Anna Riwkin

Nu återinviger museet byggnaden med den största presentationen någonsin av en av sin tids mest framstående yrkesfotografer. Det finns knappast någon annan fotograf som så ihärdigt följt tidens kulturpersonligheter och historiska skeden och samtidigt så konsekvent fångat tidsandan.

Genom sin vidsträckta bekantskapskrets hade den ryskfödda Anna Riwkin tidvis täta kontakter med dåtidens svenska och europeiska kulturella elit ur den yngre generationen. Till umgänget hörde inte minst kretsen kring författarsammanslutningarna Spektrum och Clarté och det var Anna Riwkin som tog det berömda fotografiet 1939 av den fjärrblickande poeten Karin Boye. Småningom började Anna Riwkin även att fotografera dansare och som dansfotograf blev Anna Riwkin snabbt erkänd.

Fotografuppdragen förde henne till Europa där hon fortsatte att fotografera dansare och kulturpersoner. I Paris tog hon 1933 bilder av de då redan berömda surrealisterna Man Ray, Salvador Dalí och Max Ernst.

Andra personer, betydelsefulla i och efter sin tid, som Anna Riwkin arbetade med var sexualupplysaren Elise Ottesen Jensen och författaren Astrid Lindgren, den senare med vilken hon gjorde ett antal böcker för barn om barn från olika delar av världen. Anna Riwkin tog bilderna och Astrid Lindgren skrev texten. När kriget bröt ut 1939 och de ekonomiska tiderna blev kärvare för ateljéerna börja Anna Riwkin att arbeta mer som reportagefotograf, till att börja med för tidningarna Se och Vi.

Bland sina mångtaliga reportageresor över hela världen bör resorna till Norrland och Lappland ha varit de mest betydelsefulla för hennes karriär. Med sin kamera skildrade hon i sina foton samernas liv, vilket var första gången fotografier berättade om livet i nordligaste Sverige. Reportagen om sameflickan Elle-Kari publicerades först i Vi och utkom 1942 som bok som senare översattes till nio språk. Författare var Elly Jannes.

Fotografi som medium utövar en magisk dragningskraft på det mänskliga seendet och museets utställningar av framstående fotografer har alltid lockat en stor intresserade publik. Det är därför roligt att kunna återöppna museet med Anna Riwkin ganska oupptäckta och innehållsrika livsverk.