MOXY: Från rymden till konsten

I Moderna Museets samling finns konstverk gjorda av alla möjliga material, där vissa ytor är mer känsliga än andra. Ullen på kändisgeten ”Monogram” och kopparramen runt Duchamps ”L.H.O.O.Q.” är exempel på material som av olika anledningar kan vara en utmaning att underhålla för våra konservatorer. I dagsläget finns till och med verk i samlingen som är känsliga till den grad att de inte går att rengöra – eller röra överhuvudtaget.

I en satsning för att lösa problemet deltar Moderna Museet i det EU-finansierade forskningsprojektet MOXY (Green Atmospheric Plasma Generated Monoatomic Oxygen Technology for Restoration of the Works of Art).

– Syftet med projektet är att hitta en lösning på att kunna rengöra känsliga material, men framför allt att ge kulturarvsbranschen medlen och verktygen för att gå mot en hållbar praktik, berättar Michaela Florescu, konservator och projektledare, och fortsätter:

– Med input från rymdvetenskap och plasmateknik avser MOXY-projektet att utveckla användningen av atomärt syre som en ny beröringsfri rengöringsmetod, vilket gör det möjligt att ta bort ämnen som damm, fingeravtryck, mögel eller vaxer från känsliga kulturarvsföremål utan att fysiskt röra dem.

Hur fungerar det

Vid ett besök på Andy Warhol-museet i Pittsburgh 1997 pussade en besökare på konstnärens verk ”Badkar” från 1961. Kyssen lämnade ett rött läppstiftsavtryck på den vita canvasen. Efter att ha uteslutit alla kända metoder för att få bort pussmunnen räckte konservatorerna på museet ut en hand till NASA. Två NASA-baserade forskare, Sharon Rutledge Miller och Bruce Banks, hade funnit en kontaktfri metod för att ta bort olika typer av ytföroreningar – med hjälp av atomärt syre.

Atomärt syre finns naturligt på mellan 85 och 125 kilometer höjd i vår atmosfär, och länge har rymdmyndigheter som NASA och ESA forskat på ämnet eftersom det skadar föremål, som satelliter, då de skickas ut i rymden. När atomärt syre kommer i kontakt med olika material sker nämligen en stark kemisk reaktion som gör att materialet vittrar sönder. Arbetet för att mildra effekterna av atomärt syre har pågått i årtionden – men i projektet MOXY används nu det skadliga rymdämnet istället till konstens fördel.

Genom att koncentrera ämnet i en pennliknande maskin kan forskare och konservatorer punktmarkera nedbrytningsprocessen av ovälkomna ämnen som en gång fastnat på kulturarvsföremål som konstverk. Den kemiska processen är naturlig och skapar, till skillnad från dagens metoder, varken avfall eller fara för naturen och konservatorerna.

NASA-forskarna Miller och Banks är vetenskapliga rådgivare till det internationella team som utvecklar metoden.

MOXY och framtiden

Förhoppningen med MOXY är att kunna revolutionera de val av ämnen och behandlingssätt som kulturarvsbranschen använder, för att i förlängningen ställa om till en miljövänlig konservering.

– Vi vet att det fungerar i teorin, nu behöver vi bara testa metoden på olika material, säger Michaela Florescu.

Läs mer om projektet: MOXY