Skådespelssamhället

I slutet av 1960-talet liknade den franske filosofen Guy Debord det moderna samhället vid ett skådespel i sin inflytelserika bok ”Skådespelssamhället” (”La société du spectacle”) publicerad 1967. Debords bok tar fasta på den tyske nationalekonomen och historikern Karl Marx teorier om varufetischism. Marx såg alienation, människans främlingskap i industrisamhället, som en oundviklig konsekvens av kapitalismen.

För Debord står det moderna bildflödet i centrum för hur maktrelationer spelas ut i samhället. I det ”spektakel” som han skissar fram är vi alla aktörer med förutbestämda roller, passiva åskådare i ett skådespel som upprepas om och om igen. I en tillvaro där varje upplevelse är filtrerad genom media blir likriktningen bedövande.

Konstnärerna i det här rummet fann sina motiv i en vardag som efter kriget genomsyrades av mediala bildflöden. Att återanvända eller omforma bilder från massmedia blev för många konstnärer en strategi för att vända blicken mot hur bilderna fungerar snarare än vad de berättar. Det sena 1960- och hela 1970-talet var en tid av omvälvande sociala förändringar runt om i världen, och många konstnärer arbetade för att ifrågasätta stereotyper och absurda ideal. Inte sällan var drivkraften personliga erfarenheter av att försöka finna en plats i ett samhälle som diskriminerar marginaliserade grupper. Så blev frigörelse, konsumtionskritik, Hollywood, sexualitet och kändiskultur delar av ett och samma samtal.

Konstnärer i rummet

I rummet ”Skådespelssamhället” möter du verk av: Yayoi Kusama, Joan Jonas, Martha Rosler, Gunvor Nelson, Cindy Sherman, Samuel Fosso, Sturtevant, Thomas Bayrle, Andy Warhol och Jacques Villeglé.

Du hittar rummet i Samlingen på plan 4