Författare & konstnärer

Mohsin Hamid – inledningstalare

När väst inte möter öst

Islamistisk terror, klimatkatastrof och ökande klyftor mellan rika och fattiga. Världen runtomkring oss ter sig full av kriser och hot. Vad har litteraturen för ansvar och möjlighet att hjälpa oss tolka de komplexa skeendena? Moderator: Yukiko Duke.

Mohsin Hamid. Föddes 1971 i Pakistan, men växte delvis upp i USA. Efter att ha jobbat som managementkonsult i New York bor Hamid idag åter i Pakistan. Han debuterade med den experimentella romanen Nattsvärmare (2000) och nådde ut stort med Den ovillige fundamentalisten (2007). I den gestaltar han en pakistansk man i USA som efter terrorattentaten 11 september 2001 återvänder till Pakistan och blir vad som kan ses som en fundamentalist. Det är där, mellan öst och väst, som Mohsin Hamids drabbande texter ofta utspelar sig. Den senaste romanen Exit väst, en ytterst aktuell skildring av migration med inslag av magisk realism, handlar om ett ungt nyförälskat par. De bor i ett land som faller samman och får höra talas om magiska dörrar ut. Exit väst är översatt av Molle Kanmert Sjölander.

I samarbete med Natur & Kultur.

Auditoriet LÖR kl 11.30–12.15 (engelska)
Läsningsscenen LÖR kl 14.00–14.20 (engelska)
Signering LÖR kl 12.30

Lise Tremblay & Julia Peirone & Ida Linde

Hur nära kan man gå?

Lise Tremblay och Julia Peirone porträtterar människor med en särskild sårbarhet, men behåller sina karaktärers integritet genom att hitta rätt distans. De sysslar dessutom båda med fiktion, på olika vis. Vilka möjligheter ger det
 i en tid som är besatt av verkligheten? Moderator: Ida Linde.

Lise Tremblay. Fransk­kanadensisk författare (född 1957) från Québec. Hon introducerades på svenska 2015 med novellsamlingen Hägern, en ordknapp skildring av den kanadensiska glesbygdens karga tillvaro, ett liv präglat av jakt, fiske och drickande, laddade relationer till utsocknes sommargäster och en längtan bort som kanaliseras i våldsam utlevelse, tyst borttynande – eller flyttlass. Årets roman Huset på Saint Pauls väg handlar om exilens pris, om återvändande och uppgörelse mellan generationer vid en förälders sjukbädd. Både Hägern och Huset på Saint Pauls väg är översatta av Elin Svahn.

Julia Peirone. Konstnär utbildad vid Fotohögskolan i Göteborg och på Konstfack i Stockholm. Peirone (född 1973) är mest känd för sina fotografier av tonårsflickor som visar en kaxig hållning samtidigt som de uttrycker en tydlig sårbarhet som tränger fram under ytan av viljan att visa sig vuxna. Några av Julias Peirones fotografiska verk ingår i Moderna Museets samling och visas i utställningen Golden Sunset. Utställningen har hämtat sitt namn från en av Peirones fotografier som är tagen ur en serie där alla verken bär namn efter olika cocktails. Hennes bibliografi består av Waiting for red pigtails, Blind smek min kind (2002) och More than violet (2012).

Ida Linde. Romanförfattare, översättare och dramatiker. Linde (född 1980) debuterade 2006 med Maskinflickans testamente, en prosalyrisk berättelse om en ung flicka som förlorat allt utom sitt mod, sin ilska och sin fräckhet. Sitt stora genombrott fick hon 2014 med den svarta, hårdkokta thrillern Norrut åker man för att dö om Sara och Benjamin, ett ungt par som reser genom norra Sverige och lämnar död och förödelse i sina spår. Men framförallt är det en roman om Västerbotten som plats och om hur arv och miljö påverkar oss.

I samarbete med Ramús, AIEQ och Kanadas ambassad.

Auditoriet
LÖR kl 12.45–13.30 (franska/svenska)
Läsningsscenen
LÖR kl 15.30–15.50 Tremblay (franska/svenska)
LÖR kl 11.30–11.50 Linde (svenska)
Signering
LÖR kl 13.40 Tremblay, Peirone, Linde
LÖR kl 13.40 + 16.30 Linde
Zon
LÖR kl 12–12.20 Tremblay (franska)

Julian Barnes & Daniel Harding & Ann-Sofi Noring

Programändring: Daniel Harding utgår. 

