En annan sorts tidning
Till det yttre skulle regina kunna vara ännu ett i raden av magasin som vill diktera unga kvinnors skönhetsideal och livsstil. Välbekanta ämnen som mode, recept och relationer är prydligt förpackade i läcker formgivning med den sedvanliga omslagsflickan på plats. Men där magasin som Vecko Revyn, Elle eller Marie Claire konstruerar bilden av det sköna livet så presenterar regina helt andra aspekter av tillvaron. Chefredaktör är den tyska konstnären Regina Möller, utgivare är Moderna Museet Projekt.
Magasinet regina är vid första anblicken förvillande lik de tidningar som gör anspråk på att vara alla unga kvinnors bästa väninna. Men tittar man närmare så är det helt andra saker som döljer sig bakom innehållsförteckningen. Temat ”Partnership” handlar varken om hur man ger förhållandet ny spänning eller väcker en mans intresse, utan om arbetet med HIV-smittade kvinnors nätverk, Kvinnocirkeln Sverige, och deras informations- och stödverksamhet. Rubriken ”Fashion” avhandlar inte dagens trender utan den politiska och sociala ambitionen bakom sextiotalets kläder av märket Mah Jong. På så sätt behandlas även övriga teman som veckotidningsvana läsare först trodde sig veta vad de skulle innehålla.
Regina är ett pågående projekt som använder olika konstinstitutioner som produktionsplats men där distribution, sammanhang och publik finns på helt andra ställen. Utgåvan regina in Sweden har Moderna Museet som bas men Presstop som distributör. Regina in Sweden tar avstamp i svenska kvinnors tillvaro och speglar betydelsen av feministiska landvinningar och engagemang i vårt samhälle.
Det som karaktäriserar regina, liksom konstnären Regina Möllers övriga arbete, är att det inte låter sig sorteras in i en viss kategori. Regina kan läsas som en subtil och träffsäker kritik av livsstilstidningar för unga kvinnor samtidigt som konstnären gör ett lustfyllt bruk av genrens format och upplägg. På samma sätt är regina ett exklusivt konstprojekt men även en massproducerad och massdistribuerad produkt. Och sist men inte minst är regina producerad i ett konstsammanhang men presenterar material skulle kunna höra hemma i en entydigt journalistisk eller informativ kanal.
Genom de medvetna glidningarna mellan olika kategorier, tilltal och ämnen lämnar Regina Möller och magasinet regina stor möjlighet för läsaren och konstpubliken att själv välja sitt eget perspektiv. Vid en snabb genombläddring eller noggrant granskande kan var och en plocka ut olika bitar, förändra tyngdpunkten och till och med möblera om i tidningens indelning av teman. På så vis blir det helt uppenbart att nedslagen i unga kvinnors verklighet är långt mer komplicerade än vad rubrikerna i de vanliga livsstilsmagasinen ger sken av – vilket i sin tur säger något om orimligheten i tidningsmakarnas syn på hur den kvinnliga läsekretsen bör leva och vara. Helt logiskt förkastar alltså chefredaktör Möller presentationen av ”the beauty of life” för förmedlandet av ”the mess of life”.
Text: Annika Hansson