Udda veckor: Charlotte Gyllenhammar

I sin udda vecka har Charlotte Gyllenhammar använt ett nyhetsinslag för TV om ett kidnappningsdrama. Att beröva någon friheten är en djupt kränkande våldshandling i skärningspunkten mellan den politiska och den individuella sfären, och som vi vet kan gisslandramer som fenomen endast fungera i den massmediala bildvärlden; ett av den moderna tidens effektivaste vapen. Hos Charlotte Gyllenhammar är spänningen mellan det inre och det yttre rummets verkligheter i fokus. Ytterst handlar det om sårbarhet och om bildens makt över tanken.

I flera av Charlotte Gyllenhammars installationer står betraktandet och den rörliga bilden i centrum. Filmen är en spegling av historien. Det är berättelsen om en förfluten tid som målas upp på projektionsytan. I Gyllenhammars värld bildar filmsekvenserna betydelseplan i rummet. Ibland som horisontella ytor, i tak och på golv, ibland som ett tvärsnitt genom rummet. Det ser ut som en hälsning till den ryske suprematisten Kasimir Malevitj och hans idéer om den abstrakta konstens bevekelsegrunder. Det är plan, ytor och rum som betraktaren befinner sig innanför, utanför och på väg igenom.

Cecilia Widenheim

Frågor till konstnären

Vad kommer du att visa på Klarabergsviadukten 61?
Yta, rum, fångenskap, omöjlighet som leder till möjlighet. Så skulle jag vilja beskriva vad jag kommer att visa.

Vad tycker du om två-veckors-utställningar?
”Rörlighet och begränsning”.
Tidsperioden och utrymmet medför en snäv ram vilket kan medföra att något särskilt uppstår.

Vad tycker du om det begränsade utrymmet?
Utrymmets begränsningar är inget märkvärdigt för en konstnär.

Har du ställt ut på Moderna Museet förut? När? Vad?
Ja, ”inköp” (1992) och Moderna Museet 90-tal och ”Jorden” på spårvagnshallen samt att jag kommer finnas med på c/o Malmö Konsthall under våren.

Vilken är den mest betydande utställningen på Moderna Museet enligt dig?
Willem de Kooning (1983).