Museet är tillfälligt stängt med anledning av Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd kring coronaviruset. Vi håller stängt tills vidare. Läs mer om stängningen och biljettåterköp

Historieboken, 2008

Om Moderna Museet 1958–2008

När en institution som Moderna Museet fyller femtio år finns det anledning att se tillbaka och analysera historien för att kunna diskutera museets framtid.

I oktober 2008 publicerades Historieboken Om Moderna Museet 1958–2008 som var resultatet av ett större forskningsprojekt. Boken presenterar tolv nyskrivna texter som täcker in en rad ämnesområden som varit centrala för museets verksamhet. Den innehåller dessutom ett fylligt bildmaterial, information kring utställningar och program samt en bibliografi.

Historiebokens författare

Eva Eriksson, Annika Gunnarsson, Martin Gustavsson, Maria Görts, Anette Göthlund, Hans Hayden, Marianne Hultman, Karin Malmquist, Magnus af Petersens, Martin Sundberg, Anna Tellgren, Jeff Werner. Konstnärerna Marysia Lewandowska och Neil Cummings har bidragit med en konstnärlig intervention i boken.

Redaktör: Anna Tellgren, Moderna Museet
Formgivare: BrittonBritton

I samarbete mellan Moderna Museet och Steidl Verlag.

Forskningsprojektet Historieboken

Historieboken behandlar museets historia utifrån ett antal olika perspektiv som kan sorteras in under tre övergripande teman: samlingarnas historia, museipolitiska aspekter och museets olika verksamhetsområden. I den första kategorin återfinns Annika Gunnarssons artikel om hur Nationalmuseums grafiksamling införlivas i Moderna Museet 1998. I fokus står problem som rör samlingspolitik, vilka beslut och argument som föregår flytten, liksom den konstteoretiska distinktionen mellan modernt och samtida. Även Anna Tellgren berör dessa frågor då hon skriver om hur Fotografiska Museet etableras som en avdelning i Moderna Museet. Utifrån debatten om fotografiets position diskuterar Tellgren mediets förändring i innehåll och uttryck under de senaste decennierna. Om Gunnarsson och Tellgren fokuserar på de senare årens historia, belyser Marianne Hultman Moderna Museets tidiga verksamhet, det mytomspunna 1960-talet. Hultman undersöker Pontus Hulténs relation till den i New York bosatte Billy Klüver. Genom ett intervju- och brevmaterial visar hon på Klüvers betydelse för Hulténs amerikanska kontaktnät i relation till några av museets mest uppmärksammade utställningar. På ett mer övergripande plan undersöker Maria Görts och Martin Gustavsson å ena sidan hur samlingen växer fram i ett längre tidsperspektiv, och å andra sidan hur museets samling utgör underlag i ett politiskt spel. Görts diskuterar Moderna Museets framväxt ur Nationalmuseum och visar på hur samlingen har formats genom såväl donationer som inköp, kontaktnät, tillfälligheter och målinriktade beslut. Gustavsson å andra sidan betraktar verksamheten ur ett ekonomiskt perspektiv. Regeringens regleringsbrev fungerar i Gustavssons artikel som utgångspunkt för en diskussion kring hur museets verklighet svarat mot politiska och ekonomiska ramar i olika tider.

Museets utställningar utgör grunden för verksamheten. Magnus af Petersens och Martin Sundberg tar upp den del av samlingen där visningsformen ofta har varit efemär: programverksamheten för film- och videokonst, föreställningar och performance. Hans Hayden utgår från några betydelsefulla utställningar, Rörelse i konsten (1961), Den inre och den yttre rymden (1965), Implosion. Ett postmodernt perspektiv (1987) och Sår. Mellan demokrati och förlösning (1998), för att undersöka hur de har påverkat och förändrat synen på konst och vår närliggande konsthistoria. Martin Sundberg fokuserar på en annan sida av utställningsverksamheten, nämligen katalogen. Estetiska, ekonomiska och konstpolitiska aspekter av Moderna Museets utställningskataloger diskuteras i ett internationellt och historiskt sammanhang. Det internationella perspektivet är huvudfokus i Jeff Werners artikel som undersöker hur Moderna Museet har recipierats utomlands. Utifrån har Moderna Museets verksamhet tolkats på olika sätt i olika länder och det internationella intresset har överlag skiftat över tid.

Anette Göthlund och Karin Malmquist lyfter fram Museets pedagogiska historia. I Göthlunds text ställs museets pedagogiska metoder i relation till samhällets syn på barn och ungdomar i stort. Tendenser och trender skiftar över tid och Göthlund tar avstamp i Carlo Derkerts uppmärksammade pedagogik för att få fatt på nutidens värderingar. I Karin Malmquists artikel beskrivs museets pedagogiska verksamhet decennium för decennium med inriktning på förmedling till vuxna.

