Om Moderna Museet 1958–2008

”Historieboken. Om Moderna Museet 1958–2008” (2008) tar ett djupgående grepp om Moderna Museets historia, från samlingarnas utveckling till de museipolitiska beslut som format museet. Boken presenterar tolv texter som täcker in en rad ämnesområden som varit centrala för Moderna Museets verksamhet.

Historiebokens författare

Eva Eriksson, Annika Gunnarsson, Martin Gustavsson, Maria Görts, Anette Göthlund, Hans Hayden, Marianne Hultman, Karin Malmquist, Magnus af Petersens, Martin Sundberg, Anna Tellgren, Jeff Werner. Konstnärerna Marysia Lewandowska och Neil Cummings har bidragit med en konstnärlig intervention i boken.

Läs Historieboken digitalt

Den digitala versionen av ”Historieboken. Om Moderna Museet 1958–2008” (2008) innehåller fjorton delar. I den första delen finns innehållsförteckning, förord och inledning, därefter följer bokens alla kapitel och i den avslutande delen finns kronologi, publikationer, personregister, sakregister och författarpresentationer, samt den ursprungliga kolofonen från 2008.

Det som inte finns med i den digitala versionen är den konstnärliga interventionen av Marysia Lewandowska och Neil Cummings, som inleder varje kapitel. Kapitlet med valda verk ur samlingen (s. 201–232) samt historien i bilder (s. 373–448) finns inte heller med. Den första bilden i varje kapitel har tagits bort, samt ett antal bilder och illustrationer där bildrättigheter saknas. För dessa delar hänvisas till den tryckta boken från 2008.

Vill du läsa den tryckta versionen? Köp ”Historieboken” i Moderna Museet Butiken.

Forskningsprojektet Historieboken

I oktober 2008 publicerades ”Historieboken. Om Moderna Museet 1958–2008” som resultatet av ett större forskningsprojekt. ”Historieboken” behandlar museets historia utifrån ett antal olika perspektiv som kan sorteras in under tre övergripande teman: samlingarnas historia, museipolitiska aspekter och museets olika verksamhetsområden.

Samlingens historia

I den första kategorin återfinns Annika Gunnarssons artikel om hur Nationalmuseums grafiksamling införlivas i Moderna Museet 1998. I fokus står problem som rör samlingspolitik, vilka beslut och argument som föregår flytten, liksom den konstteoretiska distinktionen mellan modernt och samtida. Även Anna Tellgren berör dessa frågor då hon skriver om hur Fotografiska Museet etableras som en avdelning i Moderna Museet. Utifrån debatten om fotografiets position diskuterar Tellgren mediets förändring i innehåll och uttryck under de senaste decennierna. Om Gunnarsson och Tellgren fokuserar på de senare årens historia, belyser Marianne Hultman Moderna Museets tidiga verksamhet, det mytomspunna 1960-talet. Hultman undersöker Pontus Hulténs relation till den i New York bosatte Billy Klüver. Genom ett intervju- och brevmaterial visar hon på Klüvers betydelse för Hulténs amerikanska kontaktnät i relation till några av museets mest uppmärksammade utställningar.

Museipolitiska perspektiv

På ett mer övergripande plan undersöker Maria Görts och Martin Gustavsson å ena sidan hur samlingen växer fram i ett längre tidsperspektiv, och å andra sidan hur museets samling utgör underlag i ett politiskt spel. Görts diskuterar Moderna Museets framväxt ur Nationalmuseum och visar på hur samlingen har formats genom såväl donationer som inköp, kontaktnät, tillfälligheter och målinriktade beslut. Gustavsson å andra sidan betraktar verksamheten ur ett ekonomiskt perspektiv. Regeringens regleringsbrev fungerar i Gustavssons artikel som utgångspunkt för en diskussion kring hur museets verklighet svarat mot politiska och ekonomiska ramar i olika tider.

Utställningar och programverksamhet

Museets utställningar utgör grunden för verksamheten. Magnus af Petersens och Martin Sundberg tar upp den del av samlingen där visningsformen ofta har varit efemär: programverksamheten för film- och videokonst, föreställningar och performance. Hans Hayden utgår från några betydelsefulla utställningar, ”Rörelse i konsten” (1961), ”Den inre och den yttre rymden” (1965), ”Implosion. Ett postmodernt perspektiv” (1987) och ”Sår. Mellan demokrati och förlösning” (1998), för att undersöka hur de har påverkat och förändrat synen på konst och vår närliggande konsthistoria. Martin Sundberg fokuserar på en annan sida av utställningsverksamheten, nämligen katalogen. Estetiska, ekonomiska och konstpolitiska aspekter av Moderna Museets utställningskataloger diskuteras i ett internationellt och historiskt sammanhang. Det internationella perspektivet är huvudfokus i Jeff Werners artikel som undersöker hur Moderna Museet har recipierats utomlands. Utifrån har Moderna Museets verksamhet tolkats på olika sätt i olika länder och det internationella intresset har överlag skiftat över tid.

En blick mot framtiden

Neil Cummings och Marysia Lewandowska gjorde en konstnärlig intervention i ”Historieboken”. Utifrån Ayan Lundquist, tänkt överintendent för Moderna Museet 2058, broderar de ut en historia om museets framtid. Genom ett fiktivt förord, en detaljerad kronologi som sträcker sig fram till 2058, en intervju med den framtida överintendenten och korta presentationer av varje artikel, allt skrivet från framtiden, skapar de historisk distans till de nyproducerade texterna om museet. Cummings och Lewandowskas projekt är markerade med ljusblå sidor i ”Historieboken” och löper genom boken i sin helhet.

Cummings och Lewandowska gjorde även en filmad intervju med den tänkte överintendenten som visades i samband med symposiet ”Dåtid, samtid, framtid: Det moderna konstmuseets historia” som gavs med anledning av museets femtioårsjubileum och lanseringen av ”Historieboken” hösten 2008.