Group 2

Svenska Hjärtan

12.6 2004 – 15.8 2004

Stockholm

Hur ser den svenska identiteten ut idag? Snarare än att tala om nationalitet som ursprung (natus, född) måste vi se nationalitet som alla de erfarenheter som ryms inom ett lands gränser. Utställningen Svenska hjärtan synar den svenska konstscenen med fokus på hur berättelsen om den svenska identiteten skrivits om under de senaste fem åren. Svenska hjärtan presenterar tjugosex konstnärer med olika bakgrund och skilda erfarenheter av svenskhet.

Erfarenheter som att vara med i hemvärnet eller väckelserörelsen är idag inte sällan utgångspunkt för konstverk. Att dessa tidigare knappast varit gångbara i konstvärlden är ett exempel på att vi har ett begränsat normalitetsutrymme. Begränsningen gör att en rad intressanta erfarenheter aldrig blir synliga, eftersom vi väljer att inte prata om dem. Tystnaden är inte följden av någon censur, utan grundad i en smygande längtan att ändå höra till.

Kungssångens ord ”Ur svenska hjärtans djup en gång.”(skriven 1844) talar med en högstämd nationalism medan tv-serien Svenska hjärtan beskriver ett vardagligt medelklassliv med dess förvecklingar och intriger. Båda utgår från etablerade bilder av svenskhet, en nationalromantisk och en folkhemsk. Men är det inte mer som ryms i våra svenska hjärtan? Vilken kärlek, till vem och vad kan uttryckas och vad döljs djupt i hjärtats inre?

Snezana Vucetic-Bohm gestaltar drömmar kontra verklighet hos en jugoslavisk familj som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 70-talet. Konstnären Carl Johan Erikson berättar i sin serie fotografier av dopgravar i Sverige om sin egen uppväxt inom pingströrelsen.

Runt om i landet ser man konstnärer som arbetar med en annorlunda, varken sparsmakad eller minimalistisk estetik, som till exempel Valeria Montti-Colque eller Dimitrios Kiriazidis. Dessa yttringar är naturligtvis inte nya. Konstnärer som Anders A eller Carlos Capelán har länge verkat för ett mer tillåtande estetiskt landskap, men har inte passat in i den officiella bilden av svenskhet. Att man nu på olika håll börjar diskutera en förändrad bild av svensk identitet beror på att andra erfarenheter av svenskhet än Pripps Blå och Sommartorpet har uppnått en kritisk massa, de är inga undantag.

I romantiska naturskildringar som hos Annika von Hausswolff eller Juan Pedro Fabra Guemberena finns när man ser närmare en annan historia om våld och död. Fia Sandlunds verk visar att sammanhållningen i olika gemenskaper vilar på att några stängs ute.

Till utställningen görs en katalog med förord av Lars Nittve. Essäer av Charlotte Bydler, Rodrigo Mallea Lira och Magdalena Malm, Jonas Hassen Khemiri, Ylva Habel, Charles Esche, Ximena Narea och Mikael Raattamaa.

Medverkande konstnärer

Anders A
Dejan Antonijevic
Catti Brandelius
Carlos Capelán
Loulou Cherinet
Kajsa Dahlberg
Anna-Maria Ekstrand
Ibrahim Elkarim
Esra Ersen
Carl Johan Erikson
FA+
Juan Pedro Fabra Guemberena
Annika von Hausswolff
Dimitrios Kiriazidis
Jannicke Låker
Valeria Montti-Colque
Torgny Nilsson
Mattias Olofsson
Tsuyoshi Ozawa
Katya Sander
Fia-Stina Sandlund
Anna Sjödahl
Stig Sjölund
Snezana Vucetic-Bohm
Chun Lee Wang Gurt
Måns Wrange

Gästcuratorer: Charlotte Bydler, Rodrigo Mallea Lira och Magdalena Malm

Bilder

Vår i Hallonbergen
FA+, FA+TLK, 2004 Skulptur, blandteknik © FA+. Foto: Gustavo Aguerre

Mer om utställningen