Keren Cytter, Fyra årstider, 2008 © Keren Cytter Pilar Corrias Gallery

Filmer i utställningen

1. Fyra årstider (2009)

Filmen inleds med dramatisk musik av Ferrante & Teicher från en snurrande skivspelare. En ung kvinna, en granne, kommer in i lägenheten för att klaga på den höga musiken. Hon möter en naken man i badkaret – han tror sig känna henne men tycks blanda ihop henne med någon: – Stella! ropar han, som i Tennessee Williams Linje Lusta. En berättarröst beskriver tomma byggnader som i sammanhanget får en metaforisk karaktär. Förvirringen tilltar. Lucy tycks bli Stella och hon berättar om hur hon slogs ihjäl. Men mannen i badkaret tycks också vara mördad, blodet droppar nedför armen. I lägenheten står en julgran. Det snöar inomhus. Skivspelaren fattar plötsligt eld, granen fattar eld. Rök, eld, blod och snö har givit filmens dess titel.

2. Någonting har hänt (2007)

Keren Cytter, Något har hänt

Keren Cytter
Något har hänt, 2007
© Keren Cytter

Filmens historia kretsar kring en konflikt i en avskalad lägenhetsmiljö. Spänningen byggs upp genom att de två rollfigurerna, en man och en kvinna, lakoniskt upprepar sina repliker i ett underligt och godtyckligt samtal. Filmen börjar med en monolog som mannen framför och slutar med en monolog av kvinnan. Möts någonsin deras utsagor? Finns det överhuvudtaget utrymme för en dialog? Flödet av tal, meningar och enstaka ord fyller verket med sin närvaro, liksom bildvinklingarna som förändras i en rastlös, men betydelsefull rytm. Filmen aktualiserar ämnen som språk, repetition och ordens makt, men också våld inom hemmets domän.

3. Der Spiegel (2007)

Keren Cytter, Der Spiegel

Keren Cytter
Der Spigel, 2008
© Keren Cytter/Pilar Corrias Gallery

Der Spiegel utspelar sig i en lägenhet. Huvudpersonen är en kvinna i fyrtioårsåldern som fastnat i en kärlekstriangel av icke-ömsesidig kärlek. Från sidan av reflekterar en kör bestående av tre kvinnor över filmens huvudfrågor och vänder sig till betraktaren. Kvinnan i Cytters film är en anspelning på John Cassavetes långfilm Premiärkvällen (1977) i vilken Gena Rowlands porträtterar en filmstjärna som på ett liknande sätt fruktar åldrandet. Hon genomgår en personlig kris och dukar under av alkohol och hallucinationer. Genom att liksom Cassavetes i sin film använda handkamera, strävar Keren Cytter efter att skapa en för tittaren realistisk varseblivning.

4. På spaning efter bröder (2008)
7. Kraft ur det förflutna (2008)

På spaning efter bröder

Keren Cytter
På spaning efter bröder, 2008
© Keren Cytter/Pilar Corrias Gallery
Digital video, färg/colour, stereo 16:56 min

Keren Cytter - Kraft ur det förflutna

Keren Cytter
Kraft från det förflutna, 2008
© Keren Cytter/Pilar Corrias Gallery
Digital video, färg/colour, stereo 21:27 min

Det är lätt att blanda ihop dessa två filmer. De har samma skådespelare och är filmade i samma miljö men med olika manus. Med inspiration från Pier Paolo Pasolini och Federico Fellini utforskar filmerna bilden av Italien så som den framställdes av dessa regissörer. Moraliska och religiösa frågor diskuteras. Genom rollfigurerna krockar det romantiska och det realistiska. Professorn som högt läser poesi blir utskälld av en man som försöker ta en lur i gräset.

5. Repulsion (2005)

Repulsion, som grundar sig på Roman Polanskis film med samma namn, består av tre scenarion som visas samtidigt. Verket kretsar kring teman som alienation, klaustrofobi, paranoia och avsky, som förmedlas genom rollen av en ung kvinna som så småningom förlorar sin verklighetsuppfattning. Spänningen är kännbar och stämningen olycksbådande redan från första början. Cytter leker med sina rollfigurer och sammanblandar roller av offret, mördaren och vittnet med att presentera tre olika avslutningar. Det som intresserar Cytter mest är inte en logisk och helgjuten intrig, utan snarare de godtyckliga fast ändå bestämda handlingar och gester hennes rollfigurer framför.

