Hannah Wilke – kropp och representation

Wilke började som skulptör inom en minimalistisk tradition. Hon använde ”låga” material, som modellera, tuggummi, latex eller ludd från torktumlaren. Hennes serier av objekt i organiska former associerade ofta till det kvinnliga könet, ett motiv hon ville återerövra.

I filmen ”Gester” använder Wilke det egna ansiktet som sitt material. Hon knådar och drar i huden, skulpterar fram groteska uttryck och skapar ljud med handrörelser som kan underförstå våld. I nästa stund är mimiken tillrättalagt behagfull och stereotypt ”kvinnlig”, likt bilder från reklam- eller modevärlden.

Hannah Wilke och Marcel Duchamp

”Hannah Wilke genom Det stora glaset” är en av Wilkes mest kända performance, en striptease sedd genom ett nyckelverk av den franske konstnären Marcel Duchamp på Philadelphia Museum of Art. I filmen avväpnar hon med lätt hand ett av konsthistoriens och den manliga genikultens verkligt ikoniska verk, Duchamps ”Bruden avklädd av sina ungkarlar, t.o.m.” (1915–1923), känd som Det stora glaset. Verket finns i ett fåtal unika editioner, varav två i Moderna Museets samling.

Marcel Duchamp har haft stor betydelse för en förnyelse av själva konstbegreppet, främst genom sina readymades, vardagsföremål som görs till konst av sammanhanget de visas i. ”Att hedra Duchamp är att opponera sig mot honom”, menade Hannah Wilke.

Du hittar rummet i Samlingen på plan 4