
Nan Goldin, Memory Lost, 2019-2021 Installationsbild från Marian Goodman Gallery, New York, 2021. Courtesy of the artist and Marian Goodman Gallery
Nan Goldin
This Will Not End Well
29.10 2022 – 26.2 2023
Stockholm
Essä av curator Fredrik Liew
”Nan Goldins kärlek till bildspelsmediet är rotad i hennes strävan att ständigt omredigera och uppdatera verken så att de avspeglar hennes föränderliga syn på världen. Hon har aldrig visat samma version av The Ballad två gånger, och det fortsätter att utvecklas.”
Läs Fredrik Liews essä om Nan Goldin och utställningen ”This Will Not End Well” på vår Utställningsguide.
Fotografering förbjuden
Inför ditt besök i utställningen hälsar Nan Goldin:
”Vänligen upplev mina verk istället för att fotografera/spela in dem. Jag litar på att du kommer att respektera mig och personerna på bilderna och inte dela några av mina bilder eller videor på internet, inklusive sociala media”.
Besök med skolan
Inspirationsmaterial till utställningen för skolan
Lärarhandledningen är ett inspirationsmaterial till ”Nan Goldin – This Will Not End Well” och är utformat som stöd inför ett besök på museet men kan också användas för att arbeta vidare med utställningen efter museibesöket.
Lärarhandledning: Nan Goldin – This Will Not End Well (pdf)
Information till dig som vill besöka museet med skolan: Skolvisningar
Tillgänglighet
Utställningsrummen är delvis mörklagda och innehåller trappor.
För dig med särskilda behov, kontakta informationsdisken innan ditt besök i utställningen. Våra museivärdar hjälper dig gärna.
Läs mer om tillgänglighet på museet här: Tillgänglighet


Jag har alltid velat vara filmskapare. Mina bildspel är filmer som består av stillbilder. – Nan Goldin
Med ofiltrerade och ömsinta ögonblicksbilder av intimitet och relationer, vardagsliv, vilda fester, och kampen mellan oberoende och beroende, har Nan Goldin gjort ett oförglömligt avtryck på vår tid. ”This Will Not End Well” omfamnar, som första utställning, Goldins ursprungliga vision om hur hennes konstverk ska upplevas. Genom att helt fokusera på bildspel och videoinstallationer går utställningen tillbaka till rötterna för Goldins konstnärskap.

Slog igenom under 1980-talet
Nan Goldin, född 1953 i Washington, D.C., inledde sin karriär i det tidiga 1980-talets New York. Runt om i staden visade hon sina verk på nattklubbar, alternativa biografer och filmfestivaler. Live inför publik presenterade hon bilderna organiserade i diabildspel med flera projektorer och eklektisk musik i bakgrunden.
Goldins magnum opus, ”The Ballad of Sexual Dependency”, dokumenterar hennes bohemiska, kreativa vänkrets och deras värld i Provincetown, på nedre Manhattan, i Berlin och i London under 1970- och 80-talet fram till nyligen.
Under de senaste 40 åren har Goldin producerat ett dussin olika bildspel med tusentals bilder. Med tiden har hon också tillfört nya element till sina verk, så som rörlig bild, röster och arkivmaterial.
NAN GOLDIN: THIS WILL NOT END WELL
Utställningen ”This Will Not End Well” utgörs av ”The Ballad of Sexual Dependency” (1981–2022) som är Nan Goldins magnum opus; ”The Other Side” (1992–2021), ett historiskt porträtt av och en hyllning till vänkretsen av transpersoner som hon fotograferade under åren 1972–2010; ”Sisters, Saints and Sibyls” (2004–2022), ett vittnesbörd om familjetrauma och självmord; ”Fire Leap” (2010–2022), en färd in i barnens värld; ”Memory Lost” (2019–2020), en klaustrofobisk resa genom drogabstinens; samt ”Sirens” (2019), en tripp in i drogextas.
Curator Fredrik Liew om utställningstiteln:
”I utställningen samexisterar hopp och förtvivlan, sorg och glädje, privat och politisk kamp. Flertydigheten återfinns i utställningens titel. ”Det här kommer inte att sluta väl” ekar av farhåga och negativ förutsägelse, men den mörka tonen rymmer också ironisk humor och
värme, en enveten livsglädje typisk för Nan Goldin”.
Läs Fredrik Liews essä om utställningen här: This Will Not End Well
Att göra bildspel ger mig möjligheten att ständigt redigera om för att återge min föränderliga syn på världen. – Nan Goldin

Engagemang för sociala frågor
I Nan Goldins konst möter vi allt från drogberoendets och abstinensens allra mörkaste sidor, som i ”Memory Lost” (2019–2020), till familjetrauman och självmord, som i ”Sisters, Saints and Sibyls” (2004–2022).
Goldin har alltid haft ett stort engagemang för sociala frågor som genus, psykisk ohälsa, missbruk och aids. 2017 grundade hon aktionsgruppen P.A.I.N (Prescription Addiction Intervention Now) med målet att hålla den förmögna familjen Sackler ansvariga för den överdosepidemi som svept över USA de senaste åren.
Familjen Sackler, som är en av de största donatorerna till flera internationellt framstående museer runt om i världen, har efter påtryckningar från P.A.I.N fått se många av institutionerna radera alla spår av deras namn från sina byggnader. Verket ”Memory Lost” är dedikerat till P.A.I.N.


Speciellt utformade byggnader
I utställningen visas Nan Goldins bildspel och videoinstallationer i sex speciellt utformade byggnader.
Byggnaderna är ritade av arkitekten Hala Wardé som regelbundet arbetar med Goldin.
Hala Wardé har för utställningen skapat vad som kan beskrivas som en rumslig kropp till varje verk. Här är varje byggnad gestaltad utifrån det konstverk som visas därinne och tillsammans bildar de en liten stad av bildspel.



Internationell turné
Efter utställningsperioden på museet kommer ”This Will Not End Well” resa vidare på internationell turné i Europa.
Under ledning av Moderna Museet kommer den visas bland annat på Stedelijk Museum i Amsterdam (7 oktober 2023 – 28 januari 2024), Neue Nationalgalerie i Berlin (23 november 2024 – 9 mars 2025), Pirelli HangarBirocca i Milano (10 oktober 2025 – 15 februari 2026) och Réunion des musées nationaux, Grand Palais i Paris (11 April – 20 September 2026).


Utställningen stöds av:
Varmt tack till Nan Goldin Exhibition Circle och följande personer för stöd till utställningen:
Veronica och Lars Bane
Pontus Bonnier
Sophie och Svante Påhlson-Möller
Mikael Ahlström
Rafaela Seppälä
Cristina och Johan Ljungberg
Mari och Thomas Eldered
Peggy och Keith Anderson
Agneta och Bo Philipson