Gränser för yttrandefrihet

Hur fortgår skapande i länder med förtryck – och i demokratier? Hur förstå historien utifrån det vi upplever idag och hur tolkas och omtolkas musik och konst från en tid till en annan? Moderator: Ann­Sofi Noring.

Julian Barnes. Brittisk romanförfattare och essäist (född 1946) som gärna rör sig mellan fack­ och skönlitteratur. Det internationella genombrottet kom 1984 med Flauberts papegoja, en lärd och underhållande hybrid mellan roman, biografi och litteraturhistorisk deckare. För den psykologiska deckaren Känslan av ett slut (2011) fick han Man Bookerpriset. Barnes senaste roman på svenska, Tidens larm, är en poetisk och drabbande berättelse om kompositören Dimitrij Sjostakovitjs kamp för att överleva med den konstnärliga integriteten i behåll i Stalins Sovjet. Känslan av ett slut är översatt av Mats Hörmark.

Daniel Harding. En av de mest efterfrågade dirigenterna i sin generation (född 1975) med hela världen som sitt arbetsfält. I år har han inlett höstsäsongen som chefsdirigent för Orchestre de Paris. 2017 firar han sitt 10­årsjubileum som chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. Under tiden i Stockholm har han gjort många framgångsrika konserter, turnéer och inspelningar, samt under 2014/15 ansvarat för programserien Interplay där han bjöd in konstnärer, filosofer och vetenskapsmän att interagera med symfoniorkestern. Harding är också flitigt anlitad som operadirigent, särskilt vid La Scala i Milano.

Ann-Sofi Noring. Vice museichef för Moderna Museet.

I samarbete med Forum.

Auditoriet LÖR kl 14.00–14.45 (engelska)
Signering LÖR kl 15.00 Barnes
Läsningsscenen SÖN kl 12.30–12.50 Barnes (engelska) Inställt!

Johannes Anyuru & Ida Linde

Hur formar sig skrivandets frågor?

Hur förändrar sig det som känns angeläget att skriva om under ett författarskap? Hur flätas skrivandets frågor ihop med världen och livets omständigheter? Vilka möjligheter att beskriva verkligheten finns i fiktionen?

Johannes Anyuru. Poet, romanförfattare och dramatiker (född 1979). Anyuru debuterade 2003 med diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya, där han låter Homeros Iliaden bli klangbotten för en skildring av betongförortens verklighet. Hans akajer är rotlösa ungdomar på drift, unga krigare med vreden brusande i ådrorna. Sitt stora internationella genombrott fick Anyuru med En storm kom från paradiset (2012), där han skildrar sin fars, den ugandiske pilotens, liv. På vägen från en by i Uganda till exilen i Göteborg går faderns drömmar i kras i ett kylslaget Sverige som inte förmår förstå fadern.

Ida Linde. Romanförfattare, översättare och dramatiker. Linde (född 1980) debuterade 2006 med Maskinflickans testamente, en prosalyrisk berättelse om en ung flicka som förlorat allt utom sitt mod, sin ilska och sin fräckhet. Sitt stora genombrott fick hon 2014 med den svarta, hårdkokta thrillern Norrut åker man för att dö om Sara och Benjamin, ett ungt par som reser genom norra Sverige och lämnar död och förödelse i sina spår. Men framförallt är det en roman om Västerbotten som plats och om hur arv och miljö påverkar oss.

I samarbete med Norstedts.

Auditoriet
LÖR kl 15.15–16.15 Anyuru & Linde (svenska)
LÖR kl 12.45–13.30 Tremblay & Peirone & Linde (franska/svenska)
Signering
LÖR kl 16.30 Anyuru & Linde
LÖR kl 13.40+16.30 Linde
Läsningsscenen
LÖR kl 12.30–12.50 Anyuru (svenska)
LÖR kl 11.30–11.50 Linde (svenska)

Hito Steyerl & Daniel Birnbaum

Teknologins effekt på konst och människor

En filosofiskt inriktad bildkonstnär med text som ett av sina medier och museets överintendent ställer sig frågor om hur teknologiska innovationer påverkar idéer om vad det är att skapa och vara människa idag.

