Ed Ruscha Annie, 1962/Noise, 1963 © Ed Ruscha 2010

Biografi Ed Ruscha

Ed Ruschas brukar räknas som en av popkonstens frontfigurer. Han har arbetat med många olika tekniker såsom måleri, fotografi, grafik och video. Ruscha blev känd under det tidiga 1960-talet för sina målningar, collage och fotografier.

Mina målningar […] växer ur en amerikansk sensibilitet, ur en urban frustration som är kännetecknande för platsen där jag bor.

Biografi

1937
Edward Joseph Ruscha IV föds i Omaha, Nebraska.

1941
Familjen flyttar till Oklahoma City, Oklahoma.

1947
Inspirerad av serietecknaren Bob Bonaparte, tillika vän i grannskapet, börjar Ruscha teckna serier baserade på händelser ur verkliga livet.

Ser filmer som Huset vid 92:dra gatan och Laglöst land, vilka sätter igång ett livslångt filmintresse.

1948
Tar lektioner i måleri på Goetz Art School i Oklahoma City och tycker om lukten av oljefärg, terpentin och linolja, även om han är mer intresserad av serietecknandet.

1949
Arbetar vid tolv års ålder som springpojke åt den anarkistiske musikern Spike Jones och hans band The City Slickers vid en spelning i Oklahoma City: ”det han gjorde var musikens motsvarighet till tecknade serier”.1

1950
Delar ut tidningar, vilket väcker ett intresse för stadslandskapet: ”Jag drömde om att göra en modell av alla husen på rundan, en lite detaljerad modell som jag skulle kunna studera likt en arkitekt som står lutad över ett bord och kartlägger en stad.”2

1953
Börjar på high school i Oklahoma City där han studerar konst och börjar att intressera sig för typografi och boktryck. På biblioteket upptäcker han Marcel Duchamp och andra dada- och surrealistkonstnärer.

1954
Som 16-åring liftar han med en kompis till Miami via städer i den amerikanska södern som Dublin, Sweetwater, Vicksburg, ortsnamn som senare dyker upp i hans målningar.

1955
Tar värvning i den amerikanska flottans reservtrupper.

1956
Tilldelas första pris i grafisk design av Oklahoma City Chamber of Commerce. Avslutar sina high school-studier. Kör till Los Angeles med vännen Mason Williams och börjar studera grafisk design och konst på Chouinard Art Institute (nuvarande California Institute of the Art).

1957
Genom svartvita tidskriftsillustrationer upptäcker han Jasper Johns och Robert Rauschenberg och tar särskilt intryck av Johns Target with Four Faces.

1958
Arbetar i sex månader på prestigefyllda Plantin Press där han lär sig att typsätta böcker för hand. Blir intresserad av bokproduktionens alla moment och utvecklar en ”respekt för sidan”.3

1959
Börjar titta på fotografi: Robert Franks nyligen publicerade Americans och tidiga verk av Walker Evans och Man Rays påverkar honom djupt.

1960
Tar examen från Chouinard och börjar arbeta heltid som layoutare på Carson/Roberts Advertising Agency i Los Angeles. På Ferus Gallery i Los Angeles ser han verk av Jasper Johns, en upplevelse som enligt Ruscha blir ett ”avgörande moment” i hans liv: Ferus ”presenterade konstnärer för den här delen av världen som tidigare aldrig hade setts här borta […] Det var avantgard på riktigt.”4

1961
April–september: reser i Storbritannien och Europa, fotograferar gatuliv och gör mindre målningar och collage där han ibland använder ord och gatans ikonografi. På hemresan till Los Angeles stannar han till i New York och ser Roy Lichtensteins målningar med serierutor som gör djupt intryck på honom. Påbörjar ett antal stora målningar som Boss i vilka ensamma ord isoleras mot tjocka monokroma impastofält. Överger tanken på att arbeta kommersiellt och lämnar Carson/Roberts för att uteslutande ägna sig åt måleriet.

1962
Juli: Ferus Gallery presenterar Andy Warhol: Campbell’s Soup Cans, Warhols första separatutställning med fotografiska silkscreenmålningar. September: i utställningen New Painting of Common Objects på Pasadena Art Museum återfinns Ruscha vid sidan av Andy Warhol, Roy Lichtenstein och Joe Goode med flera.

Avslutar Large Trademark with Eight Spotlights, hans första målning med illusoriskt tredimensionella bokstäver.

