Rosemarie Trockel

Den tyska konstnären Rosemarie Trockel (f.1952) arbetar i flera olika medier såsom måleri, skulptur, installationer och teckningar. Från slutet av 1980-talet började rörliga bilder och video spela en allt större roll i hennes produktion.

Zum Beispiel Balthasar, 6 Jahre, 1996 Video, 9.15 min. Musik: Christoph John
Det börjar med en pojke som skrattar. I slow motion följer kameran den lille pojken och en flicka i sällskap med två hundar på vandring genom ett vackert sommarlandskap. Pojken är utklädd till vuxen man, i gammaldags mörk kostym med vit skjorta och hatt. Han bär en resväska. Flickan går vid hans sida. Det unga paret torkar varandras tårar. Kanske handlar det om ett avsked. Pojken är på vandring – skall han ut i stora världen? När paret stannar till i det paradisiska landskapet ser de en rovfågel med ett byte i klorna, som kretsar högt uppe i luften. Är det ett varsel om livets mörka sidor?

Vägen leder till en liten by där de båda går in i ett kapell. Pojken börjar ringa i klockan som hänger framför korset; plötslig blir han barn igen och klänger i klockans rep. Bilden skiftar och vi ser honom i skolans gymnastiksal även här gungande i ett rep. Han skrattar, som i filmens början. Där han gungar i repet under skolans idrottstimme drömmar han kanske om hur livet ska bli när han blir stor? Som i de flesta av Trockels filmer spelar musiken en central roll. Zum Beispiel Balthasar, 6 Jahre är en vacker och vemodig parabel över livet och våra drömmar.

Mr. Sun, 1999 Video, 3,13 min.

I mitten av 1980-talet inledde Rosemarie Trockel sina undersökningar av konstnärliga och samhälleliga samband betraktade ur kvinnligt perspektiv. Arbetet med spisen som tema inleddes senare under 1980-talet med tredimensionella golvskulpturer i form av spisar. Från 1991 dök hängande spisbilder upp med veritabla spisplattor infällda i emaljerade plåtar. Från spisen till erotiken är steget inte långt hos Trockel, åtminstone inte i Mr. Sun.

Brigitte Bardot sjunger förföriskt sången med samma namn, där solen (ett ord i maskulinum på franska) blir en metafor för den manliga erotiken; den hetta sångerskan vill förtäras av. Samtidigt förs kameran i mjuka erotiska, smekande rörelser fram och åter över en elektrisk köksspis för barn av märket ”Heiliger” (Helgon) från 1950-talet. Man smeker väl inte ett helgon, åtminstone inte offentligt! Här bryter kvinnan ett tabu, och medan Bardot sjunger om sin längtan efter att få känna ”hans” värme, tränger kamerans blick in i den mörka ugnen. Konstnärens kvinnliga blick låter spisen (ett ord i maskulinum på tyska) bli till en metafor för den heta erotiska manligheten.

Här är det inte kvinnan som är objekt för manliga fantasier, utan mannen som på ett humoristiskt/ironiskt sätt blir ett erotiskt objekt för kvinnlig längtan. Men vad som utnämns till kvinnligt eller manligt är inte alltid permanent i Trockels verk. I ett annat videoverk – Mohn gegen Strom – blir spisen till en kvinna: Frau Herdhitze (Fru Ugnshetta).

Iris Müller-Westermann, intendent