Hito Steyerl. Konst­ och dokumentärfilmare som också gör performanceföreläsningar. Hon är även essäist och skriver bland annat om 
den digitala bildkulturen. Steyerl (född 1966) medverkar i utställningen Manipulera världen – Aktivera Öyvind Fahlström med den stora rumsinstallationen Factory of the Sun (2015) och i utställningskatalogen med texten Spel, varför det?. Hon utbildade sig till filmare och dokumentärfilmsregissör i Japan och inom dokumentärfilmregi i Tyskland. Hon disputerade inom filosofi på Konstakademin i Wien och är sedan 2010 professor i mediekonst på Universität der Künste i Berlin. År 2007 deltog hon på documenta 12 i Kassel. År 2013 och 2015 medverkade hon på Venedigbiennalen.

Daniel Birnbaum. Överintendent på Moderna Museet. Daniel Birnbaum (född 1963) var mellan åren 2001–2010 rektor för, och professor vid, Städelschule Staatliche Hochschule i Frankfurt, Tyskland. Daniel Birnbaum är fil. dr. i filosofi och har varit en internationellt verksam kritiker, bland annat i tidskriften Artforum. Han har också tidigare varit konstkritiker i Dagens Nyheter, direktör för Iaspis, International Artists Studio Program in Sweden, samt curator och ansvarig för ett flertal större internationella utställningar och biennaler, bland annat som konstnärlig ledare för Venedigbiennalen 2009.

I utställningen (foajén) Manipulera världen – Aktivera Öyvind Fahlström
LÖR kl 15.00–15.45 (engelska)
Signering
LÖR kl 16.00 Steyerl Inställt!

Hakan Günday & Cecilia Uddén

Priset för vår mänsklighet

Vad får människor att utföra monstruösa handlingar? När är vi beredda att överskrida gränsen för vad som är moraliskt försvarbart? Vad kostar vår godhet och humanism?

Hakan Günday. Turkisk författare och dramatiker (född 1976) som har publicerat ett antal kontroversiella romaner i sitt hemland. Med romanen Mer har han fått sitt stora, internationella genombrott. Den berättar 
om flyktingkrisen sedd ur en tonårings ögon. Sedan barnsben har Gaza hjälpt sin far att smuggla desperata människor genom Turkiet till en stad nära det Egeiska havet. Gradvis nöts pojkens mänsklighet ner och han utför ofatt­bart brutala handlingar. Gündays Mer är en smärtsam och politiskt laddad roman om hur människan förvandlas till varg. Mer är översatt till svenska av Mats Andersson.

Cecilia Uddén. Flerfaldigt prisbelönt utrikeskorrespondent (född 1960), främst verksam i Sveriges Radio. I tjugo år har denna detaljernas mästare med sitt brinnande engagemang och målande språk gjort komplicerade, politiska skeenden möjliga att förstå för svenskarna. Skickligt har hon vävt samman detaljer från vardagsliv i olika länder med internationell storpolitik. Genom henne har svenska radiolyssnare fått träffa den judiske slaktaren i Teheran och skräddaren i Gaza, människor vars livsvillkor dikteras av politiker långt bort från deras kvarter.

I samarbete med Albert Bonniers Förlag.

Auditoriet SÖN kl 11.30–12.15 Günday & Uddén (engelska)
Signering SÖN kl 12.30 Günday
Läsningsscenen SÖN kl 13.30–13.50 (engelska) Günday

Johanna Adorján & Kjell Westö & Kristoffer Leandoer

Den stora världen och den lilla

Hur speglar sig den stora världen i den lilla? Är det först i familjelivets allra innersta och sköraste väv som historiska skeenden och samhällsomvandlingar blir synliga nog att göras till litteratur? Moderator: Kristoffer Leandoer.

Johanna Adorján. Tyskspråkig författare bosatt i Berlin, född 1971 i Stockholm där hennes föräldrar, båda klassiska musiker, då befann sig. Hon presenterades på svenska med novellsamlingen Mina 500 bästa vänner, ett bitskt porträtt av wannabes och föredettingar i berlinskt kulturliv. Nu kommer hennes första roman, En alldeles särskild kärlek, på svenska: utifrån farföräldrarnas sista dag i livet skildras Europas svartaste stunder via författarens ungerska familjehistoria. Både Mina 500 bästa vänner och En alldeles särskild kärlek är översatta till svenska av Christine Bredenkamp.