Neil Cummings och Marysia Lewandowska gjorde en konstnärlig intervention i Historieboken. Utifrån Ayan Lundquist, tänkt överintendent för museet 2058, broderar de ut en historia om museets framtid. Genom ett fiktivt förord, en detaljerad kronologi som sträcker sig fram till 2058, en intervju med den framtida överintendenten och korta presentationer av varje artikel, allt skrivet från framtiden, skapar de historisk distans till de nyproducerade texterna om museet. Cummings och Lewandowskas projekt är markerade med ljusblå sidor i historieboken och löper genom boken i sin helhet. Cummings och Lewandowska gjorde även en filmad intervju med den tänkte överintendenten som visades i samband med det symposium som gavs med anledning av museets femtioårsjubileum och lanseringen av Historieboken hösten 2008.

Publikationen innehåller ett fylligt bildmaterial bestående av dokumentation av utställningar, program och personal, kronologi, publikationsförteckning, samt en bibliografi över skrifter som behandlar Moderna Museet.

Författarpresentationer Historieboken

Eva Eriksson har varit verksam som lektor i arkitekturhistoria vid Stockholms universitet och Högskolan på Gotland. Hon disputerade år 2000 med avhandlingen Mellan tradition och modernitet. Arkitektur och arkitekturdebatt 1900–1930. Tidigare har hon varit redaktör för tidskriften Arkitektur och arkitekturkritiker i Dagens Nyheter. Hon har gett ut böckerna Den moderna stadens födelse (1990) och Den moderna staden tar form (2001) samt arbetar för närvarande med ytterligare bokprojekt.

Annika Gunnarsson är filosofie magister och intendent på Moderna Museet, med huvudansvar för teckning och grafik sedan 2001. Under 1990-talet arbetade hon i projektform på Nationalmuseums Gravyrsal. Utställningar hon har ansvarat för inkluderar bland annat Karl Isaksson (2004) och Jockum Nordström (2005). Hon har i sin verksamhet intresserat sig för olika visuella uttryck, bildanvändning och konstnärliga tekniker. Hon skriver på en avhandling om bilderböckerna om Alfons Åberg.

Martin Gustavsson är verksam som forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, och inom SEC (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi), Uppsala universitet. Han disputerade år 2002 med avhandlingen Makt och konstsmak. Sociala och politiska motsättningar på den svenska konstmarknaden 1920–1960. För närvarande leder han ett forskningsprojekt, Konsten att lyckas som konstnär, som undersöker konststuderandes ursprung, utbildning och yrkesbanor. Hans senaste publikation är ”Den tysta lilla borgarklassen och den högljudda stora medelklassen” i Fronesis (2007).

Maria Görts är lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna. Hon disputerade vid Konstvetenskapliga institutionen i Stockholm 1999 med avhandlingen Det sköna i verklighetens värld. Om akademisk konstsyn i Sverige under senare delen av 1800-talet. Hennes nuvarande forskning handlar om den högre bildkonstnärliga utbildningen i Sverige under 1900-talet.

Anette Göthlund är sedan 2005 professor vid Institutionen för bildpedagogik vid Konstfack. Hon disputerade 1997 vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet, med avhandlingen Bilder av tonårsflickor. Om estetik och identitetsarbete. Hennes forskningsområden innefattar ungdomskulturer, genusforskning, visuell kultur och bildanvändning. Hon har bland annat publicerat Möten med bilder. Analys och tolkning av visuella uttryck (2004) tillsammans med Yvonne Eriksson.

Hans Hayden är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han disputerade 1997 med avhandlingen Gregor Paulsson och den konsthistoriska tolkningens problem. Han har i sin verksamhet främst fokuserat på konstvetenskapens historiografi och tolkningsteori, samt 1900-talets konsthistoria. Den senaste publikationen är Modernismen som institution. Om etableringen av ett estetiskt och historiografiskt paradigm (2006).

Marianne Hultman arbetar sedan 2007 som chef för Oslo Kunstforening. Tidigare har hon varit verksam som intendent vid Norrköpings konstmuseum med ansvar för tillfälliga utställningar, bland annat Om berättande i svensk samtidskonst (2004), Cecilia Edefalk (2005) och Rock’n’ Roll Vol. 1 (2007). Hon har bland annat publicerat artiklar om Billy Klüver och Moderna Museet i Teknologi för livet. Om Experiments in Art and Technology (2004).

Karin Malmquist är filosofie kandidat och intendent vid Moderna Museet, med ansvar för pedagogisk verksamhet för högstadiet och gymnasiet. År 2004 var hon projektledare för Zon Moderna och startade upp verksamheten tillsammans med Ulf Eriksson. Hon har tidigare bland annat varit verksam vid konsthallen Edsvik konst och kultur. Publikationer inkluderar bland annat Samtidskonst för lärare och andra intresserade (2005) och Zon Moderna (2006).

Magnus af Petersens är filosofie kandidat och intendent för samtida konst vid Moderna Museet sedan 2002. Han ansvarar för museets samling med film och video. Han har tidigare varit curator vid Färgfabriken, utställningsproducent vid Riksutställningar, ordförande för Xposeptember Stockholms Fotofestival samt redaktör för kulturtidskriften Hjärnstorm. Han har ansvarat för utställningar som Paul McCarthy. Head Shop/Shop Head (2006) och Eklips – konst i en mörk tid (2008).