1963
Startar eget förlag och ger ut sin första bok, Twentysix Gasoline Stations, i en upplaga på 400 exemplar. Boken innehåller 26 svartvita fotografier av bensinmackar som han tagit året innan när han körde längs Route 66 mellan Los Angeles och Oklahama City. Från denna tidpunkt och fram till 1978 kommer han att publicera ytterligare femton artist’s books.

Hans första separatutställning öppnar på Ferus Gallery i Los Angeles med Annie (s. 74) och Large Trademark with Eight Spotlights bland andra verk.

Träffar Marcel Duchamp, som vid 79 års ålder har sin första större amerikanska retrospektiv, en milstolpe organiserad av Walter Hopps för Pasadena Art Museum.

1964
Eldslågor, ett centralt motiv i Ruschas verk under 1960-talet, dyker för första gången upp i målningar som Norm’s, La Cienega, on Fire.

1965
Ferus Gallery visar Ruschas tredje separatutställning, en serie målningar med fåglar och fiskar som påbörjades 1963. I dessa storskaliga verk finner man motiv tagna ur den amerikanska sporttidningen Field and Stream, ofta absurt surrealistiska.

Under pseudonymen ”Eddie Russia” (en ordlek med hans ofta felaktigt uttalade efternamn) börjar han arbeta som layoutare för Artforum, vars redaktion ligger ovanpå Ferus Gallery.

Det nya Los Angeles County Museum of Art slår upp sina portar på Wilshire Boulevard. Ruscha fotograferar museet från en helikopter och påbörjar den stora målningen Los Angeles County Museum of Art on Fire, som blir färdig 1968.

1966
Gör sin första ”liquid word”-målning, Annie, Poured from Maple Syrup, som blir början på en serie som fortsätter fram till 1969. Publicerar Every Building on the Sunset Strip, ett fotopanorama över Sunset Strip i West Hollywood i form av en dragspelsbok där gatans norra sida löper på sidans övre del och den södra upp och ner på sidans nedre del. Ruscha visas för första gången i en europeisk utställning, Los Angeles Now på Robert Fraser Gallery i London.

1967
Gifter sig med Danna Knego i Las Vegas. Första separatutställningen i New York, Gunpowder Drawings, öppnar på Alexander Iolas Gallery. Publicerar Royal Road Test tillsammans med författaren och musikern Mason Williams och fotografen Patrick Blackwell, där de dokumenterar en gammal skrivmaskins öde efter att den kastats ut från en bil på väg genom den kaliforniska öknen.

1968
Separatutställning på Irving Blum Gallery i Los Angeles. Vernissageinbjudan har formen av ett telegram där det meddelas att man kommer att visa: ”EN NY MÅLNING MED TITELN ’L.A. COUNTY MUSEUM ON FIRE’ … STOP LOS ANGELES BRANDCHEF MEDDELAR ATT HAN SKA NÄRVARA STOP SE VÅR TIDS MEST KONTROVERSIELLA MÅLNING I LOS ANGELES STOP”.

Sonen Edward Joseph Ruscha V föds.

1969
Arbeten på papper och två målningar, däribland Glass of Milk, Falling, ingår i den stora mönstringen av popkonsten, Pop Art, på Hayward Gallery i London.

ublicerar mappen Stains, där han använder vanliga organiska substanser – hushållsprodukter, mat, dryck och kroppsvätskor – istället för traditionella material: ”tanken att använda material som fläckar istället för en färg som lägger sig på duken var något jag hade kommit på vid den här tiden.”5

1970
I London på inbjudan av det banbrytande grafikförlaget Editions Alecto gör Ruscha en mapp med screentryck med hjälp av organiska substanser – svartvinbärspajfyllning, laxrom, pickles, råa ägg, chokladsirap, kaviar, smörjfett, påskliljor, vita bönor i tomatsås, och tomatpuré – istället för vanlig tryckfärg. Gör Chocolate Room, en installation för 35:e Venedigbiennalen där han använder choklad tryckt med silkscreen på 360 pappersark som sätts upp som taktegel på galleriväggarna.

Gör sin första film, Premium (24 min, färg/ljud, 16 mm), baserad på en ”tanklös historia” av Mason Williams. Gör inga målningar under året och säger till kritikern David Bourdon: ”Jag kan inte förmå mig själv att lägga färg på duk […] Jag hittar inget budskap där längre.”6

1971
Gör bara fem målningar under hela året, av vilka fyra är experiment med organiska substanser och den femte en duk som påbörjats tidigare.

