Målning, en man ligger omgiven av vänner med lidande uttryck på läpparna

Nils Dardel, Den döende dandyn, 1918 Foto: Prallan Allsten / Moderna Museet

Samlingen

Vad är Moderna Museets samling? Ett utomordentligt sätt att resa i tiden, konsten och idéerna. Här hittar du modern och samtida, svensk och internationell konst i samlingen som är en av Europas främsta.

I Moderna Museets nya samlingspresentation visas konstverk från samlingen i skiftande tematiska utställningar. På så sätt får du över tid möta fler verk ur Moderna Museets samling som är en av Europas främsta av modern och samtida konst. Tillsammans gör utställningarna djupdykningar i olika berättelser ur konsthistorien och ersätter det tidigare kronologiska formatet.

Vill du veta om ett specifikt verk visas just nu? Besök Sök i Samlingen och sök på konstnären eller verket där. 

Visningsmagasinet

I Visningsmagasinet kan du beställa fram visningsskärmar fyllda med konstverk ur Moderna Museets samling. Med hjälp av en museivärd kan du välja skärm och se den förflyttas från tak till golv.

Foto på en person som står framför en av Visningsmagasinets skärmar, skärmen visar målningar av konstnären Edvard Munch
Visningsmagasinet Foto: Dustin Montazer/Moderna Museet

Video om verk i samlingen

Följ med bakom kulisserna på Moderna Museet! Museets konservatorer bjuder på oväntade utmaningar bland skulpturer, magasin och röntgenplåtar. Hur fraktar man en uppstoppad get över halva jordklotet? Kan man restaurera en 50 år gammal väderbiten tapet? Vilket konstverk är så pass provocerande att någon har kastat det i vattnet?

Läs mer om vad konservatorerna gör: Konservering

Samlingen vidgas och fördjupas hela tiden

Museets signum har sedan starten 1958 varit närheten till konstnärerna – till exempel signerade Marcel Duchamp flera av sina verk i Stockholm mot slutet av sitt liv och Andy Warhol hade sin första separata museiutställning i Europa på museet i Stockholm 1968.

Genom riktade insamlingsinitiativ har museet lyckats vidga och fördjupa samlingen på olika sätt. Redan 1963 organiserades Önskemuseet som i ett slag förvandlade museet till en ledande konstinstitution i Europa – staten sköt till 5 miljoner och ikoniska verk av Giacomo Balla, Francis Picabia, Kurt Schwitters, Giorgio de Chririco och många fler kunde införlivas. Ett par decennier sedan upprepades manövern men med fokus inställt enbart på kvinnliga konstnärskap – verk av Louise Bourgeouis, Dorothea Tanning, Judy Chicago, Susan Hiller med flera kunde då förvärvas.

Moderna Museets samling omfattar idag ca 6000 målningar, skulpturer och installationer, ca 25 000 akvareller, teckningar och grafiska blad, ca 400 konstvideor och filmer samt ca 100 000 fotografier (från fotografiets födelse till idag). Den svenska och nordiska delen av samlingen har en självklar tyngd, eftersom museet här axlar ansvaret som det centrala museet för 1900- och 2000-talets svenska konst. Öyvind Fahlström, Vera Nilsson, Siri Derkert, Dick Bengtsson och många fler svenska konstnärskap har sin rikaste representation just på Moderna Museet.

En stor konstsamling är den bäst tänkbara utgångspunkten för visuella och intellektuella experiment. Moderna Museet som är ett öppet och levande museum skriver om standardberättelsen om modernismen genom ett antal genomgripande och kontinuerliga omhängningar. Till detta bidrar att museet numera finns på två platser, i Stockholm och sedan 2009 också i Malmö där flera nyskapande snitt ur samlingen visats sedan öppningen. Några av de numer ikoniska verken som Henri Matisses Marockanskt landskap (Akantus), Robert Rauchenbergs Monogram eller Eva Hesses skulptur Utan titel finns nästan alltid tillgängliga, men om du inför ett besök på museet säkert vill veta vad som visas kan du söka i vår databas Sök i samlingen.

Internationell konst

Moderna museets internationella samling av måleri, skulptur och installationer har successivt vuxit fram genom inköp och generösa donationer, från 1900-talets början till idag. Önskemuseet och det andra önskemuseet (en satsning på kvinnliga konstnärskap) har bidragit till att flytta fram museets position bland de ledande konstmuseerna. Till detta kan fogas den donation som gjordes i samband med utställningen New York Collection 1973, då ett trettiotal amerikanska verk av bland annat Ellsworth Kelly, Claes Oldenburg och Lee Bontecou i ett slag förändrade ett tidigare mycket franskorienterat museum till ett mecka också för den amerikanska popkonsten.

Det tidiga 1900-talet dominerades annars av Paris vilket speglas i en remarkabel kollektion av kubism, dada och surrealism med konstnärer som Georges Braque, Juan Gris, Francis Picabia och René Magritte. Donationer av enskilda kulturpersonligheter som Rolf de Maré och Gerard Bonnier har här varit helt avgörande och gjort att museet därutöver äger verk av Juan Miró, Constantin Brancusi, Yves Klein med flera. Nyckelverk av dessa och andra konstnärer är ofta på utlån till viktiga utställningar världen runt.

