Mot en ny estetik

Man kan följa Munchs sökande efter det nya bildspråket i självporträtten Vision (1892), Självporträtt under kvinnomask (omkr. 1893) och Självporträtt med skelettarm (1895). Teman som Livet, Kärleken och Döden – centrala inom symbolismen – laddas med Munchs egna betydelser. Förhållandet mellan könen står i förgrunden.

I Kvinnan. Sfinx (1893-94) återkommer delar från de tidigare nämnda självporträtten. Svanen har blivit en vitklädd kvinna, kvinnomasken har blivit till en naken rödhårig kvinna och skelettarmen uppenbarar sig som en svartklädd kvinna.

Också i Dagny Juel Przybyszewska (1893) och Självporträtt med cigarett (1895) blir det tydligt att Munch definierar sin roll som konstnär i dialoger bilder emellan. I den förstnämnda målningen förkroppsligar Dagny Juel den moderna, självmedvetna kvinnan, något som utvecklas i Självporträtt med cigarett då Munch framställer sig som tänkare – inte som målare. Han använder färgen för att skapa en atmosfär av ande och inspiration. Därmed visar han sig som en representant för en ny konst som inte imiterar verkligheten utan visar på bildens egen verklighet.