Kjell Westö. Finlandssvensk författare
 (född 1961). Han fick sitt breda genombrott 1996 med romanen Drakarna över Helsingfors, som skildrar ett halvt sekels samhällsliv utifrån huvudstaden och dess utveckling. Staden Helsingfors är central i Westös författarskap, liksom människorna i den helsingforska kulturvärld han känner väl. Ett annat tema 
är Finlands såriga 1900-talshistoria, som skildrades närgånget i den flerfaldigt prisbelönta romanen Hägring 38 (2013). I årets roman Den svavelgula himlen återkommer Westös stora teman med en ny svärta.

Kristoffer Leandoer. Poet, romanförfattare, översättare och kritiker, född 1962, med fransk litteratur och fantasy som två specialiteter. Han debuterade 1987 och har sedan dess gett ut ett stort antal diktsamlingar och romaner. Hans senaste bok var den alternativa litteraturhistorien De försvunna böckernas bibliotek.

I samarbete med Norstedts och Albert Bonniers Förlag.

Auditoriet
SÖN kl 12.45–13.30 Adorján & Westö & Leandoer (engelska)
Läsningsscenen
LÖR kl 12.00–12.20 Leandoer (svenska)
LÖR kl 13.00–13.20 Adorján (tyska/svenska)
SÖN kl 14.30–14.50 Westö (svenska)
Signering
SÖN kl 13.40 Adorján & Westö & Leandoer
Zon
SÖN kl 14.00–14.45 Leandoer (svenska)

Petina Gappah & Jason Diakité

Vem är jag?

Hur blir vi de vi är? Hur formas vi som individer av våra minnen och vår historia? Hur mycket påverkar samhällets syn på ras, klass och kön vår egen bild av oss själva? Och hur kan det skrivna ordet hjälpa oss i sökandet efter vår identitet?

Petina Gappah. Zimbabwisk författare född 1971 som etablerade sig med sin prisbelönta första bok, novellsamlingen Sorgesång för Easterly (2009), en brännande mörk elegi över hennes uppväxtland skriven på en enkel, men slagkraftig prosa. I romanen Memorys bok (på svenska 2017) berättar Gappah om den svarta albinokvinnan Memory som sitter i fängelse i Harare. Än en gång återger författaren de omvälvande förändringar som Zimbabwe har genomgått de senaste decennierna. Och återigen gör hon det med en underliggande humor och samtidig kärlek för hemlandet. Efter många år som jurist i Genève bor Petina Gappah just nu i Berlin. Memorys bok är översatt av Helena Hansson.

Jason Diakité. Svensk­amerikansk författare och flerfaldigt prisbelönt hiphop­artist (född 1975), mer känd under sitt artistnamn, Timbuktu. Hans litterära debut, En droppe midnatt (2016) är en djupt personlig skildring av sökandet efter en identitet. När barnet Jason mobbas i skolan för sin hudfärg, föds en skam. En skam som musiken så småningom hjälpte honom att vända till stolthet. När han som vuxen söker sig tillbaka till sina rötter, inser han hur starkt kopplad hans personliga historia är med den afroamerikanska historien i USA. Men också att det finns en svensk svart historia som är värd att berätta.

I samarbete med Albert Bonniers Förlag.

Auditoriet
SÖN kl 14.00–14.45 Gappah & Diakité (engelska)
Läsningsscenen
LÖR kl 16.00–16.20 Gappah (engelska)
SÖN kl 12.00–12.20 Diakité (svenska)
Signering
SÖN kl 15.00 Gappah & Diakité

Auður Ava Ólafsdóttir & Daniel Sjölin

Familjens värkande smärtpunkt

Alla familjer bär på smärtsamma minnen och skamfyllda hemligheter som de försöker glömma. För författare utgör dessa sår en oemotståndlig lockelse. Varför är familjer så intressanta att skriva om? Och varför tröttnar vi aldrig på att läsa om dem?

Auður Ava Ólafsdóttir. Isländsk romanförfattare, poet och dramatiker (född 1958), som vid sidan av sitt författarskap är konsthistoriker knuten till Islands universitet. Ólafsdóttir har haft stora framgångar med sina romaner, där hon med värme och ironisk humor berättar om trassliga mänskliga relationer på dagens Island. Till formen är det intelligenta feelgoodromaner, men de har alla en mörk, allvarlig underton. I år är hon aktuell med två romaner på svenska. Båda romanerna, Den sista kvinnan och Ärr, är översatta av Per Arvid Nordh.