På utställningen 11 Los Angeles Artists på Hayward Gallery visar han tolv nya teckningar gjorda med krut och andra material som murgröna, chilipeppar, jod och bourbon.

1972
Ritar affischen till och deltar i Documenta 5 i Kassel. Edward Ruscha (Ed-werd Rew-shay) Young Artist, en större omfattande utställning med teckningar, grafiska blad och böcker visas på Minneapolis Institute of Arts, Minnesota.

1973
Börjar använda hela fraser istället för enstaka ord i målningar och grafiska arbeten.

1975
Gör sin andra (och sista) film, Miracle (28 min, färg/ljud, 16 mm), om en bilmekaniker som når frälsning genom att avstå allt i världen för en skinande röd Ford Mustang.

1976
Ruscha gör en installation med titeln Vanishing Cream för Venedigbiennalen. Verket består av bokstäver tecknade med vaselin på en svart vägg. Inga andra målningar avslutas under året. Ombeds att spela rollen som konstnär i filmen Välkommen till Los Angeles regisserad av Alan Rudolf. I den färdiga filmen används ingen av scenerna.

1977
Gör affischmålningen The Back of Hollywood. Affischtavlan sitter vid en parkeringsplats mitt emot Los Angeles County Museum of Art och är gjord för att läsas i backspegeln på en rullande bil.

Påbörjar en serie med ”stora horisontella” målningar av vilka några är fyra meter breda, oftast föreställande ord, fraser och diagram mot technicolorgranna solnedgångar.

1980
Börjar rita på ett eget typsnitt som han döper till ”Boy Scout Utility Modern” i vilket rundade bokstavsformer kanthuggs (som i Hollywood-skylten).

1982
En stor retrospektiv, The Works of Edward Ruscha, arrangeras av San Francisco Museum of Modern Art och öppnar i mars. Utställningen turnerar till Whitney Museum of American Art och tre andra platser i USA och Kanada.
Deltar i Documenta 7 i Kassel.

1983
Inför en teknik med omvända schabloner i måleriet, där bokstäver syns som vit gessomålad duk som maskats av innan grunden målades.

1984
Spelar en liten men framträdande roll i filmkomedin Välj mig, regisserad och skriven av vännen Alan Rudolph.

1985
Påbörjar en serie ”City Light”-målningar, där nät av ljusprickar på mörk bakgrund för tanken till staden om natten.

Flyttar från sin ateljé på Western Avenue i Hollywood (som han haft sedan 1965) till en större på Electric Avenue i Venice, Kalifornien, för att påbörja arbetet med Words Without Thoughts Never to Heaven Go, en serie väggmålningar för rotundan i nybyggda Miami-Dade Public Library i Florida, ritad av Philip Johnson.

1986
Påbörjar en serie ordlösa ”silhuett”-målningar där han för första gången använder sprejpistol, vilket leder till att han mer eller mindre överger oljefärg för akrylfärg.

1988
Dottern Sonny Bjornson föds.

1989
Edward Ruscha: Paintings, organiserad av Musée national d’art moderne, Centre Georges Pompidou i Paris och Museum Boijmans Van Beuningen i Rotterdam, utställningen visas även på Centre Cultural de la Fundació Caixa de Pensions i Barcelona, Serpentine Gallery i London, och på Museum of Contemporary Art i Los Angeles.

1994–95
Får i uppdrag att göra en 120 meter lång väggmålning i 70 fält för atriet i nybyggda Denver Central Library, Colorado, ritat av Michael Graves. Det 360-gradiga panoramat innehåller vildavästernmotiv, anamorfisk skrift (inklusive namnen på indianhövdingar och lokala kändisar som Soapy Smith) och talavtryck, ”akustiskt vertikala bilder”, som är oscillografdiagram av ljudet från en rusande buffelhjord och en lärka som slår och drillar.

1997
Avslutar Picture Without Words, en sju meter hög väggmålning för nybyggda Getty Center i Los Angeles. Motivet som intresserat honom under många år föreställer ljus som faller in i ett rum genom ett högt placerat fönster och bildar en bländande vit rektangel på golvet. Gör den första målningen i ”Mountain”-serien, som han fortsätter arbeta med i tio år framåt.

1998
Getty Museum i Los Angeles organiserar en utställning med Ruschas arbeten på temat ljus.

1999
Ed Ruscha, Editions 1959–1999, catalogue raisonné över grafiska blad, numrerade editioner och artist’s books publiceras av Walker Art Center, Minneapolis.

