Krisen tilltar

I motivsviten Marats död (1906-07) fortsätter Munch att bildmässigt bearbeta spänningarna som ledde fram till hans nervsammanbrott. Fortfarande upptas hans tankar av förhållandet till Tulla Larsen och skottincidenten som avslutade deras relation då han sköt sig själv i fingret. Men den faktiska händelsen blir starkt överdriven när han vidareutvecklar den till ett morddrama med honom själv och Tulla Larsen i huvudrollerna.

Titeln Marats död väcker associationer till Charlotte Cordays mord på revolutionären Jean Paul Marat 1793. Men Munch intresserar sig varken för den historiska bakgrunden eller för brottets detaljer. Det avgörande tycks ha varit att det rörde sig om en kvinna som mördat en man – en omskrivning av hur Munch uppfattar kvinnans makt över mannen.