Pontus Hultén och Moderna Museet | Moderna Museet i Stockholm

Intresset för Pontus Hultén (1924–2006) och hans verksamhet har under de senaste åren ökat markant. Internationellt pågår mycket forskning inom utställningshistoria och utställningscuratorns praktik. Till Moderna Museet kommer fler och fler förfrågningar från forskare i och utanför Sverige när det gäller Pontus Hultén och de första tio åren av museets historia.

Moderna Museet har under flera år drivit forskningsprojektet ”Pontus Hultén och Moderna Museet – forskning och förmedling utifrån en konstsamling, ett arkiv och en boksamling”. Projektets syfte har varit att inventera och bearbeta material i museets arkiv och samling med anknytning till Pontus Hultén och att reflektera över vad arvet efter det mytomspunna 1960-talet betyder för dagens verksamhet.

Genom att låta forskare analysera materialet kan kunskaperna om perioden fördjupas och nyanseras. Detta forskningsprojekt är en del av den långsiktiga satsningen att initiera forskning kring Moderna Museets samling och historia och presentera den för museets stora publik genom utställningar, kataloger, artiklar, symposier och program av olika slag.

Vem var Pontus Hultén?

Pontus Hultén (1924–2006) var verksam vid Moderna Museet mellan åren 1958 och 1973. Under sin tid som chef byggde han upp samlingen och museets ryktbarhet i världen, genom utställningar som exempelvis ”Rörelse i konsten” (1961), ”Hon – en katedral” (1966) och ”Andy Warhol” (1968).

Under 1973 blev han utnämnd till chef vid Musée national d’art moderne vid Centre Georges Pompidou i Paris och stannade fram till 1981. Därefter var han under kortare och längre perioder i en chefsposition för Museum of Contemporary Art i Los Angeles, Palazzo Grassi i Venedig, Kunst- und Ausstellungshalle der Bundesrepublik Deutschland i Bonn och Museum Jean Tinguely i Basel. Parallellt med detta byggde han upp och ansvarade för utbildningen vid Institut des Hautes Études en Arts Plastiques (IHEAP) som drevs i Paris mellan åren 1988 och 1995.

Från 1997 arbetade han med att planera museet Vandalorum i Värnamo och producerade i anslutning till detta utställningen ”Den sanna historien om Vandalerna” (2001). Några år senare 2005 donerade han sin konst- och boksamling samt sitt personliga arkiv till Moderna Museet.

Pontus Hultén stående framför ett fönster. — Pontus Hultén i Paris, 1954 Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

Svartvitt fotografi av Pontus Hultén och Claes Oldenburg som håller i två slangar från en stor damsugare. — Pontus Hultén och Claes Oldenburg på Moderna Museet, 1966 Foto: Hans Hammarskiöld

Forskningsprojektet

Forskning och förmedling utifrån en konstsamling, ett arkiv och en boksamling

Forskningsprojektet ”Pontus Hultén och Moderna Museet – forskning och förmedling utifrån en konstsamling, ett arkiv och en boksamling” har pågått till och från sedan hösten 2015. Projektet har genom åren förändrats och utvecklats, och det innehåller en rad olika delar. Dess första del är boken ”Pontus Hultén och Moderna Museet. De formativa åren” (2017), som fokuserar på åren från 1956 och fram till mitten av 1960-talet. Den innehåller en längre introduktion, fem artiklar och en tidigare opublicerad text av Pontus Hultén författad 1962.

Projektets andra del utgick från symposiet ”Lose Yourself! A Symposium on Labyrinthine Exhibitions as Curatorial Model” i februari 2017 på Stedelijk Museum i Amsterdam. Utifrån utställningarna ”Dylaby” (1962) på Stedelijk och ”Hon – en katedral” (1966) på Moderna Museet diskuterades en viss typ av storskaliga, kollektivt uppbyggda och labyrintiska utställningar. Några av bidragen till symposiet har redigerats och publicerats i den nätbaserade tidskriften Stedelijk Studies, Issue #7, 2018.

Den tredje och avslutande delen i detta fleråriga forskningsprojekt är boken ”Pontus Hultén och Moderna Museet. Från Stockholm till Paris” (2023) och här behandlas några aspekter av den senare perioden av Pontus Hulténs tid vid Moderna Museet, från mitten av 1960-talet fram till 1973, när han lämnade Stockholm för Paris. Dessutom tittar vi närmare på några av de projekt han arbetade med efter Moderna Museet, som är väl representerade i Pontus Hulténs arkiv.

Läs mer om böckerna här: Pontus Hultén och Moderna Museet

Omslag: Pontus Hultén och Moderna Museet, bokserie — Pontus Hultén och Moderna Museet, bokserie Foto: Albin Dahlström/Moderna Museet

Visningsmagasinet

Parallellt med produktionen av texter har projektet under årens lopp förmedlats genom utställningar och program av olika slag. Under sommaren 2018 installerades utställningen ”Att minnas Hon – en katedral” i Pontus Hulténs visningsmagasin.

Sedan tidigare presenterades där material ur arkivet, filmer och konstverk från utställningarna ”Rörelse i konsten” (1961), ”Andy Warhol” (1968), ”Ararat. Alternativ forskning inom arkitektur, resurser, konst och teknologi” (1976), ”Flyktpunkter” (1984) och ”Implosion. Ett postmodernt perspektiv” (1987).

På detta sätt fick besökarna en möjlighet att fördjupa sig i museets historia och verksamhet. Materialet i Visningsmagasinet aktiverades även genom guidade visningar, föreläsningar och seminarieserier.

Symposium: Utopier och visioner

Till symposiet ”Utopier och visioner – Symposium om arvet efter Pontus Hultén och hans tid”, bjöds tidigare medarbetare till Pontus Hultén, curatorer, forskare och konstnärer in att föreläsa om och diskutera arvet efter det mytomspunna 1960-talet och förväntningarna på det moderna konstmuseet i framtiden.

Från utställningen Hon – en katedral, Moderna Museet, 1966 Foto: Hans Hammarskiöld / Moderna Museet © Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Per Olof Ultvedt / Bildupphovsrätt 2018

Niki de Saint Phalle målar utsidan av Hon – en katedral med en pensel. — Från utställningen Hon – en katedral, Moderna Museet, 1966 Foto: Hans Hammarskiöld / Moderna Museet © Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Per Olof Ultvedt / Bildupphovsrätt 2017

Projektgupp

I projektgruppen har ingått de interna forskarna Annika Gunnarsson (intendent grafik och teckning), Ylva Hillström (intendent förmedling) och Anna Tellgren (intendent fotografi och forskningsansvarig).

Den externa forskaren Anna Lundström, vid Stockholms universitet, arbetade halvtid med projektet från 2015 till 2017 i anslutning till att projektet var finansierat under två år genom Kulturrådets bidrag till Centrala museers forskning. I hennes uppdrag ingick bland annat att driva arbetet med att plocka fram material ur arkivet för olika presentationer i Visningsmagasinet.

Till detta har ytterligare tre externa forskare bjudits in att medverka. Patrik Andersson och Jimmy Pettersson för att skriva texter till den första boken, samt Lars Bang Larsen för en text om The Machine i den andra boken. Slutligen har museets arkivansvariga Susana Mendoza Brackenhoff bistått projektet i alla dess olika faser.