2000
Till sin grafiksamling införskaffar Fine Arts Museums of San Francisco Ruschas arkiv med 325 numrerade grafiska blad och mer än 800 provtryck.

En större retrospektiv över Ruschas konstnärskap organiseras av Hirshhorn Museum and Sculpture Garden i Washington, DC, och Museum of Modern Art i Oxford. Mellan utställningarna i Washington (juni–september 2000) och Oxford (oktober 2001–januari 2002), turnerar den till Museum of Contemporary Art i Chicago, Miami Art Museum och Modern Art Museum i Fort Worth, Texas.

2001
Blir invald i American Academy of Arts and Letters som medlem av konstsektionen. Utställningen Ed Ruscha – The Mountains visas på Inverleith House, Royal Botanic Garden, Edinburgh. När han ser tillbaka på sina 40 år som konstnär säger han: ”Jag inser att jag gör samma saker i dag som när jag var 18 […] Jag reagerar fortfarande på det omvälvande liv som pågår bland tingen där ute på gatan: bilkulturen, den amerikanska livsstilen, skyltar med ord, typografi. Allt detta upptar fortfarande mina tankar.”7

2003
Den första delen av en catalogue raisonné i åtta volymer publiceras gemensamt av Gagosian Gallery och Steidl förlag.

2004
Whitney Museum of American Art, New York, organiserar Cotton Puffs, Q-Tips[R], Smoke and Mirrors: The Drawings of Ed Ruscha och en mindre turnerande utställning, Ed Ruscha and Photography. Utses till hedersmedlem av Royal Academy of Arts, London.

2005
Representerar USA på Venedigbiennalen med serien Course of Empire i tio delar.
Affischnamn vid Royal Academy of Arts 237:e sommarutställning.
Publicerar Then & Now, hans första fotobaserade konstnärsbok sedan 1978.

2009
I samband med en renovering av Vita husets allmänna delar lånar Barack och Michelle Obama Ruschas I Think I’ll… från 1983 av National Gallery of Art i Washington.

Publicerar Jack Kerouac: On the Road. En stor artist’s book som är producerad av Steidl och Gagosian gallery, där Ruscha har flöjt Jack Kerouac ”On the road” och fotograferat platserna i boken.

Fotnoter

1 Ed Ruscha, citerad i Kristine Mc Kenna, ”The Sentimental Musical Tastes of Ed Ruscha”, Los Angeles Times, 19 juni 1988, Alexandra Schwartz (red.), Ed Ruscha: Leave Any Information at the Signal. Writings, Interviews, Bits, Pages, MIT Press: Cambridge, Mass. 2002, s. 272.

2 Ed Ruscha, citerad i Siri Engberg och Clive Phillpot, Ed Ruscha. Editions 1959–1999 (utst.kat.), Walker Art Center: Minneapolis 1999.

3 Ed Ruscha, citerad i Paul Karlstrom, ”Interview with Edward Ruscha in His Western Avenue, Hollywood Studio”, California Oral History Project, Archives of American Art, Smithsonian Institution, 1980–81, Schwartz, a.a., s. 111.

4 Ed Ruscha, citerad i Barbara Isenberg, ”Conversation with Edward Ruscha”, B. Isenberg, State of the Arts. California Artists Talk about Their Work, William Morrow, Harper Collins: New York 2000, s. 197.

5 Ed Ruscha, utdrag ur ljudupptagning för MoMA2000. Open Ends (1960–2000), The Museum of Modern Art: New York 2000.

6 Ed Ruscha, citerad i David Bourdon, ”Ruscha as Publisher [or All Booked Up]”, Art News, vol. 71, april 1972, Schwartz, a.a., s. 40.

7 Ed Ruscha, citerad i Elizabeth Mahoney, ”Top of the Pops”, The Guardian, 14 augusti 2001.

Litteraturtips

they called her styrene, Ed Ruscha
Then and Now: Ed Ruscha Hollywood Boulevard 1973-2004, Ed Ruscha
Ed Ruscha: Catalogue Raisonné of Paintings vol. 1-4
Tate Ed Ruscha
Ed Ruscha: Photographer, Ed Ruscha
Cotton Puffs The Drawings of Ed Ruscha
Ed Ruscha’s Los Angeles, Alexandra Schwartz
Leave Any Information at the Signal, Writings, Interviews, Bits, Pages , Ed Ruscha

Mer om utställningen