Det ryska avantgardet intar en särskild position på museet. Alexandra Ekster, Vladimir Tatlin, Kazimir Malevitj och Alexandr Rodtjenko är några av de konstnärer som här finns representerade. Inom det tyska språkområdet finns ett spann från Ernst Ludwig Kirchners viktigaste modellporträtt och en hel serie av Paul Klees teckenartade målningar till Gerhard Richters berömda Bach-svit och Rosemarie Trockels mångfacetterade objekt.

Geografi är som urvalskriterium inte någon god utgångspunkt för förvärv av konst, även om man under förra århundradet gärna har kategoriserat samlingar efter nationell tillhörighet. I en tid då man inte längre kan tala om ett dominerande centrum för konsten är det självklart för Moderna Museet att granska den egna historien i ljuset av ny kunskap i en globaliserad värld. Viktiga förvärv har därför gjorts under senare tid av konstnärer som Doris Salcedo, Yinka Shonibare, Mona Hatoum, Ai WeiWei med flera. Den internationella kartan ritas om från Paris och New York till att successivt omfatta hela världen.

Svensk och nordisk konst

Den svenska delen av Moderna Museet samling uppgår idag till ca 4 000 verk och den nordiska till ca 400 verk. Moderna Museet har världens främsta samling av konst från vår region, unik både till bredd och djup. Här finns de mest berömda verken av folkkära konstnärer som Ivan Aguéli, Vera Nilsson, Sven X-et Erixson, Nils Dardel, Siri Derkert och Sigrid Hjertén såväl som den främsta samlingen av Öyvind Fahlström och nyckelverk av viktiga konstnärer som Björn Lövin och Marie-Louise Ekman.

Resurserna till förvärv av svensk-nordisk konst har varierat. Under 1900-talets första hälft fanns särskilda medel avsatta till ”inlösen av svenska konstnärers arbeten”. Andra verk har tillfallit museet genom särskilda kulturpolitiska åtaganden, till exempel Konstnärshjälpen som 1922–26 köpte konst via överskottsmedel från en lotteriverksamhet och stora donationer. En särskilt betydelsefull gåva var den samling skandinavisk konst på 150 verk som 1958 gavs till museet av Föreningen för nutida konst, numera Klubb Moderna (Moderna Museets Vänner).

Idag utökas museets samlingar av nordisk konst på en rad olika sätt. Dels sker inköp av samtidskonst från gallerier och direkt från konstnärerna. Dels pågår ett kontinuerligt arbete med att nyansera bilden av den svenska konstens historia, bland annat genom förvärv av kvinnliga svenska konstnärer i den äldre delen av samlingen.

Svenska förvärv 2021

2021 tilldelades Moderna Museet 25 miljoner kronor extra av regeringen för inköp av konst för att stödja det svenska konstlivet under Coronapandemin. Moderna Museet gav satsningen namnet ”Svenska förvärv 2021”. Projektet resulterade i att museet förvärvade 373 verk, gjorda mellan 1962–2021, av sammanlagt 169 konstnärer från 27 till 91 år, verksamma både i och utanför Sverige, samt i Sápmi. Urvalet redovisades i två utställningar, ”Inblickar” och ”Tändstickor”, under 2022.

Rörlig bild

Moderna Museets samling av rörlig bild innehåller ca 400 verk, främst i form av film och video. Flertalet av dessa verk har förvärvats efter 1980, då filmserien ”The Pleasure Dome” med amerikansk experimentfilm från åren 1939–1979 visades på museet. Filmaren Jonas Mekas samarbetade med Claes Söderquist kring urvalet, och i anslutning till programmet köptes verk in av inflytelserika avantgardefilmare som Stan Brakhage, Robert Breer och Owen Land.

Men från första början av museets historia visades film, som en viktig del i att etablera det nya och gränsöverskridande Moderna Museet på Skeppsholmen. Redan 1955 hade Pontus Hultén startat en förening för experimentfilm på Eriksbergsbiografen, och de 500 medlemmarna knöts till Moderna Museet när han blev museidirektör. Efter öppningsutställningen med Pablo Picassos Guernica i excersishuset 1958 anordnades avantgarde-filmfestivalen ”Apropå Eggeling”, utifrån Viking Eggelings ”Diagonalsymfoni” (1922) som räknas till konstfilmens klassiker.

Andra viktiga händelser var utställningarna Rörelse i Konsten (1961), Niki de Saint Phalles och Jean Tinguelys Hon (1966) och Andy Warhol (1968), vilka införlivade film av olika slag i utställningskoncepten. Det tidiga intresset för och satsningen på film utvecklades inte minst ur Pontus Hulténs vänskap med den New York-baserade Billy Klüver. Idag förvärvas både äldre och samtida verk för att utvidga samlingen utöver dess tyngdpunkter, dit man kan räkna amerikansk film från 1960-70-tal och nordisk videokonst från 1990-tal. Moderna Museet har också givit flera konstnärer verksamma inom rörlig bild större enskilda uppdrag, såsom Yinka Shonibare för ”Un Ballo in Maschera” till utställningen Fashination (2004), och Marysia Lewandowska och Neil Cummings projekt i anslutning till museets 50-års jubileum (2008).

