
Edvard Munch, Självporträtt i Bergen, 1916 © Munch-museet/Munch-Ellingsen Gruppen/BUS 2005. Tillhör Munch-museet, Oslo.
Ensam trots erkännande
I Självporträtt i Bergen (1916) avlägger Munch på nytt räkenskap om sin roll som konstnär och sitt förhållande till världen. Målningen är ett av de centrala självporträtten från 1910-talet. Munch befinner sig i Bergen med anledning av sin utställning på Bergens konstförening. Vid det här laget är han en internationellt firad konstnär sedan den legendariska Sonderbund-utställningen i Köln 1912. Som enda levande konstnär fick Munch en egen sal i utställningen och vid sidan av Paul Cézanne, Paul Gauguin och Vincent van Gogh presenterades han som vägvisare för 1900-talets konst.
Men 1916 rasar första världskriget nere på kontinenten. Ensam står han på en balkong eller vid ett fönster och vänder sig bort från det brokiga folklivet på torget under sig. Konstnärens högra öga, nästan i centrum av bilden, är kompositionens fixeringspunkt och fokus. Ögat är öppningen ut mot världen – men kroppsligen håller han distans till densamma. Blick och ansiktsuttryck konstaterar den smärtsamma insikten av att inte tillhöra världen runtomkring.