Christian Andersson

Element såsom skuggor utan ljuskällor eller stolar som växlar färg strider mot det vi anser vara möjligt. I motsättningen mellan vad betraktaren faktiskt ser med egna ögon och vad som kan anses vara sant skapar Andersson en osäkerhet kring de strukturer som ligger till grund för vår bedömning av begreppet verklighet. Efter att ha avslöjat tricket måste betraktaren omformulera sin syn på sanning och återställa en fungerande verklighetsuppfattning.

Att vår upplevelse av omvärlden, så som den presenteras i media, är konstruerad, manipulerad och fragmenterad ifrågasätter ingen idag. Tilltron till verkligheten är därmed undergrävd och det enda säkra som återstår tycks vara tilltron till den egna fysiska upplevelsen av omgivningen. Andersson osäkrar även detta sista fäste. I verket 1:1 fångar han en tegelsten i rörelsen när den skjuts genom väggen. Tegelstenen, liksom splittret från väggen, befinner sig i ett fruset ögonblick just som allt slungas genom luften.

Några frågor…

Vad driver dig som konstnär?

Jag drivs av en känsla som närmast kan förklaras som en misstro mot mycket av det som anses sant och färdigt. Konst är mitt sätt att ifrågasätta rum, fakta och koncept. Genom att iscensätta luckor och tvivel fortsätter jag att formulera frågor för mig själv och andra.

Nämn en konstnär från konsthistorien som du tycker har relevans idag och varför.

Alla konstnärer i konsthistorien, både de ihågkomna och de glömda, är relevanta för sin framtid, dvs vår samtid. De har tillsammans skapat den ram som vi förhåller oss till. Det är viktigt att minnas att kulturell utveckling aldrig styrs av enstaka individer. Utvecklingen sker via enskilda individer i ett sammanhang.
Jag har personligen ispirerats av John Carpenter, Alexander Gutke, Buster Keaton, Douglas Trumbull, Sonic Boom, Moebius, Magnus Thierfelder, Werner Herzhog, Jean Tinguely, Neil Tennant, Scott Bukatman, Hunter S Thompson, Edvard Gran, Harmony Korine, Philip K Dick, Edvard Kienholz, Kajsa Dahlberg, Jim Goad, HP Lovecraft, Harun Farocki, Steve Albini, Alan Moore, Adrian Tomine, J G Ballard, John McCracken, Haruki Murakami, Harold Edgerton, mfl.

Vilket var det dominerande samtalsämnet, diskussionen under din utbildning? Med lärare och mellan elever.

Jag minns det som att en diskusssion om tidsperspektiv återkom. Tex ”Kommer vi se tillbaka på detta och anse att något hände?” Huruvida samtidskonsten verkligen var samtida blev något vi pratade om och nästan tvivlade på. Kanske berodde detta på att konstens olika kanaler granskades och ifrågasattes. Det var oklart vem och vad som skapade språk och historia; Institutionen? marknaden? kritiken? konstnären?

Berätta något om ditt verk som du visar på Moderna Museet. Berätta precis vad du vill om det.

”The man’s not to be trusted. Might do almost anything…
turn a massacre into a sex orgy”
”Or a joke”
”Precisely. Arty type – no principles.”

William Burroughs, Naked Lunch (1959)

Christian Andersson

Född 1973 i Stockholm. Bor och arbetar i Malmö.

Utbildning

1996–2001
Konsthögskolan i Malmö

Separatutställningar i urval

2005
Galerie Nordenhake, Berlin [DE]
Den 1:a på Moderna, Moderna Museet, Stockholm

2004
Skånes Konstförening, Malmö

Grupputställningar i urval

2005
More than this! Göteborgs Internationella Konstbiennal, Göteborg

The invisible insurrection of a million minds. Sala Rekalde, Bilbao [ES]

OK/OKAY, Swiss Institute & Grey Art Gallery, New York [US]

Bibliografi i urval

Camilla Larsson, ”En dialog mellan Camilla Larsson och Christian Andersson”, More Than This! (utst.kat.), Göteborgs Internationella Konstbiennal, Göteborg, 2005.

Ika Kaminka, ”Christian Andersson”, Momentum (utst.kat.), Moss, 2004.

Mats Stjärnstedt, ”Christian Andersson”, Greyscale/CMYK (utst.kat.), Tramway, Glasgow, 2002.