Group 2

Hilma af Klint, Svanen, nr 23. Grupp IX/SUW, 2015 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk

18.6 2019

Abstraktionens sfärer & Realism och renhjärtad poesi – nyhängning i samlingen

Hilma af Klint, Aleksandra Ekster och Kazimir Malevitj är tre av konstnärerna som visas i det nyhängda rummet ”Abstraktionens sfärer”. Vägg i vägg möter du ”Realism och renhjärtad poesi”, verk från ungefär samma tid med väldigt annorlunda motiv: vardagsögonblick och högtidsstunder i Sverige, återgivna av de så kallade Naivisterna. Läs texterna som återfinns i rummen.

Abstraktionens sfärer

Här presenteras konstnärer som under 1900-talets första decennier utvecklade ett abstrakt formspråk. Vissa såg de geometriska formerna som en väg att befria konsten från uppgiften att avbilda omvärlden. Andra närmade sig abstraktionen för att försöka gestalta en andlig dimension eller för att skildra intrycken av rörelse och hastighet som uppstod i de moderna storstäderna.

Den abstrakta konsten kom också att inkorporeras i ideologiska visioner om utopiska samhällsbyggen.Den ryske konstnären Wassily Kandinsky inleder sin text ”Om det andliga i konsten” (1911) med orden: ”Varje konstverk är ett barn av sin tid, ofta är det våra känslors moder.” Texten speglar ett intresse för andlighet och i synnerhet teosofi som var utbrett vid sekelskiftet.

Övertygelsen delades av den svenska konstnären Hilma af Klint som några år tidigare inlett ett omfattande arbete med att ge form åt en icke-synlig verklighet. Under samma period förändrade vetenskapliga teorier föreställningarna om hur verkligheten uppfattades och beskrevs. Begrepp som tid och rum, tidigare betraktade som konstanta, blev med den moderna fysiken relativa.

Venedig, 1915
Aleksandra Ekster, Venezia, 1915 © Archives Exter-Lissim, Association Alexandra Exter, Paris
Kazimir Malevitj, Svart och vit. Suprematistisk komposition, 1915

Runt om i Europa såg konstnärer hur filmen och scenkonsten kunde utmana och påverka samhället och sätta konsten i sig i rörelse. På scenen kunde iden om ett ”gesamtkunstwerk” förverkligas, ett allkonstverk där olika konstnärliga medier samexisterar – ett laboratorium där föreställningar om ett nytt samhälle prövades och gestaltades. Under några intensiva år utforskade det ryska avantgardets konstnärer bildskapande utifrån abstrakta geometriska former inom scenkonst, film, textilformgivning och grafisk design. Konstnärer engagerades för att utforma scenografier och kostymer till den nyskapande och inflytelserika ”Ballet Russes” (Ryska baletten) i Paris. I radikala och spektakulära föreställningar fick avantgardets formspråk liv genom kropparnas rörelser.

Sven X:et Erixson, Tidsbild, 1937 © Sven X:et Erixson

Realism och renhjärtad poesi

För 100 år sedan hade världen genomgått stora sociala omvälvningar i snabb takt. Industrialisering, ny teknologi, inflyttning till städer, krig och börskrasch påverkade människors livsrytm och vardagsförhållanden. Tillvaron blev ur många aspekter mer komplex. Hos flera konstnärer uppstod ett behov av att i sina bilder se och bevara en försvinnande enkelhet. De målade livet i sin närhet, ibland även sitt eget liv, för att behålla bilden av något gott och stillsamt. Tonvikten låg på idyller fyllda av glädje och harmoni. I Sverige har konstnärerna kommit att kallas för Naivister, för den okonstlade stilen. Flera av deras motiv refererar också till romantiken och synen på det rena, oskuldsfulla och oförstörda.

Naivisternas bilder berättar om vardagsögonblick och högtidsstunder, om årstider och traditioner, och om sagor och fantasier. De fungerar som en konservering av tiden som flytt, och på samma gång som en kommentar till den politik vilken förde Sverige från fattigdom till industrination. Några av berättelserna knyter an till äldre seder och bruk, som sakta började ersättas av moderna och urbana kulturuttryck. I andra läggs tonvikten på stämningar, och på att överföra sinnesintryck såsom dofter, ljud och känslor.

Flera av naivisterna ingick i konstnärsorganisationen Färg och Form. Den bildades 1930 för att konstnärerna skulle kunna sälja direkt till köparna, då det rådde kärva ekonomiska förutsättningar på konstmarknaden. Naivisternas konstverk har både älskats och förkastats för sin färgprakt, sina fantasier och traditionella motiv. Världen ter sig olika beroende på perspektivet hos såväl konstnär som betraktare. Naivisterna valde att vända sig mot den inre värld som blev deras universum.

Hilding Linnqvist, Barn på ängen, 1920. Foto: Maria Winsö / Moderna Museet © Hilding Linnqvist / Bildupphovsrätt 2019
Hilding Linnqvist, Sjukhussal II, 1920. Foto: Albin Dahlström / Moderna Museet © Hilding Linnqvist / Bildupphovsrätt 2019

Du hittar salarna i Samlingen på plan 4

Karta över Moderna Museet.
Karta över Moderna Museet.

Publicerad 18 juni 2019 · Uppdaterad 28 juni 2019

Nyheter