Udda veckor: Martha Rosler

Det finns ingen universell kultur – man måste komma ihåg tid och plats, säger Martha Rosler i en av sina filmer från det tidiga 1980-talet. Rosler har länge intresserat sig för de ekonomiska, politiska och sociala mekanismer som styr stadsrummet – hur det ser ut, hur det används och av vem. Det är stora frågor som för många människor blir angelägna först om det lokala perspektivet står i fokus. Detta förklarar också hennes omedelbara intresse för den kontextförskjutning som ägde rum när Moderna Museet lämnade Skeppsholmen och flyttade till in till Stockholms city – från en idyllisk ö långt från kommers, urbanitet och storstadstrafik till den mångfacetterade omgivningen kring Centralstationen. Nya kontaktytor uppstår.

Många av 1900-talets konstnärer har intresserat sig för relationen mellan konsten och omvärlden. Hur skapar man en dialog mellan Samhällsrummet och Konstens rum, som ju traditionellt består av vita sparsmakade rum där estetiska uttryck ska avnjutas i avskildhet? Martha Rosler började arbeta som konstnär på 1970-talet i USA. Hennes verksamhet som konstnär, lärare och skribent genomsyras av social och politisk medvetenhet och har ofta behandlat ämnen som det offentliga rummet, arkitektur och boende, mediavärlden, förhållandet mellan västerländsk kultur och den så kallade 3:e världen, men också kvinnans erfarenheter av det moderna samhället. Människans levnadsförhållanden tjänar ofta som utgångspunkt i hennes konst som kan liknas vid ett slags konstnärlig systemkritik, inte sällan med inslag av en befriande humor. Rosler har genom åren arbetat med vitt skilda tekniker som video, foto, konstkritiska texter, mail art, performances och installationer men också med att iscensätta sociala händelser som exempelvis ”Monumental Garage Sale”. Garageutförsäljningen, som ägde rum i ett konstgalleri i San Diego 1973, kan beskrivas som ett monumentalt porträtt av hem- och familjelivet i södra Kalifornien. Ett brokigt monument över prylsamhället eller en metafor för den mänskliga hjärnan? Verket har satts i stånd ett antal gånger under årens lopp.

På Moderna Museet arbetar Rosler med det privata och det publika rummet som begrepp och riktar ljuset på hur nya nätverk skapas inom vitt skilda verksamheter i ett och samma hus. Sociala nätverk, konstvärldens nätverk eller företagsteamen som bygger den rätta lagandan med en kick-off. Här antyds en skärningspunkt där hemmets sfär, entertainment och konstsfären möts. Våra grannar, hyresgästerna i det före detta Posthuset på Klarabergsterminalen, är museets samtalspartners under dessa udda veckor. På bottenplanet intill motorvägen finner vi Convictus – en politiskt och religiöst obunden förening som ger stöd till hiv-positiva med missbrukarbakgrund och till hemlösa. Vägg i vägg ligger Race Town – norra Europas största inomhusbana för go-cart! Dessa tre tillfälliga hyresgäster delar samma vy mot Stadshuset, men de representerar helt olika delar av samhället, med varierande karaktärer och resurser. Under dessa Udda veckor upprättar Martha Rosler temporära länkar och utbyten mellan de olika verksamheterna. Men vi lever alla på utmätt tid – om ett år ska det beredas mark för hotellverksamhet i stor skala på Klarabergsterminalen 61.

Intendent: Cecilia Widenheim

Följande filmer av Martha Rosler visas 7 – 20 oktober i museets auditorium:
‘Semiotics of the Kitchen’ (1975)
‘Loosing… A Conversation with Parents’ (1977)
‘Secrets from the Street’ (1980)
‘Chile on the Road to NAFTA’ (1997)

Fotoserien ‘The Bowery in two inadequate descriptive Systems’ kan fram till den 17 november ses på Vin & Sprithistoriska museet på Dalagatan 100 i Stockholm.