Emily Jacir, Where We Are From, 2001–2003 © Emily Jacir

Den 1:a på Moderna: Emily Jacir

Emily Jacirs bilder av vardagliga omöjligheter

1.9 2004 – 24.10 2004

Stockholm

Emily Jacir är palestinier uppvuxen i Saudiarabien, Frankrike, Italien och USA. Hon är nu bosatt i New York och Ramallah. Biografiska uppgifter som dessa brukar inte var av så avgörande betydelse för en konstnär i var internationaliserade konstvärld. Men för Emily Jacir är de en viktig utgångspunkt och ett centralt tema för hennes konst.

Som Edward Said konstaterar i sin text om hennes verk Where We Are From (2001-2003) så är detta en fråga som är oändligt mycket mer komplicerad för en palestinier än för de flesta andra. På sina resor till och från Palestina tar Emily Jacir alltid med sig saker åt släkt och vänner som inte har samma möjlighet att röra sig fritt. Palestinier lever ofta med en rad restriktioner som till exempel utegångsförbud, och de saknar oftast pass. Många västerlandska konstnärer, författare och andra intellektuella i modern tid (och även tidigare) har visats långa perioder i andra länder än där de är fodda. Men vanligvis har de gjort det med en känsla av att deras rätt att leva var de vill inte är ifrågasatt – en känsla som säkert hänger ihop med en kolonial historia. Det är en rättighet som inte betraktas som självklar för alla, i synnerhet inte för palestinier.

Where We Are From ar en serie med ramade texter och fotografier. Texterna är svar på Emily Jacirs fråga: ”Vad kan jag göra för dig i Palestina, dit jag kan resa men inte du?”. Fotografierna är ett slags bildbevis – en av fotografins mest traditionella funktioner – på att önskan har uppfyllts. De flesta som har svarat på Jacirs fråga har bett henne om mycket enkla saker som vid en första anblick kan tyckas banala: ”Res till Gaza och at Sayadiyeh!” Men som antagligen innebar något väldigt viktigt för den som uttalat önskan. Smaker och dofter är som bekant starkt förknippade med minnen. De visar också den politiska situationens konsekvenser för det vardagliga livet. Konsekvenser som normalt inte uppmärksammas, men som inte för den skull är mindre viktiga och som kanske är lattare att relatera till, för den som personligen inte har upplevt liknande situationer.

Det har påpekats att modernismens genombrott innebar en stark förskjutning av tonvikten från innehåll till form. Idag, sedan konceptkonstens genombrott och med en ofta politiskt intresserad konst – kan vi i många konstnärers verk se ett förnyat intresse för innehållet. Emily Jacir är utbildad till målare med statsvetenskap (political science) som andra ämne. Hon arbetar i en rad olika medier och valet av media är, som hos många andra konstnärer idag, beroende av vad hon vill saga. Where We Are From är gestaltat, som många konceptkonstverk, med text och fotografi. Men till skillnad från många äldre konceptkonstverk, som till exempel Joseph Kosuths, så ar det inte huvudsakligen konst- och språkfilosofiska frågor som ligger till grund for valet av teknik. Snarare rör det sig om en fråga om berättarteknik. Text och fotografi är olika former för representation. Båda representerar något frånvarande. I Jacirs verk får de konstnärliga frågorna om representation flera betydelser. Jacir representerar (avbildar) det som saknas i några människors liv och agerar som deras ställforetradare, eller representant, när hon försöker uppfylla några enkla, men samtidigt nästan omöjliga, önskningar.

Intendent: Magnus af Petersens

Bilder

Emily Jacir, Where We Are From, 2001–2003 © Emily Jacir