6. Drömsnack (2005)

Dreamtalk kretsar kring förhållandet mellan ett par och deras »bästa fula kompis« Mark – en kärlekstriangel där ingen till sist står som vinnare. Mark är kär i sin kompis flickvän Jen, men hon är bara intresserad av sin »perfekte« pojkvän. Hennes pojkvän har däremot bara ögon för Sandra, en av personerna i en dokusåpa på teve, och nonchalerar Jen. Handlingen påminner om ett såpaavsnitt som utspelar sig i ett vanligt hemmakök. Därutöver står deras historia i växelförhållande till handlingen i teveprogrammet, som tar upp samma dilemma. Filmen är späckad med dialogscener, men i och med att berättelsen framförs av flera olika röster och replikerna mässas fram, som om de reciterades, skapas en känsla av avstånd mellan personerna och tittaren lämnas i ovisshet om vad som är verkligt tal och vad som är skådespelarnas tankar.

8. Utan titel (2009)

Keren Cytter, Untitled

Keren Cytter
Utan titel, 2009
© Keren Cytter
Digital video, färg/colour, stereo 14:22 min

Filmen Untitled (2009) är ett av Keren Cytters senaste verk och gjordes till 2009 års Venedigbiennal. Den utgår från den sanna historien om en pojke som på grund av svartsjuka sköt sin fars älskarinna till döds. Filmens syfte är dock inte enbart att berätta historien utan den ger snarare betraktaren en möjlighet att varsebli personernas känslor i stunder av sorg, vrede och förtvivlan. Med inspiration från John Cassavetes Premiärkvällen (1977) visar filmen en kvinna som förbereder sig för att gå ut på scen samtidigt som hon konfronteras med sitt eget liv. I den här filmen använder Cytter både oskolade och professionella tyska skådespelare. Den är inspelad i Hebbel am Ufer Theater i Berlin.

9. Les Ruissellements du Diable (2008)
(Djävulens spott)

I den här filmen har Keren Cytter hämtat källmaterialet från Michelangelo Antonionis film, Blow-Up från 1966 och Julio Cortázars novell Las Babas del Diablo. Liksom i Antonionis film, använder också Cytter ett snapshot på ett kärlekspar i en park som utgångspunkt för sin historia, och därefter vänder historien i en annan riktning. Hon lånar några rader ur Cortazárs text till en kort voice-over. De två rollfigurerna, en man och en kvinna, förkroppsligar Cortázars tankelek genom att berätta historien både för sig själva och betraktarna samtidigt som de agerar den. Rinnande vatten är ett återkommer element i filmen liksom cigarettrök och lampor som tänds och släcks, kanske metaforer för förskjutning av tillstånd och identitet?

10. New Age (2007)

Regissörens beskrivning: »Jag har försökt skapa en film som ska återge sinnets ständiga flackande. Jag gjorde det genom att växla personer och narrativ och låta dem alternera mellan olika platser medan skådespelarna och scenariot samtidigt uppträder som om allt är ›som vanligt‹.

Filmen kretsar kring ungdomens identitetskriser (och i synnerhet Daphnes självuppfattning), något som återges genom att Daphne och Roos spelas av olika skådespelare i de olika scenerna. Det som filmens personer råkar ut för påverkar dem med samma känslomässiga kraft som om de hade sett det på teve eller hittat det på nätet. Den känslomässiga och psykologiska värld filmen konstruerar är i det avseendet medveten om sig själv som artefakt, som en filmisk berättelse.«

Filmen New Age visas i Biografen tisdag-fredag 6 juli – 13 augusti kl 11–18
Lördagar/söndagar 8 maj – 15 augusti kl 11– 18
Filmen är 75 min lång och startar kl 11, 12.15, 13.30, 14.45, 16

Mer om utställningen