Det andra önskemuseet: Ljubov Popova

Sina läroår fram till 1914 tillbringade Popova huvudsakligen i Ryssland, bland annat i Vladimir Tatlins ateljé i Moskva. Hon besökte dock även Studio La Palette i Paris 1912–13, där Jean Metzinger och Le Fauconnier undervisade. Hennes målningar från de här åren präglades av den analytiska kubismen.

Omkring 1915 utvecklade hon självständiga kubo-futuristiska målningar och började konsekvent röra sig mot en total abstraktion. Mellan 1916 och 1918 arbetade hon på serien Måleriska arkitekturer – abstrakta målningar uppbyggda i flera plan med geometriska former som överlappar och genomtränger varandra. Hon ingick också i Kazimir Malevitjs grupp ”Supremus” mellan 1916 och 1917 tillsammans med bland andra Alexandra Ekster, Ivan Kljun, Olga Rozanova, Nadezjda Udaltsova och Ivan Puni. Popova delade dock inte Malevitjs syn på måleriet som en metafysisk realitet utan såg det som en projektion av den materiella verkligheten, därav titeln Måleriska arkitekturer. Inspirerad av bolsjevikernas maktövertagande genom oktoberrevolutionen 1917 ville Popova att konsten skulle ut i livet och tjäna revolutionen. Det nya samhället skulle formges och tillsammans med Olga Rozanova och Nadezjda Udaltsova arbetade hon med designprojekt, affi scher och böcker. Det interdisciplinära forskningsinstitutet INKhUK, som grundades 1920 för att analysera samtidskonstens underliggande principer, dominerades av konstruktivister under ledning av Aleksandr Rodtjenko, men även Popova deltog i verksamheten. Institutet avvisade konst som byggde på subjektiva idéer om smak och känslor. Istället ville man främja en opersonlig metod, befriad från dekorativa onödigheter.

Popovas sista serie målningar, Konstruktioner med rumslig kraft från 1921, kan ses som en direkt tillämpning av institutets idéer. De geometriska formerna är inte målade på duk utan på kartong eller plywood och Popova använde sig även av trädamm och sand för att understryka fysikaliteten i måleriet. Samma år deltog hon i den legendariska utställningen 5×5=25 som ville markera att stafflimåleriets tid var förbi. Istället hyllades den aktiva konsten – konstruktioner i teknologins och industrins tjänst.

De sista fyra år av sitt liv lämnade Popova (demonstrativt) måleriet för att gestalta och formge den visuella verkligheten i revolutionens anda. Hon var en banbrytande grafisk formgivare och textildesigner, en pionjär för konstruktivistisk scen- och kostymdesign och inte minst en kompromisslös teoretiker och lärare.

Ljubov Popova född 1889, Ivanovskoe, Ryssland – död 1924.