Martin Sundberg är filosofie doktor i konstvetenskap och har en projektanställning vid Moderna Museet sedan 2006 för forskning kring samlingen och museets historia. Han disputerade vid Lunds universitet 2005 med avhandlingen Tillvaratagna effekter. Om Jan Håfströms konstnärskap och konstnärsroll. Han är också verksam som konstkritiker och har skrivit om samtida konst för olika kataloger, senast om Bianca Maria Barmen och Håkan Bengtsson (2007).

Anna Tellgren är filosofie doktor och intendent för fotografi vid Moderna Museet sedan 2004. Hon disputerade 1997 med avhandlingen Tio fotografer. Självsyn och bildsyn. Svensk fotografi under 1950-talet i ett internationellt perspektiv vid Linköpings universitet. Hon har tidigare varit forskare och lärare vid Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hon sitter i styrgruppen för Nordic Network for the History and Aesthetics of Photography och är Associate Editor för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History.

Jeff Werner är forskningsledare på Göteborgs konstmuseum och lektor i konstvetenskap vid Högskolan på Gotland. Han disputerade 1997 med en avhandling om göteborgskoloristen Nils Nilsson vid Göteborgs universitet. Sedan femton år är han verksam som frilansande konstkritiker. Hans forskning har under senare år inriktats mot historiografiska och receptionsmässiga problem och han arbetar för närvarande med en större studie av amerikansk reception av svensk visuell kultur, Medelvägens estetik (2008).

Presentationerna avser författarnas profession och tillhörighet vid publiceringen av Historieboken.

Ett symposium på Moderna Museet

Dåtid, samtid, framtid: Det moderna konstmuseets historia

Stockholm 17-18 oktober 2008

Symposiet Dåtid, samtid, framtid var sprunget ur forskningsprojektet Historieboken. Medan Historieboken ägnades museets historia, syftade symposiet till att även diskutera utmaningar och möjligheter för ett modernt museum i det tidiga 2000-talet.

Under symposiets första dag diskuterades museet utifrån en svensk horisont och flera av talarna hade personliga kopplingar till olika faser i Moderna Museets historia. Hans Hayden, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet talade om det moderna museet som en plats för forskning. Monica Nieckels, intendent med ansvar för film och program på museet mellan 1972 och 1996, delade med sig av sina personligt färgade minnen. Konstkritiker Beate Sydhoff talade om museets mottagande i pressen under perioden 1966–1979. Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor eremitus vid konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet gav även hon en personligt färgad minnesbild av hennes möte med den amerikanska konsten på museet under 1960-talet. Symposiets första dag avslutades med en visning av Marysia Lewandowskas och Neil Cummings film Museum Futures som producerades i samband med Historieboken. Filmen består av en fiktiv intervju med Ayan Lindqvist, chef för Moderna Museet 2058, och är en kritisk men även visionär fantasi om Moderna Museets verksamhet om ytterligare femtio år.

Symposiets andra dag vidgade perspektiven då ett antal internationella gäster gav sin bild av det moderna museet. Mary Anne Staniszewski, författare till den redan klassiska The Power of Display. A History of Exhibition Installations at the Museum of Modern Art (1998), kopplade några av Moderna Museets mer politiska utställningar under 1970-talet till intressen i delar av dagens konstscen. Den kanadensiska konstvetaren Patrik Andersson talade om Pontus Hulténs verksamhet vid Moderna Museet, något han behandlat i avhandlingen Euro-pop. The Mechanical Bride Stripped Bare in Stockholm (2001). I Maria Hirvi-Ijäs föredrag vidgades bilden något då hon talade om utställningsmediet utifrån ett teoretiskt perspektiv. Hirvi-Ijäs är författare till en konstvetenskaplig avhandling betitlad Den framställande gesten. Om konstverkets presentation i den moderna konstutställningen (2007). Arkitekturkritiker Mimi Zeiger diskuterade trenden av spektakulära byggnader för modern konst och reflekterade över dess politiska incitament likväl som dess inverkan på besökarnas upplevelse av museet. Det sista föredraget gavs av Kylie Message, under rubriken Museums in the Twenty-First Century diskuterade hon det moderna museet utifrån ett postkolonialt perspektiv.

Symposiet avslutades med en paneldiskussion med de medverkande föredragshållarna. Under rubriken Will the Modern Museums be Historic Soon? modererade museets intendent John-Peter Nilsson en diskussion som kom att handla om de moderna museernas delikata uppgift att samtidigt hantera 1900-talets konsthistoria och vare en scen för den nutida konsten. Några av föredragen redigerades och har givits ut i ett temanummer av Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (häfte 4, 2009).

Program – Symposium: Dåtid, samtid, framtid (pdf)

Publicerad 9 november 2015 · Uppdaterad 4 november 2020