Daniel Sjölin. Föddes 1977 och debuterade 2002 med romanen Oron bror, två år senare kom Personliga pronomen. 2007 skrev han Världens sista roman som följdes av en lång tystnad. Han upphörde att skriva medan han var programledare för Babel i Sveriges Television. Efter sex år återkom han som medförfattare till en serie äventyrsromaner under pseudonymen Michael Mortimer och den hyllade novellen Alla vill bara gå hem.

I samarbete med Weyler förlag och Islands ambassad.

Auditoriet SÖN kl 15.15–16.00 Ólafsdóttir & Sjölin (engelska)
Läsningsscenen LÖR kl 13.30–13.50 Ólafsdóttir (isländska)
Signering SÖN kl 16.10 Ólafsdóttir

Sergej Lebedev & Agneta Pleijel

När imperier störtar samman

Vad händer i imperiernas utkanter, i marginalen dit nyhetsbyråerna aldrig tar sig? Och vad händer efter kolonisatörerna och systembyggarna? Är det kanske då som den verkliga historien skrivs, i periferin?

Sergej Lebedev. Rysk romanförfattare, poet och essäist från Moskva (född 1981), som i sju års tid arbetade på geologiska expeditioner i norra Ryssland och Centralasien, en erfarenhet som präglat den hyllade debutromanen Vid glömskans rand, som översatts till ett tiotal språk och utnämndes till en av 2016 års bästa böcker av Wall Street Journal. Vid glömskans rand utspelar sig i Sibirien bland ruinerna av det sovjetiska fånglägersystemet, Gulag, där före detta fångar och fångvaktare försöker överleva i spillrorna av ett imperium. Vid glömskans rand är översatt till svenska av Nils Håkanson.

Agneta Pleijel. Romanförfattare, dramatiker och poet (född 1940). Hon debuterade som romanförfattare 1987 med den delvis självbiografiska Vindspejare. I flera av sina romaner utgår hon ifrån historiska personers liv, ofta namnkunniga personer ur den egna släkten. Nu är Pleijel aktuell med kritikerhyllade Doften av en man, den andra delen av en självbiografisk romansvit som inleddes med Spådomen. Där följer läsaren författaren från barndomen till vuxenblivandet, men romanerna tecknar också en konturskarp bild av ett samhälle i förändring.

I samarbete med Natur & Kultur.

Auditoriet
SÖN kl 16.30–17.15 Lebedev & Pleijel (engelska)
Biografen
LÖR kl 13.00–13.30 Lebedev & Håkansson (ryska/svenska)
SÖN kl 12.00.12.45 Lebedev & Bärtås (engelska)
Läsningsscenen
LÖR kl 15.00–15.20 Lebedev (ryska/svenska)
SÖN kl 11.30–11.50 Pleijel (svenska)
Signering
SÖN kl 17.30 Lebedev & Pleijel
Zon
LÖR kl 14.00–14.20 Lebdev (ryska)

Sergej Lebedev & Magnus Bärtås

Förtryckets mekanismer

Magnus Bärtås intresserar sig – i både bok­ och bildform – för totalitära stater. Sergej Lebedev har upplevt förtryck på nära håll. Två historieberättare delar sina erfarenheter kring detta ämne utifrån olika konstnärliga uttryckssätt.

Magnus Bärtås. Konstnär, filmare, författare och konstprofessor (född 1962). Han har skrivit flera böcker med musikdramatikern Fredrik Ekman, bland annat Alla monster måste dö – gruppresa till Nordkorea, ett reportage, 2011. Boken har kopplingar till hans prisbelönta videoessä Madame & Little Boy, 2009. Hösten 2017 utkom biografin Bebådaren om Gabriele D’Annunzio som var författare, beryktad dandy, och en omsusad europeisk kulturpersonlighet. D’Annununzios retorik och aktioner lade grunden för en ny politisk ordning – fascismen.

Sergej Lebedev. Rysk romanförfattare, poet och essäist (se ovan Sergej Lebedev & Agneta Pleijel).

