Monogram på turné

Röntgenundersökningen

För att planera Getens långa resa och garantera en säker transport har vi gjort en grundlig undersökning av verket. Geten har lite lutande hållning och på grund av den mångåriga påfrestningen från det tunga gummidäcket på getens rygg behövde vi undersöka Getens inre konstruktion. Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har vi röntgat Monogram med en mobil, digital röntgen, som för första gången har gjort det möjligt att se inuti geten utan att behöva utsätta den för en riskabel transport till ett röntgenlaboratorium. Vi gjorde en fullskalig röntgen av geten från sidan och tog detaljbilder i genomskärning framifrån. Målningen som geten är placerad på undersöktes också med röntgen. Förutom personal från Riksantikvarieämbetet var Fjäll- och Samemuseet Ájttes naturhistoriska konservator, med specialkunskap om preparering av djur, på plats som konsult för att tyda röntgenbilderna.

Riksantikvarieämbetets utredare var på Moderna Museet i tre dagar och utöver digital röntgen hade de tagit med sig utrustning för att göra grundämnesanalyser (röntgenfluorescens, XRF) och färghållfasthetstester (microfading tests). Microfadingtestet gör att det går att bestämma olika materials känslighet för ljus och därmed ljusintensitet och exponeringstider. Med hjälp av XRF-spektrometern kunde vi kartlägga vilka pigment Rauschenberg har använt i sitt måleri. Dessa undersökningar ger värdefull information om Rauschenbergs måleriteknik och skapar underlag för hur Monogram ska hanteras och bevaras.

XRF-undersökningen visade dessutom att det finns arsenik på geten, en prepareringsmetod som tidigare var vanlig för att skydda mot insektsangrepp. Den informationen är viktigt för att museets personal ska kunna skydda sig mot exponering av giftiga ämnen vid hantering av verket.

Hur ser geten ut på insidan?

– Genom att titta på röntgenbilderna kunde vi se att det inte verkar finnas något brott i konstruktionen som skulle kunna hindra transport av verket, säger My Bundgaard, skulpturkonservator.

– Vi kunde också se att det finns skelettdelar kvar inuti geten, vilket är ganska ovanligt när det gäller preparerade djur av den här storleken. Vi såg skelett i alla fyra benen och att kraniet finns kvar i skallen. Dessutom kunde vi se att geten är uppbyggd över en profilskuren träskiva i vilken en järnställning är fäst med spikar. Som uppbyggnadsmaterial och för formbildning har träull, lera och ståltråd använts, fortsätter hon.

– Sammanfattningsvis vet vi nu att geten inte har några allvarliga skador som står i vägen för ett utlån. Monogram är dock fortfarande ett mycket känsligt och skört verk som kräver försiktig hantering. Med utgångspunkt i röntgenbilderna kan vi nu bygga en transportlåda som på bästa och mest skonsamma sätt stödjer och skyddar Geten när han reser på turné.

Hur transporteras Geten?

– Ett utlån av ett konstverk innebär att det ska fraktas med lastbil och ofta också med flygplan. När vi på Moderna Museet ska transportera konst har vi specialbyggda lufttäta lådor för att säkra ett stabilt klimat. De är fodrade med ett stötabsorberande material och har en inre ställning där konstverket är säkert förankrat för att minimera de vibrationer och stötar som kan uppstå under transporten, förklarar My Bundgaard,

– Dessutom övervakas transportlådan av specialutbildad personal hela vägen från det att den lämnar museet tills den anländer till det museum där verket ska visas.

Rauschenbergs combines

I mitten av 50-talet när idéer om måleriets renodling dominerade valde Rauschenberg att friskt blanda måleri och skulptur, klädtrasor, tidningsklipp och bortkastade föremål till jättecollaget Monogram. Han kallade stilen combined painting. Rauschenbergs combines kan bäst beskrivas som fristående eller mot väggen hängande objekt som blandar måleri och skulptur och som skapades mellan åren 1954 och 1964. Det är ingen överdrift att säga att Rauschenberg omdefinierade amerikansk konst när han uppfann sina combines. Med dem sprängde han de traditionella gränserna mellan måleri och skulptur, och lyfte in gatan i ateljén.

Första gången Monogram ställdes ut för publik var i en galleriutställning i New York 1959. Verket kom till Stockholm och visades på Moderna Museet 1962 som en del av utställningen 4 Amerikanare och köptes tre år senare in till museets samling med bidrag från Moderna Museets Vänner.

Monogram består av olja på duk, papper med tryck, textil, papper, metallskylt, trä, gummiklack, tennisboll, uppstoppad angoraget med färg och målat gummidäck. 106,5 x 160,6 x 163,5 cm.