Fotografi

Moderna Museets samling omfattar cirka 100 000 fotografier från 1840-talet fram till idag. Grunden för samlingen är inköpen av Helmut Gernsheim’s Duplicate Collection och Helmer Bäckströms fotohistoriska samling i mitten av 1960-talet.

I samlingen ingår bilder av alla äldre fotografiska tekniker, men till största delen består den av svartvita så kallade gelatinsilverfotografier av både svenska och utländska fotografer. Från 1990-talets början har den fotobaserade konsten blivit ett allt vanligare uttryckssätt bland konstnärerna, vilket lett till att samlingen utökats med olika typer av färgfotografi och digitala bilder. Samlingen består framför allt av positiva printar utförda eller godkända av fotograferna själva. Men det finns ett litet antal fotografer som donerat hela sin kvarlåtenskap, inklusive negativen, som exempelvis Anna Riwkin. Dessutom har några organisationer överlämnat sina bildarkiv innehållande flera tusen nummer, såsom Fotografiska Föreningen, Svenska Turisttrafikförbundet och Pressfotografernas klubb.

Fotografi visas kontinuerligt i museets samlingspresentation och även genom separata fotoutställningar. Under 2011 genomfördes projektet En annan historia. Fotografi ur Moderna Museets samling, där alla 19 samlingssalarna i Moderna Museet i Stockholm successivt hängdes om med enbart fotografier och slutligen visade exempel från hela fotohistorien.

Teckning och Grafik

Förvärven utgörs främst av svenska konstnärers verk införlivade i samlingen före år 2000. Bland dem kan nämnas Siri Derkert, Axel Fridell, Karl Isaksson, Vera Nilsson, Torsten Renqvist och Lennart Rodhe. De är representerade med ett större antal verk, vilket medför att deras konstnärliga uttryck kan följas på nära håll. Bland de internationellt mer erkända västerländska konstnärerna som finns representerade med teckning och grafik kan nämnas Jean Fautrier, Edvard Munch, Pablo Picasso och Robert Rauschenberg.

Genom Pontus Hulténs donation till Moderna Museet år 2005 tillfördes samlingen ett större antal teckningar och grafiska blad av bland andra Niki de Saint Phalle. En annan större donation utgör Gustaf VI Adolfs samling av teckningar, vilken tillföll Staten (Nationalmuseum) genom testamente 1974. Den utgör ett representativt tvärsnitt över 1900-talets teckningskonst.

Proveniens och restitution

Moderna Museet ska dokumentera ett föremåls historia

I Moderna Museets uppdrag som statlig myndighet ingår det att vårda, förteckna och vetenskapligt bearbeta information som finns kring de föremål som museet förvärvar till samlingen av konst. Museet ska även verka för ökad kunskap om samlingen och förmedling av den. En viktig del i arbetet med förvärv är att efterforska och dokumentera ett föremåls historia från tidpunkten för dess upptäckt eller tillkomst och genom hela kedjan av ägare fram till när förvärvet sker. På så sätt kan autenticitet (äkthet) och ägarskap styrkas. Detta kallas för proveniens.

Vad är proveniensforskning?

Vid proveniensforskning söker man efter att få fram en så komplett ägandehistorik som möjligt, genom att samla in dokumentation som stödjer ägarbyten, export och import. Det är viktigt att vidta åtgärder för att säkerställa att ett föremål som är aktuellt för köp, lån, byte eller gåva inte erhållits på olagligt sätt eller olagligen exporterats, samt att nuvarande ägare har lagligt innehav till föremålet.

Särskild proveniens innebär att det kan finnas misstankar om att det saknas information som säkerställer att den som erbjuder eller har erbjudit ett föremål är eller har varit föremålets lagliga ägare. Dessa föremål ska enligt Washingtonprinciperna, 1998 och Terezin-deklarationen, 2009 återlämnas, restitueras, till sina ursprungliga ägare eller arvingar.

Forum för proveniens och restitution

Moderna Museet medverkar i ett nationellt forum för frågor kring proveniens och restitution inom konstmuseerna. Övriga deltagare är NationalmuseumGöteborgs Konstmuseum och Konstakademiens ständiga sekreterare. Kulturdepartementet medverkar med en tjänsteman som observatör.

Museet arbetar systematiskt med proveniensforskning

2021–2026 intensifierar Moderna Museet sin särskilda proveniensforskning. Under denna femårsperiod samlar museet bland annat in och sammanställer dokumentation kring ett antal verk med hög prioritet. Vi informerar också om vad våra efterforskningar kan ge för ny kunskap.

Publicerad 27 januari 2016 · Uppdaterad 6 februari 2024