Madame & Little Boy, film av Magnus Bärtås

1978 kidnappades den legendariska sydkorean­ ska skådespelerskan Choi EunHee (Madam Choi) av nordkoreanska agenter i Hong Kong. Hon fördes till Pyongyang, precis som hennes före detta make filmregissören Shin Sang Ok. I den här videoessän undersöks de historiska och repetitiva dragen i skådespelerskans liv. Videon tar ställning mot konventionell dokumentär praktik genom sitt experiment med ett ”situerat berättande”, vilket betyder att berättaren är synlig och knuten till en specifik plats.

I samarbete med Natur & Kultur.

Biografen
SÖN kl 11.30–12.00 Madame & Little Boy, 27 min, 2009, film av Magnus Bärtås (engelska)
SÖN kl 12.00–12.45 Lebedev & Bärtås (engelska)
SÖN kl 13.00–13.30 Madame & Little Boy, 27 min, 2009, film av Magnus Bärtås (engelska)
Läsningsscenen
LÖR kl 15.00–15.20 Lebedev (ryska/svenska)
SÖN kl 14.00–14.20 Bärtås (svenska)
Signering
SÖN kl 13.00 Bärtås & Lebedev
SÖN kl 17.30 Lebedev
Zon
LÖR kl 14.00–14.20 Lebedev (ryska)

Konsert med KammarensembleN

Rotorelief suite av Ivo Nilsson

Omgiven av Duchamps konst framför KammarensembleN här en version speciellt för Stockholm Literature. Musiken som allt sedan 2001 har framförts 
i olika tappningar har sin utgångspunkt i kompositören Ivo Nilssons fascination för konstnären Marcel Duchamps Rotoreliefer; ett slags skivor med tryck av spiralmönster, tänkta att ”spelas” på grammofon och i rörelse upplevas som tredimensionella. Mötet med Rotorelieferna fick Ivo Nilsson att undra: Hur skulle de låta?

Det ledde till att han skrev ett stycke för var och en av relieferna. Efter att senare sett filmen Anémic-Cinéma från 1926, där Duchamp, i samarbete med Man Ray, filmar rotorelieferna varvade med spiraler med texter, utvecklade Ivo Nilsson styckena till en suite med talare och ensemble.

I samlingen, sal 1:03
SÖN kl 13.00–13.30 & 15.00–15.30

Leif Elggren & Carl Michael von Hausswolff

Passexpedition Konungarikena Elgaland–Vargaland

Konungarikena Elgaland–Vargaland, KREV, firar 25­-årsjubileum i år. De båda konstnärerna är konungar i sina egna konungariken, men bor och arbetar främst i Stockholm. Under 2017 turnerar de i världen för att fira jubileet och i Pontus Hulténs visningsmagasin pågår en utställning om deras samlade aktiviteter inom KREV.

Under Stockholm Literature gör de en performance på festivalens invigning och upprättar en temporär passexpedition för KREV där pass utfärdas. Missa inte tillfället att bli medborgare av ett land där konstnärlig aktivitet alltid står högst upp på agendan och där döda och levande har samma status.

Auditoriet
FRE kl 19.00
Pontus Hulténs visningsmagasin
SÖN kl 11.00–18.00 Passexpeditionen för Elgaland–Vargaland har öppet under hela söndagen med uppehåll för lunch.

Biljetter

Köp biljetter

Festivalpass helg 300 kr (reducerat pris 250 kr)
Festivalpass lördag 200 kr (reducerat pris 150 kr)
Festivalpass söndag 200 kr (reducerat pris 150 kr)
Platsbiljett i Auditoriet 35 kr
Invigning 100 kr

Reducerat pris för studenter, pensionärer och medlemmar i Moderna Museets Vänner. Studentlegitimation/medlemskort Moderna Museets Vänner uppvisas vid entrén.

För programpunkter i Auditoriet krävs en platsbiljett. Platsbiljetten är giltig tillsammans med festivalpass.

För poesivandringarna behöver du ett helg- eller dagspass.

Läsningscenen, Zon och Biografen har fri entré.

Biljetter kan köpas här på webbplatsen. Från 17 oktober 2017 går det även att köpa biljetter i museets kassor.

Köp biljetter
Hela festivalprogrammet

Stöd festivalen

Om du vill stödja festivalen tar vi med stor tacksamhet emot stora som små donationer. Märk insättningen ”Stöd till Stockholm Literature”. BG 115-7957