Karin Mamma Andersson, Till Elfriede Jelinek, 2006 © Karin Mamma Andersson/BUS 2006

Karin Mamma Andersson

Karin Mamma Anderssons konst kan uppfattas som på en gång meditativ och berättande. Hennes målningar är uppbyggda runt händelser eller situationer som vävs samman till historier. Bilderna visar människor, ofta barn. När hon påbörjar en målning är det inte förutbestämt att det ska bli just en berättelse, men när hon är klar har den fallit på plats. Anderssons konst kan också tolkas som ett kontemplativt måleri; där finns ett drömskt och meditativt skimmer. Själv ser hon sig som en målare sysselsatt med problematiken kring färg och form.

Anderssons verk ställs ofta i relation till traditionen, särskilt till Dick Bengtsson eftersom hennes tidiga verk har tydliga referenser till hans måleri. En anledning till att hon fascinerades av Dick Bengtsson var nyfikenheten på hans teknik. Under de senaste åren gör Andersson inte längre avstamp hos några få utvalda konstnärer. Hon laddar istället sitt måleri med något mer personligt, något som inte bör ses endast utifrån måleritraditionen. Hennes målningar är ofta gjorda i serier där motiv och teman återkommer och förskjuts. Hon liknar själv sin utveckling vid pärlorna i ett pärlband. Det kan vara svårt att se de sinsemellan närliggande verkens avvikande karaktärer, men för Andersson är skillnaden viktig.

Några frågor…

Vad driver dig som konstnär?

Det finns inget som driver mig, det är ett kall. Mitt liv.

Nämn en konstnär från konsthistorien som du tycker har relevans idag och varför.

Alla konstnärer som är intressanta är det oavsett tid, mer eller mindre.Du kan ta vem som helst, t.ex Edvard Munch och Blinky Palermo.

Vilket var det dominerande samtalsämnet, diskussionen under din utbildning? Med lärare och mellan elever.

De har gått några år, jag har förträngt och glömt. Sen är det ju så att man aldrig har koll på det allmänna läget och ska man sen försöka formulera det blir det lätt en efterhandskonstruktion som passar in just nu.En sak är säker, de dominerande samtalsämnet var nog ganska olika beroende på eleven själv.

För min del handlade det mest om måleriska problem och insikter, typ oljefärgens tänjbarhet, sapgreen, grundering av duk, symbolik, hur man förbereder en landskapsmåleri utflykt, vilken musik som funkar bäst, vilken lott man misslyckades med i ateljélotteriet, vilka utställningar man inte får missa, vilken gästlärare man vill få till sin ateljé, hur fan man skulle ha råd att både gå på bio köpa leksaker till barnen, äta, resa, köpa färg på centralköpet och samtidigt utvecklas som målare. Ungefär de ämnena dominerande för mig under min utbildning, som pågick i nio år.

Berätta något om ditt verk som du visar på Moderna Museet. Berätta precis vad du vill om det.

De åtta akvarellerna jag visar är försök till Nobeldiplomen i litteratur. Jag fick det här hedersuppdraget våren 2004. Den konstnär som jag efterträdde var målaren Bo Larsson, han hade arbetat med detta ett antal år. Den som gör diplomet får veta vem författaren är samma dag som alla andra. Då har man ca en månad på sig att färdigställa diplomet. Hösten 2004 fick författaren Elfride Jelinek priset. Jag tog del av allt som fanns tillgängligt av henne. Konstigt nog blev det ett drama jag inte läst (pga att den inte var översatt) som kom att styra mitt arbete. Jag visste att den handlade om några ungdomar som omkom i en tunnel i Alperna tillsammans med många andra människor. Antagligen kände jag mig friare då jag fick fantisera helt okontrollerat.

I höstas var det Harold Pinters tur att få priset. Det kändes som att en högre makt gett mig honom, jag var ilsket stressad, de enda som intresserat mig de senaste året har varit teaterscenografier, bland annat hade jag flitigt besökt Dramatens bibliotek. Harold var en av de som inte lämnat mig oberörd. De diplom han fick, var betydligt råare än de jag visar på utställningen. I december fick jag ett brev från honom där han tackade för diplomet.

Karin Mamma Andersson

Född 1962 i Luleå. Bor och arbetar i Stockholm.

Utbildning

1986–1993 Kungl. Konsthögskolan, Stockholm

Separatutställningar i urval

2006
David Zwirner, New York

2005
Stephen Friedman Gallery, London

2004
Galleri Magnus Karlsson, Stockholm

Grupputställningar i urval

2005–2006
Carnegie Art Award– Nordic Painting, Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Reykjavik, London

2004
3rd Berlin Biennial for Contemporary Art, Berlin

2003
Devil-May-Care, Nordic Pavilion at the 50th Venice Biennale, Venedig [IT]

Bibliografi i urval

Martin Herbert, “Reviews; Mamma Andersson”, Time Out, May 11–18, 2005.

Kristian Bengtsson, LOYAL, #9/2005.

Sara Stribe, AnnaMaria Jansson och Alberte Bremberg, ”Konsten att överleva”. Tidskriften 00TAL, #19/2005.

Mer om utställningen