Put My Hands on Your Body” av David Wojnarowicz (1954–1992) är ett porträtt av queer åtrå, förlust och kroppsligt förfall, berättad genom ett sexuellt möte. År 1989, efter att Wojnarowicz precis hade fått diagnosen aids, samarbetade konstnären med fotografen Marion Scemama (f. 1950) kring en serie korta videoverk som behandlade bredare frågor om sexualitet, lidande och död.

I den här 4 minuter långa videon läser Wojnarowicz sin lyriska text till de långsamma bilderna av honom och konstnären Paul Smith. De två är insvepta i blått ljus medan deras kroppar smälter samman.

Anthem

av Marlon T. Riggs (9 min, 1991)

Efter censuren av hans tidigare film ”Tongues Untied” 1990 hamnade Marlon T. Riggs (1957–1994) i centrum för en våldsam kontrovers, initierad av kristna fundamentalistiska grupper och ultrakonservativa lagstiftare i USA. Detta kulturklimat, präglat av moralpanik och kulturkrig, innebar en enorm personlig påfrestning på Riggs, och det är ur detta sammanhang som kortfilmen ”Anthem” är sprungen.

Riggs svarade kompromisslöst med en uppmaning till handling färgad av ilska och smärta, men också av åtrå och queer glädje. Denna militanta kampsång inbjuder oss att skriva om historien och uppfinna nya språk till rytmen av housemusik via ett halsbrytande montage som blandar poeten Essex Hemmings ord, Willi Ninjas danssteg och etnografiska bilder av trumslagare symboler som den panafrikanska flaggan och den rosa triangeln från aktivistgruppen ACT UP.

Du skulle varit där

13 augusti–1 september 2024

I filmen ”You had to be there” ser medlemmarna i Moderna Museets Ungdomsråd Rashid Johnsons senaste film ”Sanguine” (2024). Vi som publik kan inte se Johnsons film, men bevittnar de åtta personer som tittar från den stora sängen som finns i detta rum. Vi ser deras ögon följa rörelserna på skärmen, de subtila reaktionerna i deras ansikten och ibland ett lätt obehag i deras kroppsspråk. De vet att de blir betraktade, av er.

Vad innebär det att titta på något eller någon? Det kan vara för att visa uppskattning eller rentav för att hylla någon, om vi tittar med kärlek och ömhet – men det kan också vara en våldsam handling, om vi drar slutsatser, dömer eller förminskar. ”You had to be there” tar upp frågan om vad en blick är och gör, samtidigt som den öppnar upp för möjligheten att se filmen som ett självporträtt av ungdomsrådet.

Du skulle varit där

av Moderna Museets Ungdomsråd (45 min, 2024)

Att beskriva ett liv

3 september–22 september 2024
En fråga som löper som en röd tråd genom ”Sju rum och en trädgård” är: Hur beskriver man ett liv? Darby English bok ”To Describe a Life: Notes from the Intersection of Race and Terror” (2019) är en viktig referens. English undersöker hur konst – och kärlek – kan användas som redskap i ett läge där amerikansk polis allt oftare skjuter ihjäl oskyldiga svarta kvinnor och män. Han börjar med att påpeka hur mycket av komplexiteten i en människas liv som går förlorad när vi läser om rasistiskt våld i nyheterna. En människas liv – både komplext och innehållsrikt – reduceras till ett enda faktum: den här personen dödades.

I John Smiths film ”The Girl Chewing Gum” hör vi en berättarröst som verkar ta på sig rollen som regissör för en livlig gata i London i mitten av 1970-talet. Allt eftersom instruktionerna blir mer absurda och spekulativa inser vi att den förmodade regissören, och inte själva tagningen, är fiktiv: vad ”regissören” gör är att beskriva – snarare än föreskriva – de händelser som äger rum framför honom. Smith tar med andra ord livet för vad det är och beskriver det som en filmisk berättelse där livets komplexitet, rikedom och tråkighet visas upp.

The Girl Chewing Gum

av John Smith (12 min, 1974)

Två personer som kysser varann
David Wojnarowicz & Marion Scemama, When I Put My Hands On Your Body, 1989 Digital video, färg, stereoljud. 4:28 min. Stillbild från film.
filmstillbild, barn i marschbandsuniformer och musikinstrument
Cauleen Smith, Space is the Place (A March for Sun Ra), 2011 Stillbild ur film © Cauleen Smith 2024
En person som bär en silvrig huvudbonad tittar in i kameran
Sun Ra, Space is the place, 1974 Stillbild från film, Courtesy Rapid Eye Movies, Cologne 2024
Stillbild från film
Bouchra Khalili, Twenty-Two Hours, 2018 Stillbild från film. Courtesy of the artist and mor charpentier © Bouchra Khalili
diabild på landskap
Cauleen Smith, Pilgrim, 2017 Stillbild från film © Cauleen Smith 2